Och mannen som ska göra det är nationalekonomen John Hassler. 

– Frågan är om Sveriges klimatpolitik samklingar med den europeiska, och det är viktigt att man analyserar det, sa John Hassler på en presskonferens.

Kritiken har inte låtit vänta på sig. Naturskyddsföreningens klimatchef skrev kort efter presskonferensen att ”Regeringen utser Hassler till klimatmålens bödel”, och flera forskare och debattörer befarar nu att utnämnandet kan vara spiken i kistan för Sveriges nationella klimatmål.

– Vi är många som inte är förvånade men har stora farhågor när det kommer till vad uppdraget kommer resultera i, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska ­institutet och Uppsala universitet.

Beskeden från klimat- och näringslivsdepartementet har under hela våren varit att det inte finns några planer på att stryka 2030-målet, det vill säga att utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

”Omprövar målen”

Men John Hassler menar att de nationella klimatmålen kan ha spelat ut sin roll.

– Det är i princip bättre att sätta gränser för utsläppen på så hög nivå internationellt som möjligt, skriver han i ett mejl till Dagens ETC.

– EU:s mål är nu i princip lika ambitiösa som Sveriges och EU:s klimatpolitik innehåller dessutom styrmedel som år för år fasar ut koldioxidutsläppen i god tid innan 2050. Givet detta fyller inte särskilda svenska mål samma funktion som tidigare. När de infördes bestämdes att om vi hamnar i den lyckosamma situation som vi nu är ska de svenska målen omprövas. Det ska jag göra, skriver han vidare.

Finns det inte en poäng att Sverige går före i klimatfrågan, genom ambitiösa klimatmål?

– Jo absolut, därför var det bra att Sverige gick före på detta sätt. Det har säkert varit viktigt för att vi nu fått med oss EU på lika ambitiösa mål. Vi bör absolut fortsätta vara ett föregångsland. 

Men inte främst genom ambitiösa nationella klimatmål. 

Istället, menar John Hassler, bör Sverige bidra med teknologiskt, finansiellt och institutionellt bistånd för att bidra till omställningen i fattigare länder.

– Här kan och bör Sverige gå före, skriver han.

EU:s nya klimatpaket ”Fit for 55”, som Sveriges klimatlagstiftning nu ska anpassas efter, innebär att EU ska minska sina utsläpp med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivå och att hela unionen ska vara klimatneutral till 2050.

Samtidigt visar en utvärdering av forskargruppen Climate Action Tracker, som utvärderar länders klimatpolitik, att EU:s klimatpolitik är otillräcklig. Om alla världens länder agerade i linje med EU skulle uppvärmningen bli över tre grader – långt över Parisavtalets mål om att begränsa den globala upphettningen till 1,5 grader.

Vill ha global koldioxidskatt

John Hassler har länge uttryckt kritik mot de nationella klimatmålen. 

Sommaren 2016 föreslog miljömålsberedningen ett klimatpolitiskt ramverk om att Sverige år 2045 ska ha minskat de nationella utsläppen med minst 85 procent, jämfört med 1990. Målet fastställdes året därpå av sju av åtta partier i riksdagen. Alla utom Sverigedemokraterna röstade för.

Men John Hassler var kritisk. Sverige borde istället satsa på internationella klimatinsatser, menade han. I en intervju på Svenskt näringslivs hemsida presenterade Hassler koldioxidskatt, klimatbistånd och en utvidgning av utsläppsrättsystemet som de allra viktigaste åtgärderna för att komma tillrätta med klimatkrisen. Skulle man slopa subventioner till fossila bränslen och genomföra en global koldioxidskatt så skulle klimatproblemet vara löst, menade han. 

Han medgav visserligen att en sådan skatt visserligen inte är realistisk på ett globalt plan – men kanske på ett europeiskt.

Extrem utgångspunkt

Lorentz Tovatt, tidigare MP-riksdagsledamot och numera debattör och skribent på Klimatgranskaren, tycker att utnämnandet av John Hassler är oroande.

– Han har gjort sig känd som en person som har kampanjat mot de svenska klimatmålen och mot att vi överhuvudtaget ska ha en nationell klimatpolitik, säger han.

– Han har en ganska extrem nyliberal utgångspunkt som innebär att inga klimatåtgärder bör finnas förutom en global koldioxidskatt, men eftersom han inte är dum borde han veta att en global koldioxidskatt inte är aktuell, det finns inte på dagordningen. Det är en extrem utgångspunkt att invänta en global koldioxidskatt och samtidigt inte göra någonting på nationell nivå.

Nu tror Lorentz Tovatt att Hassler kommer föreslå ett avskaffande av de svenska klimatmålen. 

– Om han inte föreslår ett slopande så är jag rädd att han kommer föreslå sänkta ambitionsnivåer på den svenska klimatpolitiken generellt. Då ska man också komma ihåg att det här sker efter nio månader av historiskt snabba ambitionssänkningar redan som det är. Regeringen har redan gått den vägen, men risken är att man går ännu längre nu, säger Lorentz Tovatt.

Miljontals rymdparasoller

John Hassler uppmärksammades för några år sedan efter att han i en debattartikel presenterat en ”plan B” för att minska den globala upphettningen: Miljontals parasoller i rymden. 

Enligt förslaget skulle stora rymdparasoller motsvarande tre gånger Sveriges yta kunna avskärma en procent av solens ljus – och därmed neutralisera effekten av en fördubbling av koldioxid­halten. Prislappen uppskattades till tusen miljarder dollar.

Förslaget är en form av så kallad geoengineering, det vill säga att genom storskalig manipulation av jordens klimatsystem försöka begränsa den globala upphettningen. Geoengineering är hårt kritiserat och är i vissa former förbjudet under FN:s konvention för biologisk mångfald.

”Det förefaller rimligare att lösa problemet där det existerar”, konstaterade tre ekonomiprofessorer i en replik