1. Navmotor. En enklare motor som styrs av om pedalerna roterar eller inte.

2. Mittmotor. Mer avancerad och dyrare. Känner hur hårt du trampar, vilket ger en mer naturlig cykelkänsla.

– Det är en väldig variation på körsträckor. Har du ett litet batteri, navmotor och kör med hög effekt kanske du bara kommer tre, fyra mil. Med mittmotor, större batteri, och låg effekt kan du cykla femton mil, säger Björn Åslund på tidningen Allt om Elcyklar.

Är billigast bäst?

Elcyklar varierar mycket i pris. En snabb sökning ger ett prisintervall från under 10 000 kronor upp till närmare 80 000. Men vad är rimligt att betala för en cykel som ska både gå att använda, gå att laga och kanske till och med sälja igen, utan att den gått sönder eller tappat sitt värde?

– Vill du ha en kvalitetscykel som du vill kunna behålla ett tag så bör du lägga minst 12 000–15 000 kronor, säger Joakim Stenberg på organisationen Cykelbranschen.

Kvalitetscykeln ska då ha förstärkta ramar, ordentliga bromsar och vara märkt med kvalitetsstämpel CE. Livslängden på både batteri och cykeln ökar – och dessutom chansen att cykeln går att laga.

För en eldriven lådcykel med kvalitet ligger däremot prislappen betydligt högre. Mellan 20 000 och 40 000 får man vara beredd att betala. Men det bör inte jämföras med priset på cyklar, utan snarare med kostnaden för en bil eftersom det går att transportera både barn och tunga varor med lastcykeln. Lars Strömgren på Cykelfrämjandet menar att man för runt 20 000 idag får en cykel som är direktimporterad från Kina.

– De som är lite dyrare är de märken som har egen produktutveckling i Europa eller Sverige, som också har designat den för att den verkligen ska vara en bra cykel.

Inom segmentet låd-/lastcyklar så är det inte lika kända märken som på den övriga cykelmarknaden. Av utrymmesskäl är det också få cykelaffärer som har ett bra sortiment av lastcyklar – det är de mindre aktörerna som har bäst koll.

Går det att laga cykeln?

Elcyklar är mycket mer komplicerade att laga än vanliga cyklar, och det kan vara svårt att hitta reparatörer som ens är villiga att ta sig an en elcykel. ETC Göteborg gjorde nyligen en undersökning av möjligheterna att få en elcykel lagad. Nio oberoende cykelverkstäder i Göteborg tillfrågades för att kolla om de kunde åta sig att laga ett krånglande elsystem på en elcykel. Fem svarade nej rakt av. Det är ofta de billigare cyklarna som är svåra att laga. Så rådet att lägga mer pengar på elcykelköpet blir relevant även här, eftersom en kvalitetscykel får längre livslängd.

Lastcykel – med två eller tre hjul?

Det kan vara en bra idé att testcykla en eldriven lastcykel för att se om motorn pallar, gärna med packning och i en backe med liknande lutning som den du tänkt åka i. Att välja lådcykel med tre hjul kan kännas stabilare, men Björn Åslund på Allt om Elcyklar höjer ett varningens finger:

– Den är stadigare vid start, men är inte alls lika smidig att manövrera i fart som en bra tvåhjuling. Trehjulingar är oftare inblandade i olyckor eller omkullkörningar, de kan gå upp på två hjul i kurvor vilket är läskigt, säger han.

Låna eller hyr din elcykel

Flera städer har länge haft system med lånecyklar. Från och med nästa sommar kommer stockholmarna att få möjligheten att hyra både elcyklar och lådcyklar med eldrift. 7 500 elcyklar och 500 lådcyklar ska placeras ut i hela staden – inte bara i innerstan. 50 betalstationer kommer att finnas och det ska kosta 279 kr per halvår, enligt Stockholms stad. Systemet ersätter de lånecyklar som tidigare funnits men som togs bort efter ett fel i upphandlingen.

Köp begagnat – men tänk på detta

I takt med att elcyklarna blivit populära har också andrahandsmarknaden blivit större. Det går idag att hitta märkescyklar i varierande skick till halva priset. Men ett batteri slits, och kan kosta ganska många tusenlappar att byta. Det kan vara en bra idé att kolla om en äldre cykelmodell har ett batteri som går att byta. Annars gäller samma riktlinjer som i affären: håll dig till kända märken så ökar chansen att cykeln lever länge.

– Det du inte kan veta är ju hur många gånger batteriet har blivit laddat, men köper du en kvalitetscykel så kan du ju köpa till reservdelar och batteri, säger Joakim Stenberg på Cykelbranschen.

Varifrån kommer kobolten?

En fråga som dykt upp allt oftare är varifrån de ovanliga råvaror som behövs till elcyklarnas batterier kommer ifrån. Metallen kobolt, som behövs i den typen av batterier, utvinns i framför allt Kanada och Kongo, och i det senare landet har de förfärliga villkoren i gruvorna uppmärksammats. Enligt en granskning på tekniksajten Breakit är det bara ett fåtal återförsäljare som vet varifrån deras batterier kommer, av de som överhuvudtaget svarade på frågan. Varken kedjan XXL:s märke Velocity, Elcykelvaruhuset med det egna märket Lifebike eller nya aktören Ikea kan garantera att det inte finns så kallade konfliktmineraler i cyklarna. Tidningen Allt om Elcyklar tog granskningen vidare och fick svar från ytterligare några återförsäljare, men chefredaktör Björn Åslund menar ändå att det är mindre risk om cykeln inte är allt för billig.

– Min slutsats är att de större etablerade cykelmärkena uppger sig ha batterier från seriösa leverantörer som inte vill ha konfliktmetaller. Billiga elcyklar och billig import från Kina innebär klart högre risk för batterier som innehåller ful-metaller, säger han.