– Kom och rädda din familj! Vattnet dödar oss! skrek systern i telefonen.

Sedan blev det tyst. Stephen Karungu Gakunga, som befann sig på jobbet en bit bort, rusade mot hemmet. När han kom fram var allt försvunnet. Det tre hektar stora markområdet i Mai Mahiu, sex mil från Kenyas huvudstad Nairobi, hade sköljts bort.

Platsen där han brukade odla majs, potatis och bönor såg ut som en krigszon full av sten och jord. Han fick veta att ett dånande ljud väckt familjen tidigt på morgonen varpå enorma vattenmassor rasade ner från bergväggen.

Jag förlorade min syster och min kusin den natten.

Miljontals liter vatten förde med sig stenar stora som byggnader. Huset där han tidigare bodde hade krossats av en flera ton tung sten.

– Folk var livrädda och låg skadade på marken. Många fördes till sjukhus med livshotande skador. Jag förlorade bland annat min syster och min kusin den natten. Resten av familjen låg på sjukhus under lång tid, berättar Stephen Karungu Gakunga.

Förlorade sin dotter

Nu har det gått några månader sedan den förödande översvämningen drabbade hundratusentals människor över stora delar av Kenya i slutet av april. Det finns ingen exakt statistik över det totala antalet drabbade, men enligt FN handlar det om över 400 000 människor varav ungefär 300 miste livet. Stora delar av huvudstaden Nairobi låg under vatten och i stadens fattigare områden fick översvämningarna katastrofala följder.

Mamma ringde mig på natten och sa att vattnet höll på att skölja bort hela kvarteret.

I slumområdet Mathare har många fortfarande inte hämtat sig från chocken då de stora vattenmassorna tog otaliga liv och förstörde tusentals hem. Agnes Awino, 59, letade länge desperat efter sin dotter som var inomhus när hemmet rasade ner i floden den 25 april. Eftersom hon själv har svårt att finna orden berättar hennes andra dotter om händelsen.

– Mamma ringde mig på natten och sa att vattnet höll på att skölja bort hela kvarteret. Minuter senare hade huset rasat ner i floden tillsammans med min syster, säger Nancy Acheng, 36.

Rekordtemperaturer

Det återkommande väderfenomenetEl Niño, som anlände i juni 2023, blev en av de starkast uppmätta någonsin. Både luft- och havstemperaturer ökade till rekordnivåer globalt. Varje månad från juni 2023 till maj 2024 slog temperaturerna nya rekord. El Niño är nu över men extrema väderförhållanden fortsätter att ta liv och fördriva människor.

Krisen är en av de största i modern tid, och den utspelar sig på en planet som är mycket varmare än för 50 år sedan.

På Afrikas horn har konflikter i kombination med effekterna av El Niño drivit miljontals människor på flykt och delar av regionen lider av akut matosäkerhet. I södra delen av kontinenten är 30 miljoner människor påverkade av extrem torka som kan leda till akut svält om inte tillräckliga åtgärder vidtas, enligt en rad FN-organisationer.

– Krisen är en av de största i modern tid, och den utspelar sig på en planet som är mycket varmare än för 50 år sedan. Det är därför dagens värmeböljor och torrperioder blir så allvarliga, och uppvärmda hav orsakar allt intensivare stormar, säger Reena Ghelani, klimatkrissamordnare för El Niño/La Niña-responsen för FN, till Dagens ETC.

Miljontals klimatflyktingar

I slutet av 2022 var över 3,7 miljoner människor internt fördrivna på grund av klimatkatastrofer i Afrika söder om Sahara. Världsbanken förutspår nu att 86 miljoner människor från regionen kommer vara internt fördrivna år 2050.

Enligt klimatexperten Reena Ghelani finns det ett alarmerande behov av att påskynda insatserna för att hjälpa länder att anpassa sig till klimatkrisens effekter.

– År 2050 kommer vi att uppleva tio klimatrelaterade katastrofer per vecka och den globala upphettningen kan pressa mer än 100 miljoner människor i utvecklingsländer under fattigdomsgränsen till 2030, säger hon.

Klimatkrisen slår redan mycket hårt mot bönder runt om i världen. På den afrikanska kontinenten lever 33 miljoner människor av sin mark och de står för 70 procent av Afrikas matförsörjning. Produktivitetstillväxten inom jordbruket i Afrika har minskat med nästan 30 procent sedan 1960-talet på grund av den globala upphettningen, enligt FN.

– Om vi ​​fortsätter att se sådana trender kommer 80 miljoner fler människor världen över att kämpa med matsäkerhet 2030, säger Reena Ghelani.

Försenad klimatfinanisering

Extremt väder har orsakat skador på över 430 miljarder kronor på bara sex månader sedan den senaste klimatkonferensen COP28, enligt en färsk rapport från hjälporganisationen Christian aid.

Afrikanska länder är bland de hårdast drabbade, men bidrar minst till klimatkrisen. Det uppskattas att den afrikanska kontinenten står för mindre än fyra procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

2009 kom rika länder överens om att de senast 2020 skulle ha mobiliserat 100 miljarder dollar (motsvarande cirka 1050 miljarder kronor) per år för att stödja utvecklingsländernas klimatåtgärder. Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) nåddes detta mål för första gången 2022 – två år efter deadline.

– Saker och ting förändras, men inte tillräckligt snabbt. Klimatfinansieringen har fördubblats sedan 2019 och når nu nära 14 tusen miljarder kronor per år. Detta är dock fortfarande för lite med tanke på de 25 tusen miljarder kronor som krävs per år för att uppnå netto-noll-övergången och bygga motståndskraft mot klimatförändringar före 2030, säger Reena Ghelani.

I Mai Mahiu på den kenyanska landsbygden har översvämningen i april gjort hundratals hemlösa. Under den mest akuta perioden stod kyrkor öppna för att hjälpa människor, men brist på pengar har gjort att de överlevande nu får klara sig på egen hand. Många av de drabbade vistas fortfarande i temporära boenden hos familjemedlemmar. Bonden Stephen Karungu Gakunga bor med sin familj på en tillfällig plats. Han hoppas att myndigheterna ska hjälpa de drabbade, men hittills har de bara fått minimalt med hjälp.

– Jag förlorade familjemedlemmar, hem och landområden i översvämningarna. Nu lever vi på hoppet om att en dag kunna bygga upp allt vi förlorat, säger han.