Vi vet också att en stor del av dessa ämnen, liksom mikroplaster, metaller och läkemedelsrester, följer med vattnet från hushåll, industrier, sjukhus och dagvattenbrunnar till avloppsreningsverken, där de efter vattnets rening hamnar i avloppsslammet.
Det handlar om hundratusentals ton avloppsslam som reningsverken måste bli av med varje år. Närmare 40 procent av avloppsslammet sprids på åkermark med argumentet att återföra näringsämnen som fosfor till jorden – något Dagens ETC berättade om i somras.
Varnar för riskerna
Kritiker menar att slamgödslingen främst är ett billigt sätt för kommuner att bli av med slammet, och varnar för farorna med att år efter år sprida ut giftresterna i markerna.
De anser att vi – när vi väljer att sprida det hopsamlade avfallet på matjordarna – missar en fantastisk chans att förstöra många skadliga ämnen och få bort dem ur kretsloppet.
Dåvarande miljöministern Karolina Skog (MP) ville förbjuda slamspridning och tillsatte en utredning som nu mest tycks samla damm på Miljödepartementet. I länder som Schweiz och Tyskland är slamgödsling redan förbjudet. Där bränns större delen av avloppsslammet. I Schweiz utvärderas även andra metoder, som exempelvis pyrolys, också kallat förkolning.
Fosforrikt slambiokol
Det är en metod som det svenska företaget Ekobalans har specialiserat sig på. De bara väntar på att någon kommun ska våga vara först att söka tillstånd för att testa deras metod, som de menar är ett mycket renare och säkrare sätt att sluta kretsloppet än slamspridning.
Processen går i korthet ut på att torka slammet och därefter hetta upp det till 800 grader i en syrefri miljö. Då omvandlas slammet till pyrolysgaser och en sorts kol, kallat slambiokol. Gaserna är energirika och kan hålla igång processen så att ingen extra energi behöver tillföras.
Binder näring och vatten
Slutprodukten slambiokol innehåller mer aska och mindre kol än vanligt träbiokol, men binder också näring och vatten, fast inte lika effektivt som träbiokolet.
– Däremot innehåller slambiokolet väldigt mycket fosfor, och syftet med vår metod är ju att kunna återföra fosfor och andra näringsämnen till kretsloppet på ett säkert sätt, säger företagets grundare Gunnar Thelin.
På köpet försvinner det mesta av den mycket miljö- och hälsofarliga metallen kadmium i processen, liksom kvicksilvret, medan exempelvis bly, koppar, krom, nickel och zink, blir kvar i slambiokolet.
– De här metallerna finns även i konstgödsel, stallgödsel och komposter. Det är inte förekomsten i sig som är problemet, utan om halterna är för höga, säger Gunnar Thelin.
Klimatnytta
Den höga temperaturen gör också att många miljögifter som exempelvis bromerade flamskyddsmedel och PCB, stryker med i processen, liksom läkemedesrester och patogener.
– I vår ska vi analysera vad som händer med PFAS. Ftalater vet vi är mindre värmeresistenta så de bör försvinna. Små mängder temperaturbeständiga ämnen blir kvar, men de sjunker i koncentration. säger Gunnar Thelin.
Slambiokolet kan sedan blandas med exempelvis kväve som företaget kan utvinna ur avloppsvatten, och ge en betydligt renare gödselprodukt än slamspridning.
En annan fördel med pyrolysmetoden är att utsläppen av växthusgaser minskar kraftigt jämfört med dagens slamhantering, enligt Gunnar Thelin.
– Beräkningar visar stora positiva klimateffekter av slampyrolys, främst tack vare kolet som binds i slambiokolet och för att man slipper de stora utsläppen av metan och lustgas som dagens slamhanteringsmetoder ger.
Värmer bostäder
I Tyskland är förbränning den enda godkända metoden för att återföra fosfor ur avloppsslam till kretsloppet, enligt Pontus Hallbäck, affärsutvecklare på svenska företaget Huber, som satsar på just den tekniken för slamhantering. Än så länge har företaget bara en förbränningsanläggning, i närheten av tyska Leipzig. Den har varit igång en månad nu. Enligt Pontus Hallbäck försvinner samtliga kända oönskade ämnen, även PFAS, vid förbränningen som sker mellan 850–1 200°C. Undantaget är en del metaller som liksom fosforn sedan kan avskiljas ur askan som blir kvar.
– Enda sättet att separera metallerna är ur flygaska. Det har företaget Ragn-Sells utvecklat en metod för i sitt dotterbolag Easy Mining.
Easy Mining bygger just nu en anläggning för fosfor- och metallåtervinning utanför tyska Hannover, i närheten av Hubers andra förbränningsanläggning som också är under uppbyggnad. Där kommer spillvärmen från förbränningen tas tillvara och förse minst 5 000 hushåll med fjärrvärme.
Storskalig effektivitet
Pontus Hallbäck tror att förbränning kommer att bli en viktig del av lösningen på slamproblemet även i Sverige. Mycket tyder på att marknaden för slamspridning på åkermark är mättad, och kommande lagstiftning kan sätta stopp för slamanvändning på andra områden där det är tillåtet idag, som exempelvis till grönytor i bostadsområden.
– Vi tror på fem eller sex förbränningsanläggningar fördelade över landet. Om flera kommuner går ihop om torkanläggningar kan transporterna minska med 70 procent jämfört med idag.
I dag fraktas blött slam kors och tvärs över landet, om det torkas minskar volymen väsentligt.
I dag undersöker Huber tillståndsfrågorna och de är beredda att investera.
– Vi tror att vi kan få med oss vissa energibolag som är intresserade av billig fjärrvärme också, säger Pontus Hallbäck.
Småskalig effektivitet
Även Ekobalans står i startgroparna för att föra ut sin slamteknik på marknaden, men tillståndsprocessen sätter käppar i hjulen.
– Tillståndsprövningen faller under avfallsförbränningsförordningen, där finns inget direkt hinder, men det faktum att det är en så utdragen och kostnadsdrivande process att söka och få ett tillstånd begränsar, säger Gunnar Thelin.
Långtgående krav på exempelvis mätning av ämnen i utgående rökgaser kan bli mycket dyrt.
– Sådant är relevant vid sopförbränning, som förordningen är utformad för, men verkligen inte för slamförbränning.Vi hoppas att någon större kommun ska söka tillstånd, och därmed skapa ett prejudikat som kan förenkla tillståndsgivningen, säger Gunnar Thelin.
Men hittills har ingen vågat vara först.
– Om tillståndsprövningen vore enklare är jag säker på att vi haft flera anläggningar igång. Fördelen med slampyrolys är att vi kan göra det kostnadseffektivt i liten skala. Utan transporter vid varje reningsverk, säger Gunnar Thelin.
