– Vi ska bygga ett attefallshus i två våningar, säger Malin Algotsson, som till vardags frilansar som grafisk formgivare.
– Det blir totalt 25 kvm, och 9 kvm sovloft, det är faktiskt lika stort som lägenheten i Munkebäck som vi bor i idag.
Med god planering får allt det viktigaste plats, förklarar hon.
– Här kommer det att vara ett burspråk, här en bardisk, och här ska vi ha badkar!
Jens Lennartsson, digital marknadsförare till yrket, pekar ut deras framtida hus på underredet som snart ska bli ett golv.
Hjälp att bygga
Malin och Jens träffades på en husbilsträff för över tre år sedan. De blev tillsammans, men var skulle de bo? Malin är göteborgare, Jens kommer från Malmö. De både hade önskemål om att odla och pratade en del om att köpa en gård. Men samtidigt vill de se världen. De har jobb som gör det möjligt att vara flexibel. Ett hus på hjul framstod som en bra lösning för att slippa binda sig till en plats för resten av livet.
Paret har ingen tidigare erfarenhet av att bygga. De har lärt sig från Youtube, inspirerats av personer på Instagram och så har de fått hjälp från Egnahemsfabriken, ett kooperativ på Tjörn som ritar och bygger hus med och för självbyggare, med fokus på målgrupperna unga, äldre och nyanlända.
– Vi skickade våra konstruktionsritningar till Egnahemsfabriken och fick tillbaka förslag på saker att tänka på. Jag gissar på att vi hade gjort 85–90 procent rätt, uppskattar Jens.
– Det känns väldigt skönt att få hjälp med att undvika misstag.
De började bygga i slutet av oktober och räknar med att ha husets ytterskal klart till årsskiftet.
Att bygga smått har stora fördelar, enligt Jens och Malin, som anser att vi behöver förändra sättet vi idag lever och bor på. Det handlar om att jordens resurser ska räcka, men också om att människor ska må bättre.
– Man ska inte behöva skuldsätta sig för livet bara för att ha någonstans att bo, säger Jens.
Hela huset har en budget på 300 000 kronor. Jens har sålt sin lägenhet i Malmö och Malin har besparingar som gör att de slipper ta lån. Att få lån till att bygga mikrohus kan annars vara klurigt. Finansvärlden ser inte möjligheterna.
Bostadsbygge en klimatbov
Bostadsbristen är som bekant akut i många delar av Sverige, inte minst i Göteborg, som bygger mer än resten av landet. Men det räcker inte när befolkningen ökar i en än snabbare takt. Försöken att bygga bort krisen riskerar också att bli ett allvarligt klimatproblem. Enligt Boverket låg utsläppen från byggprocesser i Sverige på cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2017, vilket är en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Bygget av ett flerfamiljshus i betong har lika stor klimatbelastning som driften av huset i 50 år.
Jens och Malin hoppas bygga och driva sitt hus med betydligt mindre påverkan. Deras mål är att minska utsläppen av växthusgaser med 93 procent och det totala klimatavtrycket med 73 procent, jämfört med bygget av ett konventionellt småhus.
– Vi kommer att ha solceller på taket, kompost och så använder vi mycket återbrukat material, säger Jens Lennartsson.
Tiny house-rörelsen i Sverige är ännu i sin linda, och därför är det viktigt att samla och utbyta kunskap om det lilla byggandet. Jens Lennartsson och Malin Algotsson använder sig av sociala medier och hoppas att de kan inspirera fler till att följa i deras spår. På hemsidan utkopplad.se har de till exempel publicerat en komplett lista över allt material de använt i bygget, inklusive pris.
Nytänk behövs
Bland deras framtida utmaningar finns det särskilt en fråga: var huset ska stå. Paret säger att de inte har bråttom med att leta och hoppas att platsen kommer att komma till dem. De kan både tänka sig att arrendera och köpa en skogsplätt, eller att stå kvar mitt i stan ett tag om möjlighet finns.
En idé är att försöka stanna i frihamnen i Göteborg.
Den gamla ödetomten är nämligen tänkt att bli en ny stadsdel där social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet är i fokus. Den ursprungliga idén med platsen var att den nästa år skulle bereda plats åt Göteborgs 400-årsjubileum, och att det skulle utgöra startskottet för den framtida utvecklingen av Frihamnen.
Men nu har coronapandemin skjutit upp firandet till 2023 (vilket bara är tradition, även 300-årsjubileet fördröjdes med två år till 1923).
– Sådana här ytor som väntar på annat är perfekta för tiny houses, eftersom staden kan ge dem tillfälliga bygglov, säger Tinna Harling.
Grundade Egnahemsfabriken
Hon är arkitekt och var med och grundade Egnahemsfabriken.
– När jag jobbade som planarkitekt på Tjörns kommun initierade jag många dialogprocesser. Och var vi än skulle göra detaljplaner kom frågan upp från medborgarna var de unga och äldre skulle bo i de nya områden vi planerade. Efter 2015 var det även nyanlända som inte hade någonstans att bo. Då bestämde vi i ett nätverk jag var med och startade att börja bygga själva, säger Tinna Harling.
Tyvärr, säger hon, är många svenska orter inte tillräckligt insatta i hur man kan stötta nydanande självbyggnadsprojekt. Planerarna och politikerna behöver tänka nytt för att lösa de sociala och klimatmässiga problem städerna och även landsbygden står inför. Här kan mikrohus vara en del av lösningen, ihop med till exempel självbyggeri, bygg- och boemenskaper.
– Därför tycker jag att Göteborgs stad har en fantastisk möjlighet att göra till exempel ett småhuskvarter i Frihamnen till en del av jubileumsutställningen. Det skulle visa resten av Sverige att det finns nya sätt att bygga och leva. Kommunerna klarar inte ensamma att lösa alla problem, då kan de lyfta fram personer som tänker nytt och själva tar itu med samhällets utmaningar.
