Miljörörelsen och gröna röster inom kyrkan har länge hävdat att kyrkans skogsbruk fokuserat för mycket på att pressa pengar ur skogen och för lite på hållbarhet och biologisk mångfald. Förra året fick dessa röster upprättelse. När ansvarige Göran Enander presenterade skogsutredningen i september blev många förvånade över hur i sammanhanget progressiva analyserna och förslagen var.

Eftersom det råder klimatnödläge, konstaterades det i utredningen, räcker det inte att endast lyda lagens minimikrav. 20 procent av kyrkans skogsareal – istället för dagens 11 – bör skyddas för biologisk mångfald och kolinlagring. En tredjedel av all skog bör också ställas om till så kallat “naturnära skogsbruk” och allt skogsbruk ska drivas med ökad hänsyn till biologisk mångfald. Utredaren vill också minska hyggena och införa krav på att skogen ska vara äldre än idag innan den avverkas. 

”En stad- och landfråga”

Medan utredningen har välkomnats av många inom kyrkan har den rört upp oro bland andra. En av de kritiska rösterna är Klas Gustavsson som är chef vid egendomsenheten i Växjö stift. 

Han är noga med att poängtera att han alls inte är negativt inställd till vare sig förändring eller utredningen i sig. Men han saknar är en djupare analys av hur de olika stiften skulle beröras ekonomiskt om skogsbruket ändrades i linje med åtgärdsförslagen. 

– Den ger mig helt enkelt inga svar i flera viktiga frågor, säger han.

Ett exempel där han saknar en ekonomisk konsekvensanalys är utredningens förslag på att avsätta 20 procent av skogen för biologisk mångfald. Han efterlyser också analyser av hur förändringar i skogsskötseln – som exempelvis ett större inslag av så kallat hyggesfritt bruk – påverkar ekonomin. 

– Det här är en stad- och landfråga. I vissa av våra församlingar som redan har en tung ekonomi kommer så mycket som 13 procent av ekonomin från skogen och självklart finns en oro bland många av dem. 

Men skogsutredningen föreslår ju stift som drabbas ekonomiskt ska kompenseras?

– Detta nämns, ja, men det här är ytterligare något som behöver förtydligas, vilket skapar oro.

Han får medhåll av Martin Bäck som är stiftsjägmästare och vd i Västerås stift.

– Om vi i Västerås skulle avsätta 20 procent av vår skog hade vi avsatt skogar som är under 60 år till naturvård. För oss har de här skogarna ett värde på 200-300 miljoner kronor. 

Även han efterlyser mer klarhet i vad som sker i församlingar som kommer drabbas hårt ekonomiskt.

– På något håll kanske det inte finns pengar till att förändra sitt skogsbruk. Vad händer då? Vem ska dra ner och på vad? 

Martin Bäck betonar attden ekonomiska verkligheten i Västerås stift redan innebär en balansgång vilket de senaste åren har inneburit att flera tjänster försvunnit inom skogsförvaltningen. Det är mot den bakgrunden han anser att den oro som har skapats av kyrkans utredning ska förstås. 

Ytterligare en analys

Skogsförvaltarna i stiften har via Stiftens egendomsförvaltningars förening (STEF) gått samman och beställt en ny utredning, som ska bestå av en kompletterande analys. I huvudsak handlar det om att analysera hur stiften kommer att påverkas av skogsutredningens förslag över en 100-årsperiod. Analysen ska vara klar till årsskiftet.

– Vi i Västerås behöver veta vilka de ekonomiska konsekvenserna blir hos oss i Västerås. Därför har stiftens verkliga beståndsregisterskickats in till analysen, säger Martin Bäck. 

Varför gör ni detta just nu och inte efter att remisstiden gått ut? Finns det inte en risk att det uppfattas som att ni försöker påverka remissförfarandet?

– Att varje stift behöver förstå hur utredningen påverkar oss ekonomiskt – det har jag svårt att se som ett problem. Tiden är ganska kort för att skriva remisser. Utredningen föreslår en stor förändring inom skogsbruket och då bör en grundlig konsekvensanalys av effekterna vara en naturlig aktivitet att göra.

