2

Det finns flera anledningar att hålla koll på ppm-värdet. En stigande koncentration av koldioxid förstärker växthuseffekten och försurar haven, i och med att haven tvingas absorbera mer koldioxid, vilket i sin tur påverkar organismer som fiskar och korallrev. Dessutom avslöjar kurvan hur mycket koldioxid vi släpper ut. Det finns en direkt korrelation.

3

Ppm illustrerar klimatkrisen. Inte bara för att forskarna menar att 350 ppm är gränsen om mänskligheten ska klara att hålla temperaturhöjningen under 1,5 grader. Men också för hur kurvan (döpt efter Charles David Keeling) stiger. Före industrialiseringen låg vi på 280 ppm, det var bara fem år sedan vi passerade 400 ppm. Så sent som på 1990-talet ökade värdet med 1,5 ppm/år, men senaste decenniet har takten ökat till 2,2 ppm/år, och nu närmar det sig tre ppm/år.

”Det går så fruktansvärt snabbt”, säger meterologen Martin Hedberg.

4

Om trenden fortsätter så kommer vi med största sannolikhet nå 500 ppm närmaste decennierna. Vissa forskare talar om 1 000 ppm redan till år 2100, givet att mänskligheten fortsätter bränna fossilt i samma takt och givet tröskeleffekter, exempelvis ökande utsläpp av metan. Just nu blir cirka hälften av våra utsläpp kvar i luften, resten binds i växter och hav. Men människans ageande påverkar ekosystem och kemiska reaktioner som cirkulerar koldioxid.

”Vi riskerar att hamna i en situation där naturen istället netto tillför koldioxid till luften från mark, växter och hav”, säger Martin Hedberg.

5

Vad betyder 415 ppm för den globala temperaturen? Klimat är ett komplext system, men vi kommer inte att klara 1,5 grader, och bromsas inte kurvan innan den når 450 ppm kommer vi heller inte att klara två grader.

Martin Hedberg poängterar att konsekvenserna kommer med fördröjning. Men att vi rör oss i en riktning som oundvikligen kommer att leda till massiv påverkan:

”Klimatmässigt är det en istid om temperaturen sjunker två–fyra grader. Nu går det åt andra hållet.”

Konkret talar forskarna om att havsnivåerna kan stiga en–tre meter till år 2100. Senast planeten hade 415 ppm var havsnivåerna 25 meter högre.

6

Om mänskligheten blir koldixoidneutral kommer det att märkas på kurvan. Vi kan inte nå förindustriell nivå på 280 ppm igen, men forskare gör bedömningen att vi kan plana ut omkring 350 ppm, en nivå som betraktas som säker för att undvika storskaliga förändringar av klimat och ekosystem.

7

På Hawaii uppmättes 415,26 ppm (snittet för maj månad blev 414,7). Men koncentrationen av koldioxid är inte jämn över planeten eller över årstiderna. Varje år är maj den månad som ligger högst. Sedan drar fotosyntesen igång på norra halvklotet, vilket binder mer koldioxid. Sett över ett år uppvisar Keeling-kurvan alltid ett sågtandsmönster, men mänsklighetens förbränning av fossilt gör nu att den stiger.

”Halterna är högre i närheten av de stora utsläppskällorna. Det formligen ryker om Nordamerika och Europa och Indien och Kina”, säger Martin Hedberg.

8

Senast planeten hade 415 ppm växte det träd runt Sydpolen. Men det gör det inte nu. Varför? Klimatet förändras med fördröjning, genom en rad processer.

Martin Hedberg beskriver det som om vi nu befinner oss på mycket tunn is:

”Forskarna säger att 350 ppm är tröskeln som vi inte får kliva över. Nu har vi gjort det. Men det är bara under en begränsad tid vi kan vistas på fel sida, sedan måste vi tillbaka in igen. Tyvärr har många bilden av att tekniska landvinningar kommer att lösa framtida problem, eller att vi även i framtiden kommer att ha handlingsfrihet att sluta i tid.”

9

Några av invändningarna som klimatförnekare brukar komma med är att halten koldioxid alltid har varierat, samt att det är överdrivet att tro att några miljondelar hit eller dit skulle spela någon roll. Men nej, det är vetenskapligt bevisat att mänsklig aktivitet nu tvingar Keeling-kurvan uppåt väldigt snabbt och att det kommer att få globala konsekvenser. Och nej, miljondelar är inte obetydliga. Som när du tar en värktablett (tre ppm av din kroppsvikt) eller respekterar att bilkörning ska ske utan alkohol (gränsen för rattfylla är 0,2 promille, det vill säga 200 ppm).

10

Nya rekordnoteringen 415 ppm gäller koldioxid, men hur är det med andra växthusgaser? Det kontrolleras också. Redan i fjol uppmättes över 500 ppm så kallade koldioxidekvivalenter (koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser) på Tasmanien.

Källa: Intervju med meteorologen Martin Hedberg, IPPC, Nasa, Imperial college London, National oceanic and atmospheric administration (NOAA)