Samtidigt blir brandsäsongerna allt längre – något som Kalifornien är ett tydligt exempel på. Historiskt sett inträffar säsongen för skogsbränder i delstaten mellan maj och oktober. Men de senaste åren har det knappt gått att tala om en brandsäsong, eftersom bränder numera uppstår oavsett årstid som en konsekvens av det allt torrare och hetare klimatet. 

Tre bränder på tre månader

2024 års heta sommar, följt av väldigt lite regn under det som tidigare kallats regnperioden, har bäddat för de katastrofala bränder som nu rasar i Los Angeles. Sedan oktober har endast en tiondel av den normala regnmängden fallit, enligt NBC. 

Kombinationen av hård vind, låg luftfuktighet och högre temperaturer har med andra ord skapat extrema brandförhållanden.

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom påpekade under en pressträff i veckan att det brunnit två gånger tidigare i Kalifornien den senaste tiden:

– I november, i december – och nu i januari. Det finns inte längre någon säsong för skogsbränder, den är året om.

Förutsättningarna att stoppa bränderna innan de når tätbebyggda samhällen har också försämrats. I Kalifornien ställer de så kallade Santa Ana-vindarna (som vanligtvis uppstår när ett högtryck bildas över en högplatå mellan Klippiga bergen och Sierra Nevada) till det, då hög vindhastighet i kombination med den torra marken gör att elden sprider sig i en enorm hastighet. Samtidigt blir det svårare att släcka bränderna från luften. Dessa vindar förekommer normalt mellan oktober och mars, men även här har det skett en förändring. 

Nya områden drabbas

Forskare oroas också av att bränderna har börjat drabba områden med vegetationstyper som normalt inte brinner.

– Det är alarmerande. Jag känner faktiskt inte till någon vegetationstyp som inte brinner i Kalifornien, sa klimatforskaren Daniel Swain till New York Times förra året.

En annan sak som påverkat de senaste årens brandförlopp är paradoxalt nog att dagens allt mer effektiva brandbekämpningsmetoder förändrat landskapet, vilket lett till att det finns mer brännbar växtlighet nu än om det hade fått brinna friare.

Oroväckande trender – fakta om Kalifornien och bränderna

75

Så många dagar längre har Kaliforniens brandsäsong blivit de senaste decennierna, med tidigare vårar och senare höstregn.

9

av de tio största bränderna som drabbat Kalifornien sedan 1932 har skett efter år 2000, fem efter 2010.  

84

Så många människor miste livet i den brand som fått namnet Camp fire och som bröt ut i norra Kalifornien den 4 november förra året. Det kom att bli den största branden i delstatens historia med över 80 omkomna och nästan 19 000 förstörda byggnader.

29

gånger mer mark (totalt 766 439 hektar) brann under 2024 jämfört med samma period 2023. Förra årets brandsäsong var därmed den mest förödande i historien. 

1,7

grader. Så mycket har medeltemperaturen under de senaste decennierna stigit i Kalifornien, vilket är tre gånger så mycket jämfört med världen som helhet. Åskoväder med ovanligt många blixtnedslag ligger bakom många av skogsbränderna i samband med torka och rekordhöga temperaturer.

2000

Så många byggnader har hittills brunnit upp i den historiska jättebrand som nu rasar i Los Angeles. Minst fem personer rapporteras ha dött och många fler skadats.

130 000 

boende har evakuerat eller beordrats att evakuera områden där elden härjar som värst just nu.

57

Så många miljarder dollar (635 miljarder kronor) kan de rekordhöga kostnaderna för den pågående brandkatastrofen komma att uppgå till, enligt en uppskattning från vädertjänsten Accuweather. Den amerikanska storbanken J.P. Morgan spår i en analys att förlusterna kopplade till försäkrade tillgångar kan uppgå till runt tio miljarder dollar.