Men trots att även USA:s befolkning idag är hårt drabbad av extremväder till följd av temperaturstegringen, har klimatfrågan varit i skymundan i årets valrörelse. Enligt Henrik Selin, professor i internationella relationer vid Boston university i USA, trängdes den ut av andra frågor.

– Valrörelsen har handlat mycket om svängstaterna och frågor som osäkra väljare tycker är viktiga. Färre än en procent av de som bor i landet kommer att avgöra valet, och då har Donald Trump och Republikanerna framför allt valt att framhäva immigrationen och Kamala Harris och Tim Waltz har fokuserat mer på ekonomiska frågor, säger han.

Det betyder inte att klimatfrågan saknar betydelse för delar av väljarkåren, framhåller han.

– Men då pratar vi om väljare i Kalifornien och Massachusetts, och de vet vi redan hur de kommer att rösta. Det är inte de väljarna som behöver övertalas, säger han.

Medveten desinformation

Genevieve Guenther är expert på klimatkommunikation, klimataktivist och grundare av medievakthunds-organisationen End climate silence. Hon beskriver i en artikel i det brittiska magasinet Prospect hur Republikanernas presidentkandidat Donald Trump och andra republikaner medvetet sköt klimatfrågan i sank. I kölvattnet av de dödliga orkanerna Milton och Helene Trump gick ”desinformationsmaskinen” i spinn, framhåller hon, och ”en malström” av desinformation om klimatkrisen släpptes lös. 

Den Trumplojala kongressledamoten Marjorie Taylor Greene påstod exempelvis på plattformen X att ”de kan kontrollera vädret”, medan andra Trump-allierade hävdade att ”de” får orkanerna att särskilt drabba delstater där republikanerna är starka. ”De” kan exempelvis syfta på  vädermyndigheten NOAA, som Marjorie Taylor Greene pekar ut. Donald Trump själv ljög bland annat om att den amerikanska krishanteringsmyndigheten FEMA omdirigerade bistånd avsett för drabbade samhällen till illegala immigranter. Expresidenten påstod till och med att han själv skulle mobilisera hjälp och förnödenheter till nödställda i den drabbade delstaten Georgia, men när dagen kom höll han bara ett 20 minuter långt kampanjtal

”Desinformationen verkade kaotisk men Trump strukturerade den i en sammanhängande berättelse som gjorde att han verkade heroisk, hans motståndare Kamala Harris farlig och klimatförändringen osynlig”, skriver Genevieve Guenther.

Hon lyfter även problemet med att Kamala Harris inte levererade någon motberättelse. Hon nämnde aldrig klimatupphettningen, utan framhöll i första hand myndigheters stora möjligheter att hjälpa. För Kamala Harris blev katastroferna därmed en resursfråga. 

Hon presenterade inte heller var Genevieve Guenther kallar ”en gemensam utmaning” som amerikaner kan övervinna tillsammans. Det gav desinformationen fritt spelrum, skriver hon. 

U-sväng för svängstaten Pennsylvania

Just nu gör USA större investeringar i grön energi och teknik än i olje- och gasproduktion. Om Joe Bidens stora klimatpaket, IRA (Inflation reduction act), ros i hamn skulle enligt beräkningar USA:s utsläpp kunna minska med 40 procent på sex år, till 2030. Ingenting talar för att Kamala Harris radikalt skulle avvika från Joe Bidens klimatpolitik. Allt talar för att Donald Trump skulle det. 

– Om Trump vinner kan vi vänta oss försök att avskaffa miljö- och klimatskyddslagar. Och följer politiken den fossilvänliga riktning som pekas ut i Project 25 kommer USA:s utsläpp att vara 40 miljarder ton högre 2030 bara genom att Bidens klimatpaket dras tillbaka, säger John Noël, kampanjledare på Greenpeace USA.

Han har betydligt större förväntningar på Kamala Harris, som han tror kan övertrumfa Joe Bidens klimatpolitik. 

– Om Harris vinner kan hon ta steg mot ännu ett klimatpaket som kan öka incitamenten för förnybar energi och skärpa lagstiftningen mot användningen av fossil energi, säger John Noël.

Att Kamala Harris i augusti förklarade att hon inte längre ställer sig bakom ett totalförbud mot fracking, talar emot det. Samtidigt anses u-svängen bero på att Kamala Harris absolut måste vinna i den viktiga svängstaten Pennsylvania där fracking är på uppgång.

Delstatsmakt

Henrik Selin tror inte att Kamala Harris klimatpolitik kommer att skilja sig radikalt från Joe Bidens om hon blir president. Men skillnaderna mot om Donald Trump vinner kommer att bli stora.

– Han kommer att försöka stoppaså mycket av klimatpaketet som han kan, jag skulle inte bli förvånad om han drar USA ur Parisavtalet en gång till, och givetvis kommer det inte att komma några nya klimatpolitiska initiativ om han blir president, säger Henrik Selin på Boston university.

Vad skulle det betyda för den globala klimatomställningen?

– USA är världens näst mest största utsläppare av växthusgaser så vilken riktning de amerikanska utsläppen tar de kommande fyra åren är viktigt. Sen är det svårt att göra framsteg inom internationell klimatpolitik om det inte finns åtminstone en liten samsyn mellan USA och Kina, säger han.

Samtidigt betonar Henrik Selin att delstaterna fortfarande mycket makt, och Trump har inga möjligheter att dra tillbaka hela klimatpaketet.

– Många delar av IRA har redan trätt i kraft, och både blå och röda stater drar nytta av det. Oavsett vem som vinner så kommer många delstater att gå vidare med sitt klimatarbete medan andra kommer att motsätta sig en mer ambitiös omställning.

Priset på förnybar energi spelar också roll.

– Blir det billigare med förnybart än med olja och kol så kommer marknaden att välja det billigare oavsett om Donald Trump säger att det ska brytas mer kol, säger Henrik Selin.