Ett av skälen till det låsta förhandlingsläget att det är svårt att enas om vem som ska betala för de åtgärder som behövs. Många länder vill därför se att en internationell fond startas för kostnaderna.

Ytterligare ett skäl till att förhandlingarna går trögt är att länder som Saudiarabien, Ryssland och Iran agerar bromsklossar. Och precis som under det nyligen avslutade Cop29-mötet i Baku får dessa länder uppbackning av lobbyister från industrin.

– Det riskerar att leda till ett svagt och icke-bindande avtal som bara fokuserar på avfallshantering, vilket skulle bli en dödsdom för livet på planeten och för framtida generationer, säger Eirik Lindebjerg på WWF International som följer förhandlingarna på plats i Busan. 

Fakta om plastskräpet

Så stort är problemet

En lastbil med plastavfall hamnar i havet – varje minut, enligt WWF. Redan 2017 bedömdes att volymen plast skulle vara större än volymen fisk i våra salta vatten inom ett par decennier. Sedan dess har plastproduktionen fortsatt att öka stadigt. Produktionskurvan har pekat uppåt sedan materialet började tillverkas kommersiellt, med endast två små nedgångar under oljekrisen 1973 och finanskrisen 2008.

Nedbrytningen

Plasten i naturen tar hundratals år att bryta ner – om den ens bryts ner. Vi vet inte riktigt, eftersom plasten inte har funnits tillräckligt länge. Men vi vet att plastens nedbrytning inte innebär att den helt försvinner, istället bryts den ned till mindre partiklar, som brukar kallas mikroplast.

Vad är mikroplast?

Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment som kan vara upp till fem millimeter stora och som inte är går att lösa upp i vatten. Mikroplast kan vara tillverkad som just mikroplast, eller bildas vid slitage eller nedbrytning av plast. I nuläget saknas tillräcklig forskning om hälsokonsekvenserna av mikroplast.

Katastrof för liv i hav och på land

Plastskräpet leder bland annat till att över miljon havsfåglar och hundratusentals andra havslevande djur dör varje år, enligt en rapport från Unesco.

Mängden mikroplast riskerar att öka 50-faldigt vid nästa sekelskifte, enligt WWF och forskare uppskattar att 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får i sig plast.

En norsk studie har visat att var fjärde torsk som fångas utanför Bergen i Norge innehåller plast.

Granskningen ”Impacts of plastic pollution in the ocean on marine species, biodiversity and ecosystems” varnar för att havsområden som är mer än två och en halv gånger Grönlands yta riskerar att överskrida ekologiskt farliga nivåer för mikroplaster vid nästa sekelskifte.

I Hongkong har forskare och aktivister från Greenpeace hittat mikroplast i fler än åtta av tio bajsprover från djur i regionen. 

Återvinningen

90 procent av all plast som producerades fram till 2015 har inte återvunnits, enligt Greenpeace. Av alla plastförpackningar vi köper hem i dag återvinns bara en tredjedel enligt samma källa. Men mycket av plasten som finns i dag går inte att återvinna, på grund av att den exempelvis innehåller felaktiga tillsatsämnen. Enligt branschorganisationen Avfall Sverige måste plastprodukterna förändras och återvinningen justeras för att en större andel ska kunna återvinnas.

Få med kunskap om plastskräp tror i dag att vi kan återvinna oss ur plastkrisen. Vi måste därför stoppa plastproblemet redan innan plasten producerats och hamnar i naturen. Trots detta storsatsar fossilindustrin på att framställa allt mer plast.

Utsläppen

Trots att det finns en uttalad ambition att göra plasten mer hållbar framställs nästan all plast av fossila råvaror – enligt Greenpeace är den fossila andelen så hög som 99 procent. 

Utsläppen av växthusgaser från plastens livscykel är därför betydande och beräknas motsvara 20 procent av hela den globala koldioxidbudgeten, enligt WWF. Andra rapporter bedömer att siffran ligger några procent lägre