Bränderna förstörde den största delen av betesmarkerna och följdes i början av februari av kraftiga skyfall – 300 millimeter regn under två dygn, med kraftiga översvämningar som följd, där vattnet inte kunde tas upp av den sönderbrända jorden. Så slog coronaviruset till. I mitten av mars beslutade sig myndigheterna för att stänga Australiens gränser.
Vad händer i ett land där katastroferna avlöser varandra? Janelle Wallace, som driver uppfödaren Milton Beef, berättar för ETC att läget i början av april ser dystert ut. Efter regnen var betesmarkerna frodiga, men med nederbörden kom också ett nytt problem – en invasion av armélarver.
– Vi har inte haft dem här på ett årtionde, det var inte tillräckligt med regn för att de ska kunna föröka sig, säger Janelle Wallace.
– Larverna tuggar i sig allt bete och dödar nya grödor.
Men det är inte glupska insekter som är det största problemet.
– Torkan är vår värsta fiende, och det kommer bli allt vanligare framöver genom klimatförändringarna, fortsätter Janelle Wallace.
Hur förbereder ni er för nya bränder?
– Vi måste vara bättre förberedda. Många markägare använder numera stålstolpar till stängsel istället för trästolpar. Vi köper redan bättre utrustning för att bekämpa kommande bränder, och arbetar med att koordinera samtliga markägare i området, säger hon.
Ekonomisk katastrof
Tre dagar innan julafton nådde bränderna nationalparken Blue Mountains, väster om Sydney. Den pittoreska byn Bilpin, som med sin bördiga vulkaniska jord lämpar sig perfekt för fruktodling, förvandlades till ett brinnande inferno. Innan branden hade byn en ständig genomströmning av köpstarka turister, som lockades att köpa frukt som äpplen, fikon och persikor. Margaret Tadrosse har drivit familjeföretaget Fruit Bowl i Bilpin sedan 1985.
– Vi har inte upplevt något liknande under våra 35 år här, säger hon.
Margaret Tadrosse uppskattar att företaget har förlorat 3 miljoner australiensiska dollar, 19 miljoner kronor, genom bränderna och Covid-19. Regeringen har nu förbjudit alla resor som inte anses nödvändiga, och sällskap på över två personer samtidigt.
Margaret försöker få kompensation från försäkringsbolaget som sätter sig emot och hävdar att ”de har passerat sin kvot för utbetalningar”.
– Hur kan det vara mitt problem? Vår verksamhet stod stilla under en månad, och våra räkningar måste fortfarande betalas, samtidigt som ingen kan komma och plocka frukten nu, säger hon.
Förutom att röja vegetationen runt sina odlingar ser Margaret inte hur hennes familj ska kunna förbereda sig och minska brandrisken inför kommande bränder.
– Jag tar saker som de kommer, vi måste ju leva våra liv, säger hon.
Dyster framtid
Än värre är det med den utdragna pandemin. Finansiellt klarar hennes familj “ett par veckor – men inte månader”.
– Om detta varar längre kommer inte folk att ha några pengar kvar att handla för efteråt. Det blir mina barnbarn som kommer få betala för det, säger hon.
Forskaren och klimatexperten, Graeme Pearman, vid universitetet i Melbourne, säger till ETC att det inte råder någon tvekan om att skogsbränderna i Australien kommer att öka – både i intensitet och frekvens. Tillsammans med utbrott av pandemier kan det bli en dyster framtid för både Australien och många andra länder.
– Forskningsvärlden har förutspått fler bränder sedan 1987. Antagligen kommer klimatförändringar och pandemier bli en allvarlig fråga för delar av vårt samhälle, och framför allt för utvecklingsländerna, säger Graeme Pearman.
Hur kan Australien minska riskerna?
– När det gäller klimatförändringar så måste samlade insatser av alla länder till, inklusive Australien, för att minska de globala utsläppen. Både den federala regeringen och delstatsregeringarna är medvetna om att åtgärder måste tas för att hantera klimatförändringarna, säger Graeme Pearman, men förklarar att de fortfarande kommer i skymundan av en ständig strävan efter ekonomisk tillväxt.
En positiv nyhet som bränderna lett till är enligt Pearman att australiensarnas medvetenhet har ökat markant – att naturen inte är oändligt motståndskraftig till förändringar som människan åstadkommer.
– I det avseendet har det skett en förbättring av hur brådskande det är med behovet för att sätta in åtgärder mot klimatförändringarna, säger han.
När det gäller att hantera pandemier är Graeme Pearman mer positiv än när det gäller klimatet.
– Individer är till stor del mer bekymrade för sin egen hälsa, än för ett klimat som håller på att förändras.
Att ett klimatförändringarna tillsammans med pandemin skapar stress bland australiensarna är tydligt. Robert Miller driver mjölkgården Narrawilly i Milton. Han förlorade två tredjedelar av sina 450 hektar betesmarker och omkring 160 kvigor i bränderna. Trots att Robert Miller kommer få ut omkring en halv miljon kronor genom den federala regeringens stödpaket, räcker de pengarna inte på långa vägar – och han har varit tvungen att låna motsvarande över tre miljoner kronor för att klara sin ekonomiska situation. Samtidigt har Roberts lungor blivit allvarligt påverkade sedan han kämpade mot lågorna – och inandades kraftig rök som hängde kvar i området under sammanlagt sex veckor.
– Mentalt är det en kamp varje dag. Torka, bränder, översvämningar, armélarver och nu coronavirus. Det krävs mycket styrka för att orka fortsätta, säger han.
