”Det krävs kompetens för att skilja lögn från sanning”

Du har ju tidigare varit både nyhets- och kulturchef på tidningen och kommer nu tillbaka som renodlad klimatreporter. Hur känns det?

– Underbart – jag har (efter en paus på tre år?) längtat efter redaktionslivet och att att helhjärtat få hänge sig åt att bevaka klimatet borde vara varje samhällsjournalists dröm. En ökad insikt om klimatkrisen kan ofta bli kvävande. Mitt botemedel mot denna ångest är att göra något konkret åt den. Att skapa journalistik om klimatkatastrofen – och visa på vägar ur den – är definitivt ett effektivt botemedel

Varför behövs en särskild klimatredaktion?

– För att det krävs kompetens för att kunna ställa de rätta frågorna. För att kunna skilja lögn från sanning när den uttalas av en politiker, en företagsägare, eller en lobbyist. Men det är samtidigt viktigt att ha resten av redaktionen med sig, vilket man verkligen har på den här tidningen. Intresset och engagemanget för frågorna finns överallt på redaktionen.

Det händer att klimatreportrar med specialuppdrag kallas för aktivister. Är du en aktivist?

– Nej, jag är journalist. Jag vill kunna ställa kritiska frågor till såväl klimatsmutsiga politiker som miljörörelsen, när det behövs. Men grundhållningen måste vara att vi står inför ett gigantiskt, livsavgörande problem som har betydelse för hela vår existens, och som inte politiker gör nog för att förhindra. Utan den insikten blir vinklar slöa och journalistiken ängslig. Att vinkla nyheter på problemet och ställa politiker till svars är en grundläggande uppgift för journalister, oavsett vilken redaktion de jobbar på.

Vad tycker du att svenska medier borde skriva mer om?

– Jag tycker inte på långa vägar att det skrivs tillräckligt om så kallade klimatsatsningars effekter på klimatet. Exempelvis skiftet mellan plast- till pappersprodukter, vad det får för konsekvenser för världens kolsänkor. Eller när alternativet till fossila bränslen tas direkt från den svenska skogen. Jag vill också hemskt gärna skriva om storföretagens greenwashing och mer om den svåra balansen mellan hopp och total, existentiell fruktan.

Hur står det till med ditt eget hopp i klimatfrågan?

– Jag gillar en forskare som heter Kate Marvel. Hon brukar säga att vi ska sluta prata om hopp, och istället fokusera på mod. Modet att förändra vad som krävs.