Nyligen rapporterade Dagens ETC att Naturvårdsverkets krympande budget och personalstyrka kan leda till ett avbräck i arbetet mot ökade avfallsmängder. Myndighetens generaldirektör Björn Risinger påpekar att förmågan att ta egna initiativ för att driva på den cirkulära ekonomin blir mer begränsad, och att de tappade medlen när det kommer till införande av EU:s nya regler för exempelvis engångsplast ”kommer att vara kännbart.”
Tomas Kåberger, professor och ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi, är bekymrad över utvecklingen. Delegationen inrättades år 2018 för att sprida kunskap och stödja företag samt hjälpa riksdag och regering i arbetet för att se till att mer av samhällets material används i kretslopp och mindre hamnar i avfallsdeponier.
Konflikter ökar behovet
I likhet med Björn Risinger konstaterar Tomas Kåberger att neddragningarna kan få negativa effekter på Sveriges möjligheter att öka de cirkulära materialflödena – något som är dåligt ur flera perspektiv.
– Delegationen skrev i sin rapport för ett år sedan att konflikterna i världen gjort det viktigare med materialkretslopp för att minska beroendet av stora inflöden från Kina och Ryssland till Europa. Vi skrev också att EU har förstått det och infört många regler för att undvika resursförstöring. Naturvårdsverket, delegationen och andra myndigheter borde hjälpa företagen att hänga med i utvecklingen. Då är det synd om resurserna för detta minskar, säger han till Dagens ETC.
Men det finns ytterligare hot mot den cirkulära ekonomin. De senaste åren har en ökande kriminalitet i avfallsbranschen uppmärksammats, där exemplet med skandalbolaget Think Pink bara beskrivs som toppen av ett stort, illegalt, avfallsberg.
– Minskade myndighetsresurser är allvarligt i förhållande till det som var delegationens mest kontroversiella påpekande i förra årets rapport: att det krävs mer myndighetstillsyn. Delegationen vill inte ha fler eller krångligare lagar. Men de företag som försöker utveckla verkliga bra, nya materialkretslopp ser att organiserad brottslighet tar sig in i branschen och tjänar pengar på miljöbrott.
Giftiga avfallshögar
Medier har bland annat uppmärksammat hur ett företag har fått betalt för att ta hand om giftiga rester från batterier, för att sedan dumpa dem på olika ställen i Mälardalen. I Think Pink-skandalen har ett företag fått pengar för att ta hand om avfall men istället lagt det i stora högar, för att sedan gå i konkurs och låta skattebetalarna betala hundratals miljoner för att försöka begränsa giftspridningen.
– Det krävs resurser för inspektörer som kontrollerar att sådant här inte sker, säger Tomas Kåberger.
Att företag, som i de nämnda fallen ovan, ställs till svars i domstol anser han inte är tillräckligt.
– Det finns många miljöbrott där konsekvenserna upptäckts men inte brottslingarna.
Tomas Kåberger påpekar också att avfallsföretagande kan användas för penningtvätt.
– Förenklat kan vinster från knark och prostitution användas för att köpa koppar eller platina som stulits från Trafikverket, elbolag eller bilar. Företag som ser ut att bedriva laglig, kontantfri avfallsverksamhet kan sedan få det att se ut som om dessa metaller lönsamt utvunnits ur annat avfall, och redovisa en laglig vinst. Med inspektioner kan man upptäcka om vinsterna av den rapporterat lagliga verksamheten är rimlig.
Förslaget om fler inspektioner borde väl passa bra in i regeringens ambition att bekämpa organiserad brottslighet? Vad är det som är kontroversiellt?
– Det är väl att det kräver mer, inte mindre, resurser för myndigheternas tillsyn. Och för det krävs mer pengar.
