De plockar upp när andra tar ner skylten

Men det är tvärtom. Det här är hårdvaluta.

Materialet i de kasserade skyltarna ska in i produktionen och återanvändas.

– Jag önskar bara att vi hade större plats så vi kunde samla på oss ännu mer, säger André Zandelin medan han flyttar runt några skyltar för att skapa bättre ordning.

Vi befinner oss på baksidan av skyltföretaget Accus lokaler i Malmö, en plats som bäst ­beskrivs som en blandning mellan bilparkering och lagerplats. André Zandelin är vd för bolaget.

Prisad verksamhet

En vecka tidigare var han och en kollega i Stockholm för att ta emot priset Årets förebyggare. Det delas ut av bransch­organisationen Avfall Sverige i samarbete med tidningen Recycling.

Priset går till någon som visar att det är möjligt att förebygga uppkomsten av avfall i praktiken. Accus får det för att bolaget skapat hållbara och cirkulära skyltar som kan återanvändas, återtillverkas och återvinnas, enligt Avfall Sveriges vd Tony Clark.

Skyltar har annars länge betraktats som en slit- och slängprodukt. När ett företag flyttar ut från en fastighet eller skaffar sig en ny logotyp kastas ofta de gamla skyltarna.

Det vill André Zandelin och Accus ändra på.

– Vi vill jobba med flergångsskyltar i stället för engångsskyltar.

Familjeinspiration

Han öppnar dörren in till företagets produktionsverkstad och visar runt i lokalerna. På golvet i entréhallen står en klassisk ­”Café”-skylt som ser ut att vara från 50 - eller 60 -talet. Den är ett bra exempel på vad man bör tänka på om ambitionen är att kunna återanvända uttjänta skyltar. Ordet ”café” beskriver en funktion – inte ett företagsnamn. Skylten kan alltså sitta kvar så länge det finns ett fikaställe på platsen, även om ägarna kommer och går.

För André Zandelin ­startade resan mot hållbara skyltar kring 2016.

– Det började på hemmaplan. Min son inspirerade oss att fasa ut plast hemma och vi såg även över hur vi använde kemikalier. Sedan började han ställa frågor om hur jag drev Accus. Hur vi tänker kring klimat och miljö och vilka material vi använder, berättar han.

Samtidigt hade André ­Zandelin börjat intressera sig för cirkulär ekonomi efter att ha besökt en ekobyggmässa i Stockholm. Han åkte på en ­studieresa till Nederländerna för att se hur de jobbar med cirkulär ekonomi där. Resan gav många idéer som han tog med sig hem.

– Jag förstod att cirkulär ekonomi är ett sätt för oss som sätter produkter på marknaden att öka vårt ansvarstagande och att hålla liv i material och produkter lite längre.

En miljardindustri

En ansökan om att starta ett eget projekt kring cirkulär ekonomi i företaget skickades in till innovationsmyndigheten Vinnova.

– Det blev startskottet för omställningen av vår ­verksamhet. Projektet tvingade oss att tänka till och ompröva allt vi gjorde. Vi är glada att vi var så tidiga. Nu har intresset för cirkulärt tänkande verkligen exploderat.

Enligt André Zandelin ­omsatte skylt- och displaybranschen i Sverige cirka 7,1 miljarder kronor 2017. Ljus­reklamförbundet, som Accus tillhör, har ett 20-tal medlemmar. Men branschen är mycket större än så och använder årligen 5 000 ton jungfruliga material i form av plaster, elektronik och metaller, enligt en uppskattning som förbundet tagit fram.

– Branschen tenderar dessutom att använda mer och mer kompositmaterial som är svårt att återvinna, eftersom det är hoplimmat.

Helt nytt spår

På Accus analyserades den egna produktionen. Hur kunde den bli mer hållbar och cirkulär? Till sin hjälp hade de en eko­designer, en forskare från Lunds universitet och en projekt­ledare från föreningen Hållbar ­Utveckling Skåne.

– Vi började designa våra skyltar så att alla ingående material är separerbara för att kunna hållas vid liv längre. Vi började också använda mer mekaniska konstruktioner där delarna skruvas ihop i stället för att limmas.

Accus har också testat ut­hyrning av skyltar, men än så länge har få kunder nappat på idén.

– Att göra skyltar mer ­modulära, att standardisera dem så att de går att återanvända, var inte så lätt att sälja in till en början. Varken internt eller gentemot kunder. Vi kommer ju från en bakgrund där vi velat vårda varumärken och in i minsta detalj har försökt anpassa varje skylt för att den ska vara så unik som möjligt.

En pågående resa

Men än är det en bit kvar till ett helt cirkulärt sortiment. 

– Det är bara att erkänna att alla våra skyltar inte är uppdateringsbara, en stor del är fortfarande vad vi kan kalla engångsskyltar. Men att hela tiden öka andelen hållbara skyltar är en stor del av vår resa. Att få kunden att välja mer återvunna material, att jobba med driften genom att låta belysningen dimmas ner vissa tider på dygnet och att arbeta med trä i stället för plast i våra inomhusskyltar. 

– Vi har också en dialog med våra kunder om de verkligen behöver ännu en skylt. Den bästa skylten är den som inte behövs, säger André Zandelin.

Nedtonade budskap

För André Zandelin fyller skyltar en viktig funktion i staden, men de ska inte ta över.

– Skyltar ska vara ett positivt inslag i stadsrummet. Både när det gäller klimatavtryck och ­genom att de inte smutsar ner staden med för mycket kommersiella budskap och ljusföroreningar. Skyltarna ska vara ned­tonade och mer som information, säger han.

Accus har precis slutit avtal med Malmö stad om att förse kommunen med hållbara och cirkulära skyltar under flera år framåt.

– För oss blir det som en storskalig testbädd där vi kan hitta de cirkulära lösningar som fungerar i praktiken.

Tanken med de skamfilade skyltarna ute på gården är att öka cirkulariteten ett snäpp till.

Idén föddes när Stockholm Vatten och Avfall ville ha en skylt i helt återvunnet material till Återbruket i Skärholmen.

– I stället för att materialet först skulle gå till återvinning och sedan köpas av oss tog vi materialet direkt från gamla plåtar och återbrukade det.

Det är ett sätt att designa bort avfall. Att se allt som resurser.

– Vi vill göra den typen av skyltar i större skala. Återvinning är ju en energikrävande process i sig. Vi vill fånga upp mer och mer begagnat material, systematisera det och föra in det i produktionen igen.