För dessa innebär våren i stället svidande och irriterade ögon, inflammerade och uppsvällda bihålor, rinnsnuva, nysattacker, hackhosta och i värsta fall till och med astmaanfall och andningsuppehåll. Ny forskning som presenteras i tidskriften The Lancet Planetary Health visar dessutom att pollensäsongen till följd av klimatförändringarna blir allt längre och mer intensiv. Linda Ekerljung, forskare vid Sahlgrenska akademin, framhåller att man funnit liknande resultat i en studie från Göteborgs universitet. Denna visar att allergisk sensibilisering mot gräs- och björkpollen har ökat från 26 till 39 procent bland Sveriges vuxna befolkning, enbart mellan åren 1992 till 2012.
Även om man inte forskat på de bakomliggande orsakerna, bedömer man i forskningslaget att pollensäsongen har blivit längre och mer intensiv till följd av att medeltemperaturen i Sverige har höjts med omkring 1,5 grader sedan början av 1970-talet.
– Ja, pollenproduktionen ökar hos flera växter på grund av de förhöjda temperaturerna, vi kan tydligt se en sådan trend. Vad gäller hasseln, så förlängs dess säsong till följd av det varmare klimatet. Vad gäller alen och björken kan vi se att de har en ovanligt intensiv blomning i år, eftersom sommaren var så pass torr och het förra året. Den effekten kommer vi troligtvis att få se fler år, i spåren av klimatförändringarna, säger Åslög Dahl, forskare vid Göteborgs universitet.
Luftföroreningar
En annan förklaring till intensifieringen av pollenallergikernas besvär tros kunna vara luftföroreningarna i våra stadsmiljöer. Genom att påvisa en ökad förskrivning och försäljning av allergiläkemedel vid samtidig förekomst av pollen och olika luftföroreningar har Åslög Dahl i en forskningsstudie kunnat dra slutsatsen att luftföroreningarna förvärrar besvären med pollenallergi.
– Jag har tittat på hur kombinationen av pollen och luftföroreningar påverkar allergisymp
tomen genom att analysera försäljningen och förskrivningen av antihistaminer. Det visade sig tydligt att försäljningen av dessa ökade när det fanns samtidiga höga förekomster av pollen och kväveoxider i luften, säger hon.
Drabbas hårdare
Sambandet antas bero på att luftvägarna hos pollenallergikerna utsätts för en dubbel belastning.
– Det kan vara så att partiklar av olika slag lägger sig på pollenkornen och skadar dem så mycket att de blir värre för allergikern. Men det mest troliga är att andningsvägarna utsätts för en oxidativ stress till följd av alla ämnen som följer med ned i de mänskliga vävnaderna vid andningen, säger Åslög Dahl.
Betyder det då att pollenallergiker i storstäder med mycket luftföroreningar drabbas hårdare under våren?
– Ja, det är mycket möjligt, eftersom de utsätts för en dubbel belastning. Vi kan också se att det finns fler pollenallergiker i stan än på landsbygden. Barn som bor vid hårt trafikerade vägar har en ökad risk för att bli allergiker. Vi tror det är påfrestningen på luftvägarna som påverkar.
”Måste förebyggas”
Allt fler svenskar drabbas av pollenallergi och besvären blir allt mer intensifierade i takt med att pollenhalterna i luften ökar med de förhöjda temperaturerna, som i sin tur bedöms vara en effekt av klimatförändringarna. Så vad ska en ta sig till? Medicinerna som erbjuds lindrar visserligen besvären till viss del, men är långt ifrån någon mirakelkur som ”trollar bort” kroppens reaktioner mot pollenhalterna i luften helt och hållet. Samtidigt vittnar många allergiker om att antihistaminerna orsakar biverkningar som extrem trötthet och nedstämdhet.
– Felet som många gör är att de bara tar någon tablett då och då. Det räcker inte, man måste tänka förebyggande och kombinera kortisonnässpray med icke-tröttande allergitabletter, alltså antihistamin, säger Victoria Strand, överläkare på astma- och allergimottagningen vid Sankt Görans sjukhus i Stockholm.
Dålig uppföljning
Så fort näsan börjar rinna eller ögonen börjar klia bör man sätta igång och kombinera de här två medicinerna för att minska sina besvär, förtydligar hon.
– Det för att man ska slippa gå runt och må jättedåligt under hela den här säsongen och kanske utveckla problem i den nedre delen av luftrören, såsom pollenastma.
Att många pollenallergiker vittnar om att de blir extremt trötta och orkeslösa av antihistaminerna, bottnar i dålig uppföljning från vården, förklarar Victoria Strand.
– Medicinerna har blivit så mycket bättre de senaste 6-7 åren att ingen längre ska behöva få de bieffekterna. Men många känner inte till detta på grund av dålig uppföljning från vårdens håll. Det här är jätteviktig patientinformation som fallit bort, vilket leder till att människor går omkring och är mer sjuka än vad de egentligen skulle behöva vara.
