Orden kommer från Carlo Buontempo, chef vid EU:s klimattjänst Copernicus, som vill beskriva hur han vill att världen ska tolka deras nya rapport. En rapport som talar sitt tydliga språk. Det globala värmerekordet för 2024 är nu ett konstaterat faktum. Året som precis passerat är enligt Copernicus det första som hittills uppmätts där medeltemperaturen ligger mer än 1,5 grader över förindustriella nivåer.

Hur ska då dettas tolkas? Och vad beror årets varma klimat på? 

Här försöker vi reda ut frågetecknen.

Har vi passerat 1,5-gradersgränsen?

Under Cop-mötet i Paris slogs fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader och att länderna ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer. Varför sattes just gränsen vid 1,5? Forskarkåren är enig om att ett överskridande av 1,5-gradersgränsen skulle leda till allvarliga konsekvenser för våra samhällen och vår natur. 

Men det är viktigt att ha i åtanke att 2024 års ökade medeltemperatur inte innebär att vi har överträtt gränsen. Än. 

För att Paris-avtalets 1,5-gradersgräns ska betraktas som överskriden krävs en temperaturökning under en längre tidsperiod, minst 20 år. Först efter två, tre decennier med en 1,5 graders högre global medeltemperatur kan vi alltså säkert konstatera att gränsen är nådd.

Kan vi fortfarande hålla oss under 1,5-gränsen?

Finns det då något hopp om att vi kan vända skutan i tid för att 1,5-gradersmålet ska uppnås? Läget ser allt mörkare ut. 

Varje år med en upphettning över 1,5 grader innebär att det blir svårare att klara Parisavtalets mål. För att nå det krävs att utsläppen minskar med minst 43 procent till 2030 jämfört med 2019, enligt FN:s klimatpanel.

Tyvärr ser vi att utsläppskurvan går i motsatt riktning. 2024 ökar de globala utsläppen av växthusgaser till rekordnivåer, vilket spär på den globala upphettningen. Enligt det internationella forskningsprojektet Global carbon project årliga genomgång av utsläppsnivåerna, som räknar in koldioxidutsläpp från bland annat avskogning, steg de totala utsläppen under 2024 med 0,8 procent jämfört med året före. 

Även halterna av koldioxid och metan i atmosfären ökade under 2024.

1,5-gradersmålet ser alltså ut att bli mycket svårt att nå. I alla fall med ländernas nuvarande planer för klimatarbetet. Med nuvarande politik ser höjningen ut att landa på mellan 2,6 och 3,1 grader, visar höstens rapport från FN:s miljöprogram Unep.

Som Carlo Buontempo vid Copernicus konstaterar: behovet av omedelbara utsläppsminskningar är ingen “privat åsikt” – det är fakta, som en samlad, internationell forskarkår står bakom.

Så – är det kört?

Svaret är nej. Även om experterna optimism varierar och deras syn på utvecklingen skiljer sig åt i vissa delar är de flesta säkra på en sak: Varje hundradels grad av hejdad temperaturstigning är en seger. Vid varje marginell ökning påverkas livet på planeten drastiskt. Det är betydligt bättre att medeltemperaturen stannar vid en två- eller tregradig höjning än om den fortsätter uppåt.

Varje enskilt beslut som får ner utsläppen, och varje enskilt initiativ som syftar till att väcka opinion, har därför stor betydelse.