Vi befinner oss i ett bostadsområde i Wakiso-distriktet utanför Ugandas huvudstad Kampala. Här är husen belägna på ett stort våtmarksområde och bara ett stenkast bort finns en större avfallsplats. Där möter vi Patience Nabukalu, 24, som står mitt i sophavet och fyller påsar med plastavfall.
– Vi människor straffar naturen med våra handlingar och de flesta inser inte vad vi förlorar. Det är nu eller aldrig, vi måste kämpa för vår framtid, säger hon
Minnen från barndomen
Tillsammans med de andra miljöaktivisterna jobbar Patience Nabukalu för att göra ungdomar miljömedvetna och engagerade i den globala kampen för klimatet. Att plocka skräp är en viktig uppgift för den växande miljöorganisationen Fridays4Future Uganda, som Patience är en del av. I dag har rörelsen 53 000 medlemmar över hela landet och är en av de största ungdomsrörelserna på den afrikanska kontinenten.
Under ett tak intill avfallsplatsen finns en hög med gummihandskar och sopsäckar. Här ligger också handskrivna demonstrationsplakat. ”Stop Wetland Degradation!”, ”Climate Action Now!” och ”Face the Climate Emergency!” är några av budskapen som ska ut till befolkningen i närområdet denna eftermiddagen. Gatuprotester är en av många aktiviteter som klimataktivisterna använder för att skapa förändring.
Patience Nabukalu var tolv år gammal när stora översvämningar förstörde familjens inkomstkälla; mammans butik i ett av Kampalas våtmarksområden. Idag är det detta barndomsminne som inspirerar henne i kampen för att rädda stadens våtmarker.
Våtmarker är viktiga för att förhindra den globala upphettningen och dess effekter som torka och översvämningar. Hade området runt hennes mammas butik bevarats hade hennes arbetsplats förmodligen aldrig försvunnit.
– Varje år försvinner cirka 2,5 procent av våtmarkerna. Etablering av bostäder, industrier och nedskräpning i dessa områden kommer att få ödesdigra konsekvenser för framtiden. Vi måste nå ut till folket för att sprida kunskap och få dem att förstå hur mycket förödelse deras handlingar skapar, säger miljöaktivisten.
Lagar som inte fungerar
Patience Nabukalu avsätter två helger i månaden för att städa stränder och områden runt Victoriasjön. Med sig har hon vänner och andra miljöaktivister. En av dem är Sadrach Nirere, 26. Han är koordinator för landets Fridays4Future-rörelse och grundare av initiativet #EndPlasticPollution, som arbetar för att förbjuda farlig engångsplast. Tillsammans med andra unga miljöaktivister driver Sadrach Nirere informationskampanjer, hjälper till med strandstädning och genomför skolbesök – allt för att få lokalbefolkningen att ta ett större ansvar för miljön. Rörelsen arbetar för att kräva implementering av gällande lagar och de uppmanar företag som producerar plast att ta ansvar för avfallet.
– Uganda har många lagar och användning av plastpåsar är förbjuden. Trots det är gator och stränder fulla av plastskräp. Lagarna genomförs inte eftersom kortsiktiga vinster går före miljön, säger Sadrach Nirere.
Sopor får nytt liv
Hans engagemang för miljön härrör från barndomen på landsbygden i Kibogadistriktet. Pappan var bonde, men ostabila väderförhållanden tvingade familjen att migrera till storstaden. Där mötte de nya utmaningar.
– I storstaden håller våtmarkerna på att försvinna, gator och stränder drunknar i skräp och luften är förorenad. Det var inte förrän jag började på universitetet 2017 som jag insåg att jag var tvungen att kämpa för klimatet, säger Sadrach Nirere.
Miljörörelsen han driver är ett samarbete med 150 volontärer och 5 000 skolelever. Ett av initiativen är att konstruera vattentankar till skolor och sjukhus som annars inte har tillgång till vatten. Tankarna är tillverkade med hjälp av tomma plastflaskor som ungdomar inne i städerna plockat upp från gatorna. Flaskorna transporteras sedan ut till småbyarna där de blir till vattentankar.
– Innan coronakrisen slog till hade vi färdigställt två vattentankar, men sedan dess har lockdown och brist på pengar gjort att projektet går trögt. Förhoppningsvis kan vi dra igång det igen snart och fortsätta engagera ungdomar i det, säger Sadrach Nirere.
”Födelsedagsträd” ska rädda skogarna
Idag är Kampala en av de mest förorenade städerna i Afrika. Uganda har en snabbt växande befolkning och allt fler människor lämnar landsbygden för att söka lycka i storstäderna. Våtmarker förvandlas till bostadsområden och skogar försvinner. Mellan 1990 och 2015 försvann 63 procent av Ugandas skogsområden, enligt en rapport från Ugandas ministerium för vatten och miljö.
En bit från flygplatsen i staden Entebbe finns ett stort skogsområde. På en öppen plats mellan träd och buskar sitter Leah Namugerwa, 17, på huk och planterar träd. När hon fyllde 15 år bestämde hon sig för inte spendera pengar på tårta och fest för att fira. Istället planterade hon 200 träd, som blev starten på projektet “Födelsedagsträd”. Hittills har 17-åringen planterat över 5 000 träd i Uganda.
