Felmärkta fiskar är ett hot mot såväl ekosystem som klimat. Därför bestämde sig Helsingborgs kommun för att ta reda på var torsken de köper in egentligen kommer från. Samtidigt kortade de sträckan som torsken transporteras med 90 procent.
Nicklas Nordström
Linda Bjarle är livsmedelscontroller i Helsingborgs kommun och trött på att inte veta vad det är för fisk hon köper in.
30 procent av all fisk som säljs globalt är nämligen felmärkt, visar undersökningar.
Antingen är det en helt annan fisksort i förpackningen jämfört med vad som står på paketet.
Eller så är fisken inte alls fångad på det sätt som påstås i innehållsförteckningen.
– Mitt jobb är att följa upp att våra leverantörer följer de krav vi ställt upp. Men det är jättesvårt. Vi får bara ett dokument, en leverantörsförsäkran, där de kryssat i att de uppfyller kraven. Och det har irriterat mig genom alla år att vi bara måste lita på vad någon annan påstår, säger Linda Bjarle.
Bild:
David Lundin/Helsingborgs stad
Började spåra torsken
Hösten 2020 bestämde hon sig därför för att undersöka om det skulle gå att spåra den torsk kommunen köper in – hela vägen från hav till bord.
– Jag hade läst om projekt där man spårat jordgubbar med blockkedjeteknik och tänkte att det skulle vara intressant att använda den tekniken för att spåra mat, säger hon.
Blockkedjeteknik innebär att all information hanteras digitalt istället för manuellt, vilket är mer säkert. Informationen lagras i block som sitter ihop och bildar en kedja.
– Om någon i den här kedjan ändrar något måste alla verifiera det. Och all information hämtas in med automatik direkt från producenternas och leverantörernas egna datasystem. Därför blir risken för fusk minimal. Skulle de försöka fuska med siffrorna måste de göra det i sitt eget produktionssystem och då drabbar det ju verkligen dem själva, säger Linda Bjarle.
Första kommunen i världen
I maj förra året drog hon och Helsingborg igång torskprojektet på allvar tillsammans med företaget Atea, som tidigare bistått livsmedelskedjor på den amerikanska marknaden att spåra lax med hjälp av blockkedjeteknik.
Men Atea hade aldrig jobbat med en kommun.
– Vi blev den första kommunen i världen som spårade mat på det här sättet, säger Linda Bjarle.
Från slutet av 2021 och fram tills nu har cirka 13 ton torsk som är fullt spårbar levererats till Helsingborgs kommun.
Torsken har fiskats och fileats i Norge och transporterats direkt till Helsingborg med tåg och lastbil, istället för att ta omvägen till Kina för att fileas där, vilket annars är vanligt. Det har sparat in 90 procent av transportsträckan – eller 4 400 mil fram och tillbaka till Kina.
Genom blockkedjetekniken har Linda Bjarle haft full kontroll på en mängd olika uppgifter som när och med vilka redskap fisken fångades, vad den har ätit, hur länge den har transporterats och vid vilken temperatur.
– Blockkedjeteknik är det nya internet. Det kommer att ha en lika stor effekt och revolutionera samhället och marknaden, säger Linda Bjarle som nyligen fått Helsingborgs innovationspris för sitt arbete med torskprojektet.
