– Uppemot 40 procent av befolkningen har antikroppar mot pollen, säger Christer Janson, överläkare på Akademiska sjukhuset och professor inom astma och allergi vid Uppsala universitet.

Andelen pollenallergiker i befolkningen har vuxit kraftigt det senaste halvseklet, men det är oklart hur mycket av detta som kan förklaras av de temperaturökningar som redan ägt rum. Sveriges medeltemperatur är i dag 1,9 grader högre än den var mot slutet av 1800-talet, och med det varmare klimatet följer bland annat längre pollensäsonger.

Blommar i november

Åslög Dahl, biolog och ansvarig för pollenlaboratoriet på Göteborgs universitet, har arbetat med pollenmätningar sedan 1979, och en av arterna som hon märkt stora förändringar hos är hasselbusken.

– När vi inledde mätningarna på 70-talet började hasseln i allmänhet att blomma i mars månad. Nu händer det att den blommar redan i november, så bara den arten förlänger pollen­säsongen ganska avsevärt. Hasseln är släkt med björken, så det är många björkpollenallergiker som reagerar på den.

Björken i sin tur blommar nuförtiden omkring två veckor tidigare än den gjorde på 70-tal­et. Men det är inte bara genom längre blomningstider som det nya klimatet driver upp pollennivåerna.

– Den ökade koncentrationen av koldioxid i atmosfären får en del växter att reagera med att producera mer pollen, säger Åslög Dahl.

Ny pollenvärsting

Dessutom gör värmen att en del växtarter kan sprida sig längre norrut. En av dem är pollenvärstingen malörtsambrosia, som ursprungligen kommer från Nordamerika. Enligt en forskningsstudie från 2017 kan antalet européer som är allergiska mot denna växt öka från 33 till 77 miljoner till 2041, främst på grund av det förändrade klimatet.

– Malörtsambrosian verkar vara duktig på att göra folk som inte redan är det allergiska. Vi har inte så mycket malörtsambrosia i Sverige ännu, men den har etablerat sig i sydöstra Europa där klimatet påminner om östra Nordamerika. När den etablerar sig så är den ett fasansfullt ogräs, säger Åslög Dahl.

Malörtsambrosian kommer till Sverige som en oönskad fripassagerare i fågelfröblandningar, eftersom den ofta växer som ogräs i solrosåkrar, bland annat i sydöstra Europa.

– Men nu verkar man ha blivit bättre på att rensa fågelfröna, för den kommer inte in i lika stor utsträckning som tidigare. Så jag tror att det kommer att dröja ett tag innan den kan etablera sig i Sverige.

Lek i naturen

Den stora ökning av pollenallergi som skett det senaste halvseklet beror enligt Åslög Dahl inte främst på högre pollenhalter, utan på att vår motståndskraft blivit sämre.

– Det har att göra med hur många bakterier vi konfronteras med under våra första levnadsår. När man lever i städer så har man en utarmad bakterieflora runt omkring sig. Stadsbor är inte ute i naturen tillräckligt mycket och träffar på bakterier som hjälper dem att utveckla tolerans mot naturligt förekommande och egentligen ofarliga ämnen.

Att låta barn vara ute i ­naturen mer kan alltså vara ett sätt att förebygga pollenallergi.

– Man ska inte vara rädd för att låta barn leka i naturen. Det är många som är rädda för fästingar till exempel. Man ska ju ha respekt för fästingar, men det är minst lika farligt att inte vara ute i naturen, säger Åslög Dahl.

”Behöver nå ut bättre”

För dem som redan har pollen­allergi behöver vården nå ut bättre, säger Karin Neuhaus, generalsekreterare på Astma- och allergiförbundet.

– Pollenallergi är en sjukdom som spänner över allt ifrån lindriga besvär där det räcker med egen vård och receptfri medicin, till väldigt svåra besvär där man kan behöva vad vi brukar kalla allergivaccin. Det innebär att man under en treårsperiod får en slags immunterapi för att kroppen ska lära sig att hantera till exempel björk- eller gräspollen. Tillgången till den behandlingen är oerhört ojämlikt fördelad mellan sjukvårdsregionerna, och det är alldeles för få som får den. Vi tror att behovet är fem gånger större än vad som tillfredsställs.

Ojämlik vård

Karin Neuhaus efterfrågar därför nationella riktlinjer för vården av pollenallergi, vilket saknas i dag liksom för annan allergivård.

– Då skulle respektive region behöva redovisa hur tillgänglig den här vården är, och det skulle göra skillnad.

Avsaknaden av nationella riktlinjer för allergivården leder också till att kunskapen om hur många som lider av pollenallergi och vilken vård de behöver är ganska bristfällig, säger Karin Neuhaus.

– Det viktiga för oss är att man som allergiker och astmatiker ska kunna leva ett friskt liv och få rätt behandling. Om klimatförändringarna gör pollensäsongen längre och kanske även för med sig nya pollenslag, så behöver vi möta det med bättre behandling och en mer jämlik vård. Annars kommer det att bli en ganska stor samhällskostnad – redan i dag beräknas pollenallergi kosta samhället ungefär 13–14 miljarder kronor per år.