I samma veva som jag identifierar mig som journalist kommer en ung kvinnlig informatör, Emy el-Chehaly, fram och vill överlämna en presentpåse med kampanjprodukter. Hon uppmanar Dagens ETC att skriva något positivt om satsningen.

– Eco Egypt leds av det egyptiska miljöministeriet och får stöd av UNDP. Det är en kampanj som lyfter bevarandet av naturliga resurser och som uppmuntrar till turism i naturreservat.

Innehåller ”uppförandekod”

Hon sträcker också fram en informationsbroschyr om att kampanjen frontar 13 olika naturreservat med vacker natur och traditionella stammar. Broschyren innehåller även en ”uppförandekod” om att besök­are inte får störa djuren, skada naturen och den geologiska miljön eller visa respektlöshet mot lokalsamhället.

– Vi deltar också i Cop27 och delar ut information där, säger Emy el-Chehaly.

Klimataktivister har i flera år pekat på tendenser till green­washing av värdländerna där klimattoppmötena arrangeras. Arrangörernas försök att framstå som grönare än vad de är försvagar också genuiniteten i många av de möten som sker. Samma kritik har riktats mot Egypten, men här tycks även FN bidra till problemet. Sam­tidigt som FN arrangerar Cop27 agerar FN:s utvecklings­program UNDP samarbets­partner till Egyptens regim i arbetet med Eco Egypt och flera andra ”gröna satsningar”. I vissa fall döljer sig bara rå exploatering bakom satsningarna.

Dramatiskt bergslandskap

Fyra timmars körning upp i bergen norr om Sharm el-Sheikh ligger beduinsamhället Saint Catherine, som har sina rötter i bildandet av ett grekiskt-ortodoxt kloster från 500-talet med samma namn. Samhället och dess omgivning utropades som ett naturreservat 1988 och som ett världsarv av Unesco år 2002, och är känt för ett dramatiskt bergslandskap med höga toppar.

Beduinen Atia, som inte vill medverka med sitt efternamn, har jobbat som vandringsguide här sedan nästan fyra decennier tillbaka. Dagens ETC följer med honom upp till 2000 meters höjd för att ta en titt på Saint Catherine uppifrån – och på hur samhället idag blivit en gigantisk byggarbetsplats.

– Ser du där nere, där bygger de ett till jättehotell. De säger att beduinernas hus är i vägen, att man måste bygga nya hus på en annan plats. De tar över marken och vi kan inte göra någonting åt det, säger Atia och pekar neråt dalen.

Där river grävskopor upp marken samtidigt som grå byggnadsskelett har uppförts på många ställen. Allt ingår i regimens nya turismsatsning ”The Great Transfiguration Project” som ska framhäva Saint Catherine som en destination för spirituell turism och ta emot 20 000 turister dagligen. Just nu anläggs flera stora lyxhotell, en teater, ett museum och ett kommersiellt område med basarer och affärer. Tanken är även att introducera ­elektriska golfbilar åt turisterna.

– Inga beduiner vill ha detta. Man vill locka hit många fler turister men vi får ingenting för det. Det kommer inte finnas plats kvar för beduiners hus, säger Atia dystert.

Unika ekosystem

Bergen kring Saint Catherine innehåller unika ekosystem och är hem åt hundratals djurarter som stenbock, ökenlodjur och den akut utrotningshotade arabiska leoparden. När Atia guidar oss ner i dalen igen springer en flock vildåsnor förbi oss. Området är inkluderat i de 13 natur­reservat som frontas i Eco Egypt, men bakom den FN-stödda naturskyddskampanjens fasad hotas nu alltså hela den känsliga miljön i naturreservatet.

Projektet har också helt ­tillkommit uppifrån, utan någon ordentlig konsultation med lokalsamhället. Det har cirkulerat gott om bilder på det Atia klagar över, att mängder av historiska byggnader, gravar och beduinhus av ­natursten rivits ned och ­ersatts av betonghus som ingår i det nya projektet.

Nere i dalgången driver Salah Mousa och hans beduinfamilj sedan många år ett populärt vandringshem med små sten­stugor, Bedouin Camp, som lockar både egyptiska och utländska natur­entusiaster. De här dagarna har ett helt sällskap av nederländska besökare hyrt in sig.

– Den nya vägen upp till klostret är färdigbyggd nu. Den är av natursten och väldigt fin. Om det blir så fint så kan jag gå med på det som görs nu, säger Salah Mousa.

– Men om du frågar mig från ett djupt, beduintraditionellt perspektiv så skulle jag vilja att det bara var en tom öken här igen. Som det var förr när jag var barn. Det är lite läskigt att se så här stora byggnader av betong uppstå nu.

Långvarig torka

Sedan Salah Mousa var barn har klimatet i Saint Catherine förändrats märkbart. Det är många år sedan det kom ett ordentligt snöfall. Här, precis som i andra egyptiska berg, har den globala upphettningen lett till att det faller mindre regn, vilket skapat långvariga problem med torka. Det är ännu ett mysterium hur alla nya hotell och turismfaciliteter ska kunna förses med vatten utan att grund­vattennivån sjunker till farligt låga nivåer.

– Vi har redan nu otillräckligt med vatten. Det finns en pipeline som för vatten från Nilen till en station 25 kilometer härifrån. Det sägs att man ska förlänga den hit, säger Salah Mousa.

Förstärkt polisnärvaro

Han påminner om att det redan för många år sedan blev alltför krävande för många familjer att leva som beduiner, och att uppskattningsvis två tredje­delar av Saint Catherines befolkning idag åtminstone därför delvis lever på turismen. Men det betyder inte att det finns något utbrett stöd i samhället för de nya byggplanerna. Några offentliga protester mot planerna har inte heller synts till.

Politiska demonstrationer är lika förbjudna här som på andra platser i den egyptiska diktatur­en. Bara tvärs över väg­en från Bedouin Camp ligger det en polis­station med inte mindre än 13 vanliga och pansar­förstärkta polisbilar utanför.

– Det har inte alltid varit så här mycket polis i Saint Catherine. De har förstärkt sin närvaro här sedan byggarbetet påbörjades, säger Salah Mousa.