En annan viktig aspekt bakom den nedsatta värmeregleringen hos personer som lider av psykisk ohälsa är medicineringen.

– Många av de mediciner som används mot psykiska besvär, till exempel antidepressiva, antipsykotiska och lugnande, påverkar kroppens förmåga att reglera värme. Vissa mediciner låter dig inte svettas, kan höja hjärtfrekvensen och rubba törstkänslorna, säger Mare Löhmus Sundström, docent i miljömedicin vid Karolinska institutet.

 Omvänt fungerar vissa mediciner sämre när en kropp är överhettad och/eller uttorkad. Detta gäller bland annat för litium som är en relativt vanlig humörutjämnare.

Ingen ökning på svenska mottagningar

Amerikanska forskarna kom nyligen fram till att under de allra varmaste dagarna, oavsett var i USA det var, så ökade antalet besök på de psykiatriska akutmottagningarna med i snitt åtta procent. Effekten gällde för allt från stress och ångest till schizofreni, självskadebeteende och drogmissbruk. Detta är dock inte en trend som Stefan Lund, vårdenhetschef för psykiatrisk akutmottagning på Sahlgrenska, känner igen.

– När vi tittar på vår egen besöksstatistik under tiden 2014-2021 finner vi inte stöd för att antalet besök på vår psykiatriska akutmottagning ökar i takt med värmen. Exempelvis så anses sommaren 2018 och då särskilt augusti vara en av de varmaste månaderna i modern tid enligt SMHI. Just augusti 2018 hade vi färre besök än vi uppmätt under någon annan augusti mellan 2013 och 2019. 

Flera olika svenska studier har dock fått ett annat resultat. En av dem fann att det finns ett signifikant samband mellan psykiatrisk sjukdom och dödsfall i höga temperaturer och en annan visade mer konkret att risken att dö i förtid ökade med 33 procent på extremt varma sommardagar i Stockholm.

Värme ökar antalet självmord

Det finns också ett samband mellan värme och antalet självmord. Förra året kom en brittisk-norsk studie fram till att för varje grad som månadstemperaturen ökade följde en ökning av antalet självmord med 2,2 procent. Forskarna jämförde 60 länders data mellan 1979 och 2016 och kom fram till att även luftfuktigheten spelar roll för hur vi mår, vilket inte är så konstigt då hög luftfuktighet gör att vi får svårare att svalka oss. Mest verkade unga och kvinnor påverkas.

Som forskarna Laurence Wainwright och Eileen Naumann sammanfattar det i en artikel i The Conversation: 

”Det finns fortfarande mycket vi inte vet om de komplexa turerna mellan mental hälsa och värmeböljor. Men vad vi vet är att vi spelar ett farligt spel med oss själva och planeten.”

Läs även:

Så står du ut i hettan

Så gör djur i värme – och så hjälper du dem