– Platsen förstör naturen och förorenar Victoriasjön. Miljontals människor som bor runt sjön och längs med Nilen är beroende av att vattnet är friskt för att kunna äta och försörja sig, säger hon.
Inspirerad av Greta
22-åriga Hilda Flavia Nakabuye startade Fridays for Future Uganda för ett år sedan, efter att på sociala medier sett en flicka strejka för klimatet utanför Sveriges riksdag. Första fredagen strejkade hon själv, med plakatet ”Uganda’s temperatures are rising”. Fredagen därefter var de fem. Sedan dess har rörelsen växt snabbt. Under den senaste globala strejken samlades 25 000 strejkande ungdomar i städer och byar i hela landet – för att få makthavare både i Uganda och världen att ta klimathotet på allvar.
Själva kallar sig Fridays for Future Uganda för Afrikas ledande – de har ett nätverk på 30 000 unga och en rad namnkunniga aktivister. Flera av dem har medverkat på stora internationella konferenser: Vanessa Nakate talade tillsammans med Greta Thunberg på World Economic Forum i februari, och 15-åriga Leah Namugerwa har uppmärksammats för sin kampanj #BirthdayTrees.
Trots detta är intresset på hemmaplan svalt, enligt Hilda Flavia Nakabuye.
– Det skrivs mer om vår rörelse utanför Uganda än här i vårt eget land. I Europa och USA är folk mer medvetna om det nödläge vi befinner oss i och tidningarna skriver om det, men här är det ingen som bryr sig.
Under året har Fridays for Future anordnat strejker och besökt ungdomscenter, skolor och byar runt om i Uganda för att informera om klimatförändringar och miljöförstöring. På flera skolor har de startat upp klimatgrupper, där särskilt intresserade elever sprider kunskap vidare till sina klasskamrater. Men rörelsen möter stort motstånd – både från föräldrar, rektorer och lokala ledare.
– Det finns några få, men de allra flesta skolor tillåter inte studenterna att strejka. Många skulle bli avstängda eller relegerade om de skulle vara borta från skolan för att strejka.
I februari antog regeringen en ny läroplan där klimatförändringarna inkluderats, men hittills är det nästintill inga grundskolor som undervisar i frågan. Att kunskapsnivån bland rektorer och lärare är låg är en anledning till varför fredagsstrejkandet inte ses på med blida ögon, tror Hilda Flavia Nakabuye. Att grundskola, gymnasium och universitet är avgiftsbelagda i landet är ytterligare en.
– Det anses vara respektlöst mot de som betalar skolavgiften, vilket ofta är föräldrarna, att strejka istället för att vara i skolan. Jag blir ofta kallad bortskämd av personer som tycker att jag kastar bort pengar för att jag inte går till universitetet på fredagar, trots att jag sköter mina studier bra.
Riskfyllt att kritisera
Fridays for Future Uganda kallar sig opolitisk. Ändå är det många – både barn och vuxna – som är rädda för att engagera sig, då de tolkar rörelsen som kritisk mot landets president Yoweri Museveni. Museveni har styrt landet i 34 år och alla i Uganda vet att det inte är riskfritt att uttrycka sig kritiskt mot staten, berättar Hilda Flavia Nakabuye.
– Vi är inte emot regeringen eller presidenten. Vår rörelse är större än så och handlar om att öka kunskapen hos alla människor, för att kunna sätta press på makthavare i hela världen. Men att våra politiker måste göra mer på klimatområdet är självklart.
Uganda är ett av de länder i världen som är mest sårbara för den globala uppvärmningens effekter, och dessutom ett av de som är minst förberedda på att hantera dem. Vädret blir mer och mer oförutsägbart, vattennivåerna sjunker, torka och översvämningar blir vanligare. Jordbruket, som sysselsätter två tredjedelar av befolkningen och är mycket viktigt för landets ekonomi, drabbas hårt. Användning av ved och träkol hotar tillsammans med växande jordbruk landets skogar, plast förorenar naturen och täpper till vattenflöden och avlopp – och Kampala är en av de städer i Afrika vars luft är mest förorenad.
