I juni förra året kom den avslöjande granskningen om hur näringslivets tankesmedja Timbro under 1990-talet tagit emot hundratusentals kronor från oljejätten Exxon, förmedlade via lobbygruppen Atlas. Pengarna kom med ett motkrav att gynna fossila intressen.
Nu tilldelas denna granskning, där Dagens ETC samarbetade med Supermiljöbloggen, Aftonbladets klimatjournalistpris.
Rockström: ”Remarkabelt”
I juryn sitter bland andra Johan Rockström, professor i jordsystemvetenskap och chef på Potsdaminstitutet. Han säger:
– Att oljeindustrin pumpat in hundratals miljoner för att manipulera sanningen om mänskligt orsakad global uppvärmning är väl etablerat i USA, men att Exxon också penetrerat Sverige, genom att utnyttja Timbro som spridare av klimatförnekelse, är remarkabelt. Och utan tvekan ett viktigt journalistiskt gräv.
– Det här är precis vad bara den undersökande journalistiken ska och kan göra; blottlägga strömmen av det cyniska vinstintressets lobbypengar avsedda för att investera i desinformation, säger Kerstin Brunnberg.
Läs hela granskningen:
Så köpte oljejätten Exxon inflytande över Moderaternas miljöpolitik
Tidigare Timbro-chefen: ”Jag ville ta emot mer pengar från Atlas”
Här gör Pourmokhtari reklam för oljelobbyn i Almedalen
Dokumenten som bevisar Timbros band till oljejätten
Utvecklade eget AI-verktyg
Eigil Söderin och Anton Borgström är journalisterna som arbetade med granskningen på Dagens ETC. De berättar, när de precis nåtts av beskedet att de vinner priset:
– Det här skedde under tiden då Ulf Kristersson och Gunnar Strömmer hade ledande positioner på Timbro. Vi kunde också visa hur moderata politiker och andra i Timbrosfären i sin tur gett oljelobbyisterna tillgång till de högsta politiska rummen i Sverige.
Hur fick ni fram allt det här?
– Supermiljöbloggen kontaktade oss för ett samarbete. De hade fått tillgång tusentals dokument som visade korrespondens mellan den fossilfinansierade amerikanska tankesmedjan Atlas och deras partners. När vi började gå igenom materialet hittade vi så småningom brev, kvitton och intern kommunikation med företrädare på Timbro som visade hur insyltade de varit i oljebolagens dolda lobbyingverksamhet.
Vad var svårast?
– Det var det största källmaterial vi någonsin jobbat med, med tiotusentals dokument blandat med fax, inscannade kvitton, handskrivna brev och kopior av varierande kvalitet. Mycket tid gick åt för att vaska fram sådant som var relevant och intressant. Vi tog också fram ett eget AI-verktyg som hjälpte oss att sammanställa viss information.
Hur har berörda reagerat, det vill säga Timbro och idag högt uppsatta moderater?
– Timbros nuvarande vd PM Nilsson stack huvudet i sanden och vägrade ge någon intervju. Efter publiceringen kallade han det för ”konspirationsteorier”, men sedan vi även publicerat kvittona på överföringar direkt från Exxon har det varit tyst. Inte heller någon av de ledande moderaterna har velat ställa upp på en intervju. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) fick frågor om granskningen i riksdagen men hade inget svar där heller, varken om sitt eget eller de andra ministrarnas samröre med fossillobbyn.
Har ni någon bild av hur det ser ut 2025, har fossilindustrin access till regeringen och tankesmedjor?
– Vi vet att samarbetet mellan Timbro och andra lobbygrupper inom det här Atlas-nätverket fortsätter. Timbro förmedlar fortfarande stipendier för sommarstudier som arrangeras av oljefinansierade organisationer i USA. Så sent som 2021 var Timbros vd Karin Svanborg Sjövall ledamot i Atlas ”council of mentors” innan hon lämnade sin post för att bli statsminister Ulf Kristerssons rådgivare.
”Finns så mycket att granska”
Senaste åren har en rad medier minskat sin specialiserade miljö- och klimatbevakning. Nu i veckan kom beskedet att antalet reportrar som bevakar klimat på Ekot från fem till tre. I fjol försvann rollen som klimatkorrespondent från Sverige Radio.
Det här är en utveckling som Dagens ETC:s klimatredaktör Maria Sandmon beklagar.
– Det är ett misstag att dra ner på den här enormt viktiga bevakningen som i grunden handlar om hur vi ska kunna ha en framtid. Här finns det så mycket att granska och avslöja, men utan insatta reportrar eller nyhetsredaktioner som tar frågorna på allvar kommer människor inte få veta varför vi har hamnat här och inte heller vart vi på är på väg. Det är ett journalistiskt svek som kan få förödande konsekvenser.
Hur tar journalistiken sitt ansvar?
– Dagens ETC har förstärkt både vår grävgrupp och klimatredaktionen så vi har just nu bättre förutsättningar än någonsin att göra djuplodande journalistik på miljö- och klimatområdet, säger Maria Sandmon.
– Ett exempel är naturligtvis den granskning som nu vinner pris. Ett annat är vår pågående genomlysning av så kallade evighetskemikalier, PFAS. Och det kommer märkas ännu mer framöver.
