I måndags presenterade också den danska regeringen ett nytt grönt trepartsavtal som syftar till att främja den gröna omställningen. Det innebär bland annat att Danmark kommer att införa en koldioxidskatt på utsläpp från animalieproduktion år 2030. En fjärdedel av de danska växthusgasutsläppen kommer från lantbruket.

– Vi blir det första landet i världen som inför en koldioxidskatt på lantbruk. Det visar en vilja att agera, säger landets klimat- och energiminister Lars Aagaard (M), enligt tidningen Näringslivet.

En miljard träd

Satsningen innehåller också ett program för att återställa skog och våtmarker. Sammanlagt ska närmare 400 000 hektar, motsvarande tio procent, av den mark som det idag odlas på bli våtmark, skog eller naturskyddsområde igen. Det innebär bland annat att en miljard träd ska planteras de kommande tjugo åren, uppger den danska regeringen för Ekot.

Socialdemokraten Jeppe Bruus har varit ansvarig för överenskommelsen.

– Det är det största avtalet för dansk natur på århundraden, säger han till Ekot.

Thomas Sterner är professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet. Han har inte detaljanalyserat avtalet, men tycker att det ser positivt ut vid en första anblick. Samtidigt påminner han om att alla 200 länder som för ett par år sedan skrev under ett globalt ramverk för biologisk mångfald är skyldiga att vidta liknande åtgärder.

– Tio procent återställd mark låter förstås bra, men enligt det så kallade Kunming–Montreal-ramverket har världens länder förbundit sig att skydda 30 procent av jordens yta till havs och på land till 2030, säger han.

”Lättare här”

Alla har inte uttryckt glädje över det danska avtalet. Branschorganisationen Danske svineproducenter kallar det för ett ”gigantiskt byråkratiskt monster” som påverkar framtidstron och sänker självförtroendet i bondekåren, enligt tidningen Jordbruksaktuellt.

För att sjösätta planerna skjuter den danska staten till motsvarande 66 miljarder svenska kronor. 

Liknande initiativ saknas i svensk politik, konstaterar Thomas Sterner.

– Vi har betydligt mer plats per invånare än Danmark så det borde vara lättare här. Vi gör långt ifrån tillräckligt och hugger till exempel ner de sista resterna av gammal urskog. Vår skogspolitik skulle behöva en ordentlig uppryckning, säger Thomas Sterner.