När fem aktivister i det tyska klimatnätverket Letzte generationhar åtalades i våras väckte det kritik från flera håll. Det kontroversiella med fallet, som Dagens ETC skrivit om tidigare, är att åtalet grundar sig på paragraf 129 i den tyska brottsbalken – samma lag som används för att bekämpa organiserad brottslighet.
Enligt Mirjam Herrmann är det första gången lagen används mot en fredlig klimatorganisation.
– Många organisationer är rasande över anklagelsen. För att demokratin ska fungera behövs protester, särskilt i tider av kris och när auktoritära krafter blir allt starkare, säger hon i en längre intervju med Dagens ETC.
Mirjam Herrmann är bland annat anklagad för att ha deltagit i en aktion där potatismos kastades mot en tavla av den franska konstnären Claude Monet på ett museum i Potsdam i oktober 2022. I en video från aktionen säger hon förtvivlat men med klar stämma:
”Folk svälter, folk fryser ihjäl och dör, vi befinner oss i en klimatkatastrof. Och allt ni är rädda för är tomatsoppa eller potatismos mot en tavla. Vet ni vad jag är rädd för? Jag är rädd för det vetenskapen säger oss, att vi inte kommer att kunna ge våra familjer mat år 2050. Är potatismos det som krävs för att ni ska lyssna? Den här målningen kommer inte vara värd att dö för, om vi måste slåss för att få mat.”
”Väldigt lyckad aktion”
På bara två timmar blev videon viral på sociala medier. Mirjam Herrmann var inte riktigt beredd på vilket genomslag aktionen skulle få.
– Det var lite obehagligt, jag hade inte räknat med så mycket uppmärksamhet. Men det var en väldigt lyckad aktion eftersom den fick sådan spridning.
När jag såg mitt namn förstod jag att det här skulle påverka en stor del av mitt liv.
För Mirjam Herrmann kom åtalet i början av maj inte som någon överraskning eftersom polisen redan förra sommaren gjorde flera räder hemma hos aktivister från Letzte generation, där de konfiskerade datorer och telefoner. När aktivisterna protesterade mot räderna fick de ta del av anklagelserna, som inkluderade de fem åtalades namn.
– När jag såg mitt namn förstod jag att det här skulle påverka en stor del av mitt liv. Sedan dess har vi försökt väcka uppmärksamhet kring åtalet och anklagelserna.
FN:s särskilda rapportör för miljöförsvarare, Michel Forst, skrev ett brev till åklagaren om att anklagelserna strider mot mänskliga rättigheter. Även tyska Amnesty har protesterat mot kriminaliseringen av klimatorganisationen och startat en kampanj med uppmaning att skriva protestbrev till justitieminister Marco Buschmann.
Avbokad från paneldebatter
Mirjam Herrmann tycker att det hade varit rimligare att anklaga henne för skadegörelse – även om tavlan faktiskt inte förstördes eftersom den var skyddad av glas, tillägger hon.
– De kunde till och med ha satt mig i fängelse för det, men de anklagar mig inte för det jag faktiskt gjorde, utan för att hela organisationen är kriminell. Om jag döms som skyldig innebär det att minsta stöd till organisationen kommer att betraktas som olagligt.
Den tyska straffskalan för att vara medlem i en kriminell organisation sträcker sig från böter upp till fem års fängelse. Den som stödjer organisationen, till exempel genom att skicka vidare en länk, kan få upp till tre års fängelse. En ledare eller organisatör kan få mellan sex månader till fem års fängelse.
Det blir stigmatiserande när människor börjar betrakta en som kriminell och inte som politisk aktivist.
Men även om utgången i det här fallet är oklar har åtalet redan påverkat Mirjam Herrmanns liv. Till exempel har hon blivit avbokad från att delta i paneldebatter.
– Det är absurt för det enda jag har gjort är att kämpa för klimaträttvisa, något flera länder också åtagit sig att göra enligt Parisavtalet. Det blir stigmatiserande när människor börjar betrakta en som kriminell och inte som politisk aktivist.
”Juridiken ett viktigt instrument”
Mirjam Herrmann har varit med i Letzte generation sedan nätverket bildades i oktober 2021. Sedan dess har hon deltagit i flera aktioner, bland annat vägblockader och en flygplatsaktion. Men mest tid har hon lagt på att starta ett juridiskt stödnätverk för aktivister som råkar i knipa. Idén fick hon för några år sedan, då hon häktades i samband med en protest under fem dagar och inte fick någon hjälp alls.
– Jag hade bara ett nummer till en advokat som jag inte ens fick tag på. Då insåg jag att det behövs bättre organiserat juridiskt stöd till aktivister.
Som juridikstudent kände hon också att det var ett område där hon kunde bidra. I februari bröt sig det juridiska team hon varit med och byggt upp sig ur Letzte generation och bildade en egen organisation som erbjuder juridiskt stöd till hela klimatrörelsen.
– I tider då vi ser hur mänskliga rättigheter och rättssäkerheten urholkas är juridiken ett väldigt viktigt instrument, säger Mirjam Herrmann.
Rättegången mot henne och de andra fyra aktivisterna kommer att inledas i början av nästa år. Mirjam Herrmann tror att domen kommer först i slutet av 2025, och hon ser det inte som osannolikt att hon och de andra aktivisterna döms som skyldiga.
– Mitt sista hopp var brevet från FN-rapportören Michel Forst. Men det lyckades inte stoppa domarna från att väcka åtal. Så det verkar inte hjälpa att så många har protesterat.
”De vill tysta ned protesterna”
För Mirjam Herrmann personligen kommer en eventuell fängelsedom överskugga hela hennes framtid, säger hon.
– Det är begränsande och känslomässigt utmattande att veta att jag kan hamna i fängelse om ett år eller ett halvår. Jag kan inte dyka in i nya projekt och jag vet inte om det är värt att fortsätta plugga juridik eftersom jag inte kommer att kunna bli jurist om jag blir dömd och får ett fängelsestraff.
Ångrar du aktionen som du är åtalad för?
– Nej. Om inte jag hade gjort det hade någon annan kunnat göra det och mötas av samma repression. Det hade jag inte önskat.
Det här kommer att avskräcka folk från att våga protestera, vilket är syftet.
Men Mirjam Herrmann säger att även om åtalet och domen kommer ha stor påverkan på hennes liv är samhällseffekterna det värsta.
– Det här kommer att avskräcka folk från att våga protestera, vilket är syftet. För åklagaren spelar det ingen roll vem som får straffet, eller omfattningen av det. Det de vill är att tysta ned protesterna. Det är väldigt skrämmande. Och från ett människorättsperspektiv är det absurt och fel.
Nu under sommaren tar hon en paus från studierna och försöker att vara ledig.
– Jag behöver det efter allt som hänt. Men jag kommer att fortsätta gå på demonstrationer och vara med i aktioner. Det finns så mycket som behöver förändras och vi är så nära en total klimatkatastrof så att sluta kämpa är inget alternativ, säger Mirjam Herrmann.
