Claudia Lamprecht från det lilla österrikiska samhället Höbersdorf, norr om Wien, berättar om de allvarliga översvämningarna som drabbat stora delar av Centraleuropa den senaste tiden. Ovädret Boris, med kraftiga stormvindar och extrema regnfall, drog in över regionen den 13 september. 

Förstörelsen pågick som starkast en vecka men fortsätter via norra Italien, södra Frankrike och nu senast Spanien.Hårdast drabbades Österrike, Polen, Tjeckien, Rumänien, Ungern och Slovakien.

I Österrike har vattenmassorna nu till största del dragit sig tillbaka, och det mödosamma arbetet med att rensa bort bråte och gyttja från gatorna samt återuppbygga förstörd infrastruktur har inletts.

”Traumatisk upplevelse”

Läkare utan gränser är en av organisationerna som jobbar med att ta hand om de drabbade. 

– Det är en traumatisk upplevelse att inte känna sig trygg i sitt eget hem, en plats som alltid har varit säker. Det känns bokstavligen som att marken rämnar under deras fötter. Vart ska de ta vägen nu? Finns det säkra platser? säger Marie Leff från organisationens österrikiska gren.

Claudia Lamprecht berättar att framtiden nu är väldigt oviss. För tillfället bor hon tillsammans med sin man och barn tillfälligt hos makens bror.

– Jag vet faktiskt inte vart jag ska ta vägen nu eller hur jag ska kunna fortsätta med mitt liv och arbete, säger hon.

I Polen och Ungern ligger stora vattenmassor i vissa delar ännu kvar och den stora förstörelsen har lett till att tusentals människor inte kunnat återvända till sina hem. Vissa kanske aldrig kommer att kunna göra det. Minst 25 personer har mist sina liv i den översvämningsdrabbade regionen, medan hundratusentals. har fått sina liv förstörda och måste bygga upp dem någon annanstans.

En varmare atmosfär för med sig allt mer kraftiga regnfall eftersom den innehåller mer vatten.

Intensiteten – ett resultat av våra utsläpp 

Måndagen den 16 september publicerade en forskargrupp från laboratoriet för klimat- och miljövetenskap vid universitetet Paris-Saclay en första studie om stormen Boris. Analysmetoden som användes syftar till att fastställa sambanden mellan individuella extrema väderhändelser och den globala upphettningen.

– Vi kunde konstatera att utsläpp av växthusgaser är ansvariga för intensifieringen av stormen Boris, men analysen utesluter inte att stormens bildning kan bero på klimatets naturliga variation, säger Davide Faranda, forskningschef inom klimatvetenskap vid CNRS, som deltog i studien, till Dagens ETC.

Han undrar om nyansen är tydlig.

Att stormen så att säga är naturlig men blev katastrofal på grund av människans utsläpp?

– Ja, ungefär så.

Davide Faranda förtydligar att lågtrycket som drabbade Rumänien, Österrike, Polen, Slovakien, Tjeckien och Italien kan vara av naturligt ursprung.

– Men dess allvar, med den exceptionella mängden vatten som fallit över området de senaste dagarna, förklaras bara av klimatförändringarna orsakade av våra utsläpp av koldioxid och metan, säger han.

Han poängterar att studien fokuserade på stormen Boris men att det sedan länge är fastslaget att den globala upphettningen för med sig extremväder.

– En varmare atmosfär för med sig allt mer kraftiga regnfall eftersom den innehåller mer vatten.

På bara några dagar uppmättes till exempel i det hårt drabbade Tjeckien ett regnfall som motsvarar nära ett års normala nederbörd, nästan 500 millimeter. Stormen var “inlåst” – det vill säga rörde sig långsamt.

Politiskt frånvarande 

Trots att extremvädren blir allt fler och värre har klimatet närmast varit en icke-fråga inför det stundande österrikiska valet på söndag. Översvämningskatstrofen ser inte ut att ha ändrat på det – något som väcker frustration hos klimatengagerade.

Jag vill skrika till alla att de ska vakna upp.

I fredags fyllde 15000 aktivister Wiens gator i fredags och krävde att kommande regering – vilken den än blir – ska göra klimatet till en prioritering.

– Jag skakades på något vis i grunden av det som skedde och att folk, samtidigt som vi är mitt i ett klimatnödläge, försöker förminska det hela och få det till ett isolerat fenomen. Jag vill skrika till alla att de ska vakna upp. Jag har en morbror i de områdena som drabbades och inte ens han vill göra en koppling till politiken, säger Annmarie Tröstl, som deltog i protesterna.

Hans-Peter Mayer, som också bor i Höbersdorf, tycker inte att klimatfrågan och översvämningskatastrofen är särskilt relevant inför valet.

– Det är riktigt att klimatförändringarna förvärrar situationen men det går inte att hänga upp allt på den inhemska politiken. Det här är ett globalt fenomen och det våra politiker borde göra är att se till att städer och länder får resurser till att förbereda sig bättre, att bygga broar och byggnader efter dagens förutsättningar, säger han.

Claudia Lamprecht framhåller att hon inte har tid att tänka på politik över huvud taget.

– Jag vet fortfarande inte var vi ska bygga upp våra liv på nytt.