Men Yasuní har länge varit eftertraktat för sina oljereserver, särskilt i området Ishpingo-Tambococha-Tiputini (ITT), även kallat block 43, som utgör 300 av parkens en miljon hektar. ITT blev känt världen över 2007, när Ecuadors dåvarande president Rafael Correa erbjöd sig att avstå från oljan om det internationella samfundet betalade Ecuador 3,6 miljarder dollar (då omkring 24 miljarder kronor), hälften av fyndighetens uppskattade värde. 

Men 2013 svängde Correa med den ifrågasatta motiveringen att det internationella stödet varit otillräckligt, och sedan 2016 pumpas varje dag uppemot 57 000 fat olja upp i området, 12 procent av landets totala utvinning. Det statliga oljebolaget Petroecuador medgav i somras att utvinningen gett upphov till 26 miljöincidenter.

”Ett exempel för världen”

Ända sedan Correas omsvängning 2013 har flera civilsamhällesorganisationer kämpat för att få till stånd en folkomröstning om ITT:s öde, vilket Ecuadors författningsdomstol gav grönt ljus för i våras. I samband med första omgången av presidentvalet den 20 augusti röstade över fem och en halv miljoner ecuadorianer, motsvarande 59 procent av rösterna, ja till att regeringen ska lämna oljan i block 43 i marken under obegränsad tid och återställa områdets natur.

– Folkomröstningen har förnyat Ecuadors demokrati och är ett exempel för hela världen, säger Ivonne Yáñez, medgrundare av miljöorganisationen Acción Ecológica, på videolänk från huvudstaden Quito. 

I över tjugo års tid har hon och hennes organisation arbetat för att skydda Yasuní från oljeindustrin.

Hur lyckades ja-sidan vinna i folkomröstningen?

– Vi hade till fördel det stora missnöje som den ecuadorianska befolkningen hyser mot regeringen och Petroecuador efter alla lögner och knep som de kommit med. Dessutom kunde folk enkelt genomskåda deras argument, som att oljan i ITT skulle ta oss ut ur fattigdom. I kampanjen ”Sí al Yasuní” (Ja till Yasuní) pekade vi på att landet tvärtom blivit mycket fattigare de senaste sju åren, under tiden som utvinningen i ITT pågått.

Ecuadors bnp per invånare nådde en topp 2014, och har sedan dess gått ner 10 procent i fasta priser. Samtidigt har den ökande droghandeln fört en växande våldsspiral in landet i, vilket spätt på det folkliga missnöjet. 

Ivonne Yáñez säger att regeringen försökt skrämma befolkningen genom att överdriva intäkterna som uteblir om den återstående oljan i ITT lämnas kvar i marken.

– De hävdar att oljan är värd 16 miljarder dollar, när det snarare handlar om ungefär 1,5 miljarder dollar över tio års tid.

På sin sida i kampen om folkopinionen hade regeringen de stora nyhetsmedierna, som alla blev basuner för nej-sidan enligt Ivonne Yáñez. 

– Regeringen skeppade hela reporterlag till Yasuní, och portade samtidigt oss därifrån. Men vänligt sinnade internationella organisationer gav ja-kampanjen finansiellt stöd, som visserligen inte går att jämföra med de summor regeringen spenderade.

Ja-kampanjen lyckades ändå nå ut till många olika delar av samhället.

– Vi använde oss av sociala medier, vi fick komma till tals i en del av de stora medierna, och vi mobiliserade oss mycket lokalt. 

Mot slutet reste en karavan med unga representanter för ursprungsfolken till de stora städerna. 

– Jag såg saker som var så rörande. I Guasmo, en av de fattigaste stadsdelarna i Guayaquil, samlades barn med trummor och åldringar som ropade sitt stöd för Yasuní. Det var så vackert, säger Ivonne Yáñez med tårar i ögonen.

– Det var verkligen en imponerande folklig mobilisering.

Amazonasfloden nästa?

Ivonne Yáñez ser ja-sidans seger som en möjlighet att öppna en debatt om framtiden för Ecuadors ekonomi, såväl lokalt som nationellt. 

– Invånarna i provinserna där Yasuní ligger röstade för att oljeutvinningen skulle fortsätta. Som så ofta med extraktiva industrier, har oljepengarna skapat ett starkt lokalt beroende. Det är förståeligt att de röstade nej. Nu behövs ett ekonomiskt och socialt omställningsarbete, vad vi kallar en yasunisering. Den lokala ekonomin skulle kunna leva av turismen, av jordbruket och handeln, men på ett mycket mer hållbart sätt.

Segern till trots är Ivonne Yáñez inställd på att avvecklingen av oljefälten i ITT kommer att motarbetas av politiker, oljeindustrin och lokalinvånare. Risken för detta blev tydlig dagarna efter vårt samtal, när en video började spridas i vilken Ecuadors president Guillermo Lasso i ett möte den 5 september ses säga att folkomröstningens resultat inte kan tillämpas. 

Lassos dagar som president är dock räknade, och vem som blir hans efterföljare avgörs i presidentvalets andra omgång den 15 oktober. Ja-kampanjen kallar Lassos ord ”ett uppenbart attentat mot landets demokrati” och uppmanar författningsdomstolen att reagera och det internationella samfundet att bevaka utvecklingen.

Utanför Ecuador inspirerar ja-sidans seger i den lagligt bindande folkomröstningen förnyade krav om att lämna oljan i marken även på andra platser. Dagen efter omröstningen uppmanade den brasilianska paraplyorganisationen Observatório do clima sin regering att stoppa planerna på att utvinna olja i Foz do Amazonas vid Amazonasflodens utlopp, även det ett område med mycket känslig natur.

– Vi förväntar oss att den brasilianska regeringen ska följa Ecuadors exempel och göra det enda rätta för mänsklighetens framtid och det ledarskap Brasilien vill visa i kampen mot klimatkrisen: lämna oljan i marken i Foz do Amazonas, sa Observatório do climas generalsekreterare Marcio Astrini i ett pressmeddelande.