20 000 hektar skog förstördes och 66 människor miste livet i branden som är en av landets värsta i modern tid. Många försökte rädda sig genom att köra igenom eldhavet på det som sedan kom att kallas ”dödens väg”.

Några månader efter brandkatastrofen bestämde sig sex unga portugiser – idag mellan 11 och 24 år gamla – för att agera med hjälp av juridiska medel. I arbetet har de haft stöd av nätverket GLAN (Global Legal Action Network), som också företräder dem i rätten. 

Målet är att få till ett bindande beslut som tvingar regeringar att vidta kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen och mildra klimatkrisens effekter. 

– Vi driver det här fallet eftersom de europeiska regeringarna misslyckas med att skydda oss, säger 15-åriga André Oliveira, som tagit ledigt från skolan för att vittna i Strasbourg.

I klimatkrisens frontlinje

När deras klagan ska prövas i Europadomstolen under onsdagen sker det efter en sommar med nya förödande bränder, översvämningar som dödat tiotusentals och en julimånad som blev den varmaste uppmätta någonsin.

– Portugal befinner sig i klimatkrisens frontlinje i Europa. Vi upplever hur värmeböljorna blir allt värre och det påverkar vår förmåga att göra de mest vardagliga saker som att gå ut och ta en promenad eller ta oss till skolan, säger André Oliveira.

Under en digital presskonferens vittnar flera av ungdomarna om hur värmen gör det svårare att sova, koncentrera sig på studier och vistas utomhus samtidigt som hälsotillstånd såsom astma förvärras. Oron inför framtiden har även inverkat på deras mentala hälsa.

 – Hur skulle vi inte kunna vara rädda? Jag ser rädslan som en helt normal reaktion på det vi upplever och regeringars bristfälliga agerande, säger André Oliveira.

”David mot Goliat”

I de anklagades bänk sitter inte mindre än EU:s 27 medlemsländer – inklusive Sverige – och ytterligare fem europeiska nationer. Gearóid Ó Cuinn, chef på GLAN, säger att rättegången saknar historiskt motstycke. 

– Aldrig tidigare har så många länder behövt försvara sig inför någon domstol någonstans i världen.

Han beskriver målet som ett klassiskt ”David mot Goliat”-fall.

– Sex ungdomar kommer att stå framför 32 juridiska team. Potentiellt handlar det alltså om hundratals advokater som representerar regeringar vars passivitet redan skadar dem.

Bara början

Käranden argumenterar för att staterna bryter mot Europas konvention om mänskliga rättigheter genom att föra en klimatskadlig politik som gör att vi kraftigt överskrider 1,5-gradersgränsen i Parisavtalet. 

– Under barnens livstid kommer ländernas politik leda till en tre grader varmare värld, säger GLAN-advokaten Gerry Liston. 

Han påpekar att de därmed står inför en framtid av ”outhärdlig hetta”, där extrema värmeböljor låser fast temperaturen över 40-strecket under månadslånga perioder.

23-åriga Catarina Mota, en av ungdomarna i Duarte Agostionho-fallet, säger att det är just värmeböljorna som påverkar henne mest.

– Därför är det skrämmande att tänka på att det här bara är början. Vi kan inte stå och se på när europeiska regeringar inte gör sin del för att minska utsläppen, och när de misslyckas med att skydda oss måste Europadomstolen kliva in. 

Med hjälp av rapporter från IPCC och forskningsinstitutet Climate Action Tracker (CAT) kommer de juridiska ombunden argumentera för att staternas icke-agerande innebär att barnens mänskliga rättigheter, som ska upprätthållas genom Europakonventionen, kränks på flera punkter. Det gäller inte minst rätten till liv och hälsa.

Vill att målet avvisas

I dokument som inkommit till Europadomstolen framgår att flera nationer avvisar klagomålet, bland annat med argument om att upphettningen inte utgör ett hot mot mänsklig hälsa. 

Dagens ETC har kontaktat utrikesdepartementet (UD) för att höra hur Sveriges regering ställer sig till anklagelserna. Via presstjänsten svarar UD att regeringen anser att ”klagomålet inte uppfyller de formella kraven och därför ska avvisas samt att det inte är fråga om någon kränkning av Europakonventionen”. 

Vidare argumenterar UD för att det vanligen krävs att de påstådda kränkningarna skett inom den berörda statens territorium, och att ungdomarna måste visa att de utsatts för en kränkning av den stat de riktar sitt klagomål mot. ”Sverige och de länder som vi arbetar med menar att inget av detta är uppfyllt i det här målet”, skriver presstjänsten. 

”Tiden rinner ut”

De unga portugiserna hoppas att Europadomstolen ska gå på deras linje och att kampen ska leda till verklig förändring, inte bara för dem utan för alla vars liv hotas av klimatkrisen. Det finns fortfarande en möjlighet att vrida utvecklingen åt rätt håll – men tiden håller snabbt på att rinna ut, framhåller André Oliveira. 

– Europeiska regeringar kan göra sin del för att skydda oss från en framtid som skulle få denna sommar att se mild ut i jämförelse, säger han. 

Om ungdomarna lyckas kan fallet, förutom att tvinga berörda länder till stora utsläppsminskningar, få stor betydelse för andra klimattvister. I Sverige pågår det så kallade Auroramålet, där ungdomar stämt regeringen genom att hävda att Sveriges otillräckliga klimatarbete strider mot Europakonventionen.

– Duarte Agostinho-fallet är både en stor inspiration och en potentiell juridisk knäckfråga, eftersom vår framgång kan bero på Duarte Agostinho-domens tolkning av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, säger Ida Edling Müller, en av ungdomarna bakom det svenska fallet, i ett uttalande.

Ett domslut från Europadomstolen i Duarte Agostinho-fallet väntas under första halvan av 2024.