Varför inte vänta till efter att remisstiden går ut?

– Vi kan ju inte göra konsekvensanalysen efteråt, det blir knasigt. Vi måste ha fakta när vi lämnar vårt svar. Vi vill ju inte gissa.

"Taggarna utåt"

Men alla är långt ifrån överens om att skogsutredningen bör betraktas som ett hot mot kyrkans framtid. Dagens ETC har pratat med en rad personersom snarare ser den som något att vara stolt över och som på sikt skulle kunna locka fler medlemmar till kyrkan. 

Amie Ringberg är kyrkopartiet Himmel och jords förtroendevalda ledamot i Växjö stift och ersättare i egendomsnämnden. För henne är det självklarhet att mer skog måste bevaras för att vi ska klara av våra klimat- och miljömål och att ekonomin därför måste stå tillbaka för hållbarhetskravet.

Hon upplever att skogsansvariga vid Växjö stift har reagerat “med taggarna utåt” på Göran Enanders utredning. 

– Stämningen är väldigt uppstressad, säger Amie Ringberg.

Hon anser också att det finns risk att de informationsmöten som nu hålls på stiftsnivå kommer påverka församlingarnas remissvar i en viss riktning. 

– Det sprids en kritisk stämning med skräckscenarier där det är svårt att framföra andra åsikter än att utredningen är dålig.

Hennes upplevelse är att det på dessa möten målas upp en ensidig bild där utredningens analyser och förslag leder till att församlingarnas ekonomi blir lidande. 

– Jag ifrågasätter den analysen och bedömer den som överdriven, säger Amie Ringberg och berättar också att hon hört kritik riktas mot utredaren som handlar om att han skulle vara ”för påverkad av miljörörelsen”.

“En nödvändig omläggning”

Wanja Lundby-Wedin är 1:a vice ordförande i Kyrkostyrelsen. Hon är medveten om att frågan är känslig och att stiften har beställt en kompletterande analys av SLU, vilket hon inte har något principiellt emot.

– Samtidigt skulle det kanske var bra om det var kyrkan som helhet som stod bakom dessa beställningar, säger hon och fortsätter:

– Här tjänar man på att inte måla upp skräckscenarier och gräva ner sig i en skyttegrav, oavsett var man står i frågan. Jag skulle önska att alla som jobbade med skogen såg detta som en spännande resa att få vara med på. Vi står inför en nödvändig omläggning där vi behöver deras kompetens. Vi kan inte backa från att klimatet ställer krav på oss.

Hon påminner om att skogsutredningen kom till efter en antagen motion till kyrkomötet 2021. 

– Utifrån den motionen skrevs direktiven till utredaren och där gjordes det tydligt att dagens sätt att bruka skogen ska förändras. 

Hon vill inte att utredarens och skogsstyrelsens krav på omställning av skogsbruket på något sätt ska tolkas som kritik mot dagens skogsförvaltare inom stiften.

– De som i dag har arbetat med målet om högsta möjliga ekonomiska avkastning har såklart gjort ett väldigt bra jobb, så ingen skugga över dem. Men nu blir det en förändring. Självklart förstår jag om det kan skapa en oro bland stiften, säger hon men påminner om att det i utredningen finns med förslag på ekonomisk kompensation för de stift som drabbas hårdast.

Inte hugget i sten

Wanja Lundby-Wedin vill samtidigt vara tydlig med att inga av utredningens detaljer är huggna i sten. Varken de om kompensation eller de om procentsatser för bevarande av skog eller hyggesfritt skogsbruk. Hon säger sig dock vara säker på att den nya, bredare inriktningen för skogsförvaltningen kommer stå fast genom hela processen.

– Detta kommer innebära förändringar, men exakt hur dessa ser ut, det kan vi inte säga i dag. Remissvaren kommer ha en stor betydelse här. Exakt hur mycket skog som ska avvaras, hur mycket gammelskog som ska få vara kvar, procenttal och detaljer, det finns många frågor som inte är fastslagna.