– Utdikade torvmarker i Sverige läcker koldioxid. Torvbaserad jord är en liten del av dessa utsläpp. På Naturbruksförvaltningen vill vi hitta lokala alternativ till torven i vår krukodling och har testat en mix av vår egen kompostjord och kogödsel med och utan vitmossa för att få en jord med bra fuktighetshållande egenskaper, säger Anders Stålhand, landskapsingenjör vid Naturbruksförvaltningen.

Testet, som har pågått i ett år, visar att vitmossa inte påverkade den fuktighetshållande förmågan i jordblandningen nämnvärt.

– En kontrollodling med torvbaserad jord gav störst växter, men kvaliteten på de alternativa jordarna var tillräcklig för utplantering hos oss, samtidigt som jorden helt och hållet baserades på lokala cirkulära strömmar.

Först ut att köpa biokolspanna

Det talas allt mer om att biokol skulle kunna ersätta torv, eftersom den visat sig ha många positiva egenskaper för odling. Essunga plantskola i Västra Götaland har sedan 2019 experimenterat med detta. Förra året köpte de in en egen biokolspanna, vilket gör Essunga till den första plantskolan i Sverige som producerar sin egen biokol. De använder fortfarande en tredjedel torv i sina substrat för krukodling, men vill på sikt fasa ut torven helt.

– Satsningen görs inom ramen för Klimatklivet och är tänkt som ett steg mot minskad miljöpåverkan och ökad klimatnytta, förklarar Gustav Ståhl, landskapsarkitekt och rådgivare på plantskolan. 

Han berättar att biokolen bland annat främjar mikroliv och att det blir lättare att återfukta plantorna.

– Vi kan ta fram helt torvfria alternativ, vi vill det på sikt – men vi vill hitta ett substrat som håller bra kvalité, och vi behöver göra fler tester innan vi skalar upp.

Essunga plantskola samarbetar med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i olika forskningsprojekt.

Plantskolan som lyckats

Söker vi oss utanför Sverige hittar vi i Nederländerna en plantskola, De Hessenhof, som helt ratat torven och istället tillverkar eget substrat, baserat på lövkompost.

Plantskolan arbetar med eget förökningsmaterial från cirka 7 000 sorter i odling. Omkring 3 000 olika sorter krukas till försäljning årligen. De har därför en jätteanläggning där höstlöv samlas in och med hjälp av bland annat grävmaskiner placeras i stora kompostlimpor som vänds tre gånger per år och så småningom blir odlingssubstrat.

Svensken Peter Österlin har sedan ett år tillbaka arbetat på De Hessenhof, för att lära sig mer om deras metod och starta en torvfri plantskola i Sverige och är mycket positiv till hur denna ekologiskt certifierade plantskola arbetar helt torvfritt. 

– Hur väl håller det i kruka jämfört med torv? Min upplevelse är att det bryts ner liknande som torv, säger Peter Österlin.