Trots att de i FN:s klimatförhandlingar agerar som en sammansatt part är EU-länderna djupt splittrade kring ambitionsnivån.
Jytte Guteland åker som EU-parlamentariker i miljöutskottet till polska Katowice imorgon tisdag, där FN:s klimatförhandlingar COP24 pågår fram till på fredag.
– Vi är 15 ledamöter från miljöutskottet som åker dit. Med oss i ryggsäcken har vi en resolution om ett ökat ansvarstagande från EU-länderna som vi kommer att lägga fram.
Måste höja ambitionsnivån
Hon framhåller att EU-länderna måste höja sin ambitionsnivå i klimatomställningen.
– Forskarna är i IPCC-rapporten från i oktober tydliga med att den 40-procentig minskning av utsläppen som EU-länderna lovat till 2030 inte kommer att räcka. För att vi ska nå målen i Parisavtalet måste utsläppen ned med minst 55 procent till dess. Därför pressar vi i vår resolution på för att EU-ländernas nationella åtaganden måste öka, säger Jytte Guteland.
Stark tysk opinion
Under COP24 förhandlar EU som en sammansatt part, men enligt Jytte Guteland är det tydligt att vissa EU-länder är mer progressiva i klimatfrågan, medan andra är bromsklossar.
– The Green Groth Group, som består av Sverige, Finland, Danmark, Nederländerna, och Storbritannien, spelar en viktig roll som en sammanhållen progressiv kraft, säger hon.
En annan viktig roll spelar Tyskland, poängterar Jytte Guteland.
– Tyskland spelade tidigare en viktig roll genom att de gick före och satsade stort på förnybara energikällor. Men de senaste åren har de tacklat av och hamnat på samma sida som de bakåtsträvande Visegrádländerna i klimatfrågan. Det är verkligen beklagligt, men just nu finns en stark opinion för grön omställning i Tyskland. Vi får hoppas att politikerna påverkas av den, säger hon.
Tyskland satsar på förnybart – och kolkraft
Tysklands förbundskansler Angela Merkel har gjort sig ett namn som den gröna ”klimatkanslern”. Detta främst till följd av den storskaliga energiomställning hon sägs ha tagit initiativ till. Sedan 2009 har Tyskland ökat sin elproduktionen från förnybara energikällor med 118 procent. Men samtidigt har den fossila elproduktionen inte minskat med mer än två procent. Tyskland toppar till och med överlägset rankingen över de EU-länder som använder mest el från kolkraftverk, med Polen som tvåa. Dessutom anklagas Merkels regering för att ha påverkats av landets bilindustri, då den blockerat EU:s planer på ett striktare regelverk för utsläppsminskningar i nyproducerade personbilar.
Storbritannien – klimatröst som förloras i Brexit
Storbritannien hör till de progressiva klimatrösterna inom EU. Nationellt har man utfärdat ett antal ambitiösa klimatmål som går utöver dem som klubbats igenom på EU-nivå. Bland annat har Storbritannien förbundit sig att helt fasa ut landets kolkraft till 2025 och fossilfria bilar till 2040. Därutöver har landet instiftat en klimatlag för att få ned koldioxidutsläppen med åtminstone 80 procent fram till 2050. Oro finns för att EU kommer att förlora en stark röst för ambitiös klimatpolitik i och med Brexit.
Irland vill sänka ambitionsnivån
Förutom Viségradgruppen är Irland ett av de EU-länder som ligger längst efter i implementeringen av klimatåtgärder och som kontinuerligt förespråkar sänkta ambitionsnivåer i förhandlingarna om EU:s energi- och klimatmål till 2030. Irland är också det land som enligt miljöorganisationerna kommer lättast undan. Detta till följd av att vissa av landets sektorer har tillåtits att ställas utanför EU:s utsläppsminskningsmål, då dessa befarats slå hårt mot transporterna, bostadsbyggandet och jordbruket på den gröna ön.
Frankrike – ambitiösa mål, men laggar efter
Frankrike och president Macron har drivit på för mer ambitiösa nivåer i EU:s förhandlingar om energi- och klimatmål till 2030. Inom EU har nationen även försökt få igenom ett mål om nollutsläpp till 2050. Men Frankrike kritiseras samtidigt för att lagga efter i sina faktiska klimatåtaganden, vilket ser ut att leda till att landet inte når upp till sina mål för energiomställningen till 2020. Framförallt kritiseras Frankrike för att investera för lite i förnybara energikällor och förlita sig för mycket på kärnkraft. Förra veckan meddelade dock president Macron att 58 kärnkraftsreaktorer ska stängas innan år 2035.
Sverige – bäst i klassen
Sverige knep i somras förstaplatsen när miljöorganisationen CAN Europe rankade EU-ländernas klimatpolitik. Samtidigt framhåller organisationen att inget land är tillräckligt bra och att Sverige enbart uppfyller dryga tre fjärdedelar av mätningens krav. En viktig orsak till att Sverige trots allt tar hem förstaplatsen uppges vara att den senaste svenska regeringen drivit på för större och skarpare åtaganden i EU:s klimatarbete. Senast i oktober kom det fram att Sveriges miljöminister Karolina Skog (MP), i förhandlingarna om nya krav på utsläppsminskningar för bilar de kommande åren, hade jobbat för att få ned dem med 50 procent, satt smärtgränsen vid 40, men till slut fått nöja sig med en 35-procentig sänkning. Bland de länder som drev på för lägre krav på biltillverkarna fanns bland annat Tyskland.
Polen älskar sin kolkraft
Till följd av att Polen är starkt beroende av kolkraft för sin energiförsörjning är landet en av de mest bakåtsträvande parterna i de interna klimatförhandlingarna inom EU. Här sysselsätter kolgruveindustrin omkring 150 000 människor. Detta, samt att närmare 90 procent av landets energi kommer från kolet, anses vara orsaken till att såväl fackförbunden som regeringspartiet Lag och rättvisa bedyrar att kolkraften alltid kommer att ha en stark ställning i Polen. Detta trots att FN:s klimatpanel IPCC i sin rapport från i oktober slog fast att kolet som bränsle i stort sett helt och hållet måste fasas ut till 2050 om världen ska kunna undvika de absolut värsta klimatscenarierna.
Ungern fasar ut kolkraften
l Vanligen håller medlemmarna i den så kallade Viségradgruppen – som består av Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern – ihop i sitt motstånd till en progressiv klimatpolitik inom EU. Men i och med det snabbt stigande priset på utsläppsrätter, samt att Ungern inte är lika kolberoende som sina central- och östeuropeiska grannländer, har landet börjat fasa ut sina kolkraftverk. Som Dagens ETC tidigare har rapporterat om finns det långt gångna planer på att helt stänga ned Ungerns största kolkraftverk Mátra, som på egen hand står för 14 procent av landets koldioxidutsläpp. Det finns dock inget som tyder på att Ungern i övrigt kommer att skruva ned sitt motstånd till en progressiv klimatpolitik på EU-nivå.
Nederländerna utmanar fler att hänga på
l Förutom Viségradgruppen är Irland ett av de EU-länder som ligger längst efter i implementeringen av klimatåtgärder och som kontinuerligt förespråkar sänkta ambitionsnivåer i förhandlingarna om EU:s energi- och klimatmål till 2030. Irland är också det land som enligt miljöorganisationerna kommer lättast undan. Detta till följd av att vissa av landets sektorer har tillåtits att ställas utanför EU:s utsläppsminskningsmål, då dessa befarats slå hårt mot transporterna, bostadsbyggandet och jordbruket på den gröna ön.