– Jordskred och översvämningar tvingar tusentals människor på flykt varje år. Ugandas vackra skogar håller på att försvinna. Jag ställde frågor till min pappa om vad det är som händer, och det var så jag fick lära om klimatförändringar, säger Leah Namugerwa.
17-åringen, som också är en av ungdomarna bakom Fridays4Future Uganda, uppmuntrar alla att börja plantera träd på sin födelsedag. Med en dröm om att rädda Ugandas skogar har hon satt det ambitiösa målet att plantera en miljard träd under de kommande tio åren.
– Vi är 45 miljoner människor i det här landet. Ett träd kostar bara 500 shilling (cirka en krona). Om jag får med mig folket är jag övertygad om att nå mitt mål, säger hon.
Från skolflicka till prisbelönt aktivist
Liksom miljontals unga människor runt om i världen inspirerades hon av Greta Thunberg. En fredag i februari 2019 stod hon mitt i trafikruset i centrum av Kampala med en skylt: ”School Strike for Climate”.
– Folk tittade väldigt konstigt på mig och många kom fram och undrade vad i hela världen jag höll på med. Det gav mig chansen att berätta för folk om klimatförändringar och hur viktigt det är att göra något för att rädda miljön, säger Leah Namugerwa.
Den unga studenten, som för kort tid sedan var en okänd skolflicka i Uganda, är idag ett ansikte utåt för miljökampen i landet. I september 2019 vann hon och flera andra aktivister från rörelsen Fridays4Future ”Amnesty International Grand Human Rights Award”. Hon har deltagit på miljökonferenser i Spanien, Schweiz, Mellanöstern och många länder i Afrika. Nu är hon i full gång med förberedelserna inför FN:s klimatmöte i Glasgow, som drar igång i månadsskiftet.
Kräver omedelbara åtgärder
När Dagens ETC träffar henne arbetar hon bland annat med att samla ungdomars idéer, åsikter och förväntningar inför klimatmötet. Som teamledare för Fridays4Future hoppas hon också kunna resa till Skottland för att presentera rapporten de sammanställer.
– Tusentals ungdomar jobbar ihärdigt med de här frågorna och de förväntar sig engagemang från sina ledare. Klimatkrisen är inget framtida problem, det händer nu! Vi kräver att våra ledare slutar sätta långsiktiga mål. Vi accepterar inte tomma löften den här gången!
Tillsammans med Patience Nabukalu, Sadrach Nirere och andra miljöaktivister har hon skapat kampanjer mot användning av engångsplast och för bevarandet av landets skogar.
Just nu är det Bugomaskogen i nordvästra Uganda som är fokus för landets klimatkamp. Bugomaskogen är Ugandas största kvarvarande område med naturlig tropisk skog, men den hotas av avskogning.
Under det senaste året har miljöaktivister och det civila samhället fört en juridisk kamp i motvind för att stoppa planerna på att göra delar av skogen till sockerrörsodlingar.
– Ibland känns kampen hopplös. Tio hektar av Bugoma-skogen är redan borta och jag får ont inombords när jag tänker på att allt kan försvinna, säger hon.
Digital miljökamp
Att vara miljöaktivist i Uganda är allt annat än enkelt. Patience Nabukalu, Leah Namugerwa och de andra aktivisterna har gripits av polisen flera gånger.
– Ordet ”strejk” förknippas med våld och politisk kamp. De tror att vi har politiska motiv och att vi är anhängare av oppositionen. När vi sitter häktade och polisen ber om pengar för frigivning är det viktigt att ha kontakter som kan hjälpa, säger Patience Nabukalu.
Sätter stopp för drömmarna
Coronakrisen med dess skolstängningar och myndighetsrestriktioner har gjort att miljö- och klimatkampen numera i huvudsak pågår online. Aktivisterna har idag tusentals följare på Twitter, där de har fredagsstrejkat och bedrivit kampanjarbete i över två års tid.
– Internet gör att vi når ut till miljoner av människor över hela världen, men det är svårt att nå ut till befolkningen i vårt hemland som inte har en smartphone. Som miljöaktivist är det viktigt att nå alla för att kunna skapa långsiktiga förändringar, säger Sadrach Nirere.
Leah Namugerwa har över 28 000 följare på Twitter. De flesta av dem kommer från Europa och USA.
– Det är svårt att få ugandier intresserade av saker som inte ger betalt. När jag berättar för människor att jag jobbar frivilligt är det många som inte tror mig, säger hon.
Men Leah Namugerwa brukar då påminna om att kampen handlar om deras framtid och själva förutsättningarna till acceptabla levnadsförhållanden.
– Vad är meningen med att ha drömmar och framtidsplaner när hela framtiden står på spel?
I våtmarksområdet i Wakiso-distriktet har aktivisterna nu plockat upp sina affischer som de bär när de marscherar genom bostadsområdet och ropar slagord för miljön. Den yngsta aktivisten denna dagen är Patience Nabukalus 13-åriga syster, Tracy.
– Jag hoppas att min syster blir inspirerad av mig. Det är vi unga som måste leva med klimatkrisens konsekvenser. Därför är det här vår kamp, säger Patience Nabukalu.