Många nyfikna
Vid en kaotisk korsning på den tungt trafikerade Jinja Road står ett gäng med plakat i huvudstaden. En lastbil kör förbi och hostar ut svart avgas. Fredagsstrejken skulle ske utanför Ugandas National Environment Management Authority (NEMA), men det tillät inte myndighetens väktare. Aktivisterna fick snällt flytta på sig några kvarter, där eftermiddagsrusningen överröstar det mesta.
– Det är NEMA:s jobb att rädda miljön, men de gör absolut inte tillräckligt, säger Deo Migadde som denna fredag strejkar för andra gången.
Han är 28 år och fick reda på vad den globala uppvärmningen är för drygt ett år sedan, genom en tysk vän. Varken i skolan eller på universitetet nämndes klimatförändringar eller miljöförstöring. Nu, för bara några veckor sedan, började han strejka efter att ha sett en dokumentärfilm om plast.
– I filmen sa de att det tar över 400 år för en plastflaska att brytas ner i naturen, det hade jag ingen aning om. Ingen här vet det, alla slänger plast hur som helst. Så nu strejkar jag, för att göra det jag kan för att förändra, säger Deo Migadde.
Både Deo Migadde och Hilda Flavia Nakabuye berättar att många kommer fram till dem när de strejkar. Plakatet “Ugandas temperatures are rising” lockar till sig förbipasserande, för att de själva har känt och sett de senaste årens förändringar, säger Hilda Flavia Nakabuye. Men när hon väl pratar är det inte alla som lyssnar.
– Att vara kvinna och ung i klimatkampen är ett stort problem, många litar inte på mig på grund av min ålder och mitt kön. När vi träffar byars äldre så är det många som säger ”Vad kan du berätta för oss som vi inte redan vet?”. Många unga tror också att de äldre vet bäst.
Sociala medier viktiga
I Kamwokya har barnen fått några muffins att dela på efter den informella lektionen. När alla smulor är uppätna samlar de lydigt ihop plastförpackningarna i en påse. Skräpet tar Hilda Flavia Nakabuye senare med sig från slummen eftersom det inte finns någon återvinningsplats, eller ens någon sophantering.
Ugandas befolkning växer snabbt – över tre fjärdedelar är under 30 år. Att alla unga ska vara medvetna om sitt eget ansvar för klimat och miljö är en av Fridays for Future Ugandas hjärtefrågor, säger Hilda Flavia Nakabuye. Internet och sociala medier oerhört viktigt för att sprida kunskap.
– Men alla har inte tillgång till internet. Fattiga barn och unga som lever på landsbygden har oftast inte smarta telefoner eller tillgång till internet i skolan. Den skatt på användning av sociala medier som infördes 2018 har också gjort det dyrare, och ett hinder för många unga, särskilt de fattigare, att lära sig om och engagera sig för klimatet.
Hilda Flavia Nakabuyes egna engagemang började, utan att hon visste det då, när hon var barn. Hennes familj livnärde sig på jordbruk i en by utanför Masaka i södra Uganda. Men längre torrperioder och allt fler översvämningar gjorde att skördarna blev mindre och mindre. Under tre månader när Hilda Flavia Nakabuye var i tioårsåldern kunde hon inte gå i skolan eftersom familjen inte hade råd med skolavgiften. Hon frågade sin mormor varför detta hände dem. Mormor svarade: “Det är ett straff från gudarna.”
Flera år senare hamnade Hilda Flavia Nakabuye på ett seminarium om klimatförändringar på universitetet. Trots att hon trott på de där gudarna så var det något som föll på plats.
– Jag kände mig faktiskt lättad, eftersom jag under lång tid letat efter en orsak till varför detta hände min familj. Och det är först när man vet vad som orsakar ett problem som man kan göra något åt det.
