– Våra nuvarande energisystem är inte anpassade för ett varmare klimat. Precis som med skogsbränder är vi inte beredda på vad som behöver göras och nu riskerar vi att stå handfallna när extremväder blir allt vanligare, säger Vahid Nik, professor i byggnadsfysik vid Lunds tekniska högskola och en av forskarna bakom studien.

Tillsammans med kollegor från olika delar av världen har han byggt en modellplattform som kopplar samman klimat-, bygg- och energi­systemmodeller.

I modellplattformen har de simulerat och utvärderat 18 städers motståndskraft mot klimatkrisens effekter. Resultat­et har publicerats i tidskriften Nature Energy.

Urbana värmeöar ökar risken

Enligt studien är städer speciellt utsatta. För exempelvis Stockholm visar modellen en ökad efterfrågan på kylning med 68 procent under de allra varmaste dagarna.

– I städer är det dels många byggnader och människor på en liten yta, vilket innebär en intensiv efterfrågan på energi. En liten ökning av en redan hög energiförbrukning har stor påverkan. Dels har vi effekten av urbana värmeöar där byggnader och urban infrastruktur absorberar värme och avger den under natten. Det ökar kylbehovet, säger Vahid Nik.

Eftersom byggnader i Sverige är anpassade för ett kallare klimat är de välisolerade. Det innebär att värmen stannar inomhus, vilket är bra på vintern, men dåligt på sommaren. Dessutom har byggnader i linje med moderna byggnadsideal ofta stora fönster som släpper in sol samt saknar skuggning i form av exempelvis markiser. Modernt javisst, men negativt om målet är ett drägligt inomhusklimat. Således är det ingen överraskning att återförsäljare varje sommar upplever en rusch efter luftkonditionerings­apparater som visserligen skänk­er kyla, men som också ökar trycket på energinätet.

– Har man ett energisystem som ska leverera ett visst antal megawatt efter ett förväntat behov och behovet plötsligt ändras så kan energisystemet inte leverera mer. Det blir istället ett för högt tryck på systemet som kan kollapsa och orsaka strömavbrott, säger Vahid Nik.

Just luftkonditioneringsapparater är extrema energislukare och ju fler som använder dem, desto högre blir belastningen på elnätet, vilket ökar risken för strömavbrott. Förutom att strömavbrott kan vara dödliga för specifikt värmekänsliga grupper är de också dyra.

– Strömavbrott innebär enorma kostnader för hela samhället eftersom vi är så beroende av elektricitet. Det kommer också att ställa till en massa problem för oss personligen eftersom nästan allt vi gör kräver energi.

Krävs stora investeringar

Kan man inte bara transportera mer el då? Nej, riktigt så enkelt är det inte, förklarar Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska Kraftnät.

– Ett elsystem anpassas efter kostnader och nytta och vissa händelser har vi bättre beredskap för, till exempel effektbrist vid kyla, medan effektbrist vid mycket hög temperatur är svårare och av en annan karaktär. Det kan vara att temperaturen på kylvattnet till elproduktion är för högt eller att ledningarna blir för varma, vilket gör att överföringskapaciteten sjunker väldigt mycket, säger han.

Mer el kräver således stora investeringar, bland annat i form av fler och mer värmetåliga ledningar. Enligt Vahid Niks studie kommer det att krävas en extra kostnad på 20–60 procent för att garantera att städerna klarar av både hetta och kyla. Var pengarna ska komma ifrån och vilka som ska investera kan dock varken Vahid Nik eller Erik Ek precisera.

– Hur effektiva åtgärderna är beror i slutändan på om och i så fall hur villiga varje led i ansvarskedjan, till exempel industrin, länsstyrelser och kommuner, är att prioritera dem, säger Erik Ek.

Koppla bort bostäder

Enligt Erik Ek finns det än så länge inte något akut behov av nya elledningar i Sverige, men det räcker med att titta på hur läget ser ut på kontinenten för att bli medveten om riskerna, menar han.

– Om det blir två grader varmare i luften så blir överföringen av el 20 procent sämre. Konsekvensen är än så länge mindre i Sverige som inte har så stort behov av kyla, men i södra Europa där förbrukningen är hög under sommaren är det en utmaning, säger han.

Han berättar att om elnätet inte klarar av att överföra el så måste man minska på förbrukningen, det vill säga vi måste konsumera mindre när behovet ökar.

– Vi kan inte ändra på temperaturen och anläggningarna ser ut som de gör. Däremot kan man anpassa överföringen. Om vi inte minskar den självmant kan det bli tal om att öka priset eller att man kopplar bort förbrukning som inte är samhällsviktig, till exempel bostäder, för att undvika blackout.

Han lyfter fram att det krävs ytterligare analyser för att avgöra vad som behöver göras, men att man redan nu bör börja med att prioritera behovsnivån.

– Vilka samhällsnyttor ska prioriteras om vi behöver ransonera för effektbrist på grund av värme? Det finns redan prioriteringar vad gäller kyla, kanske ska de även gälla vid värme? Men det är planer som tas fram närmare elförbrukarna och inte på stamnätet.

Vahid Nik är av samma åsikt. Ett mer extremt klimat är bara ett hot mot energisystemet om man inte är beredd. Om man är beredd blir det istället en utmaning, menar han.

– Vi kan inte ignorera detta för det kommer att bli ett problem. Den allmänna kunskapen är god, men den används generellt inte. Det är dags för en mer systematiskt implementering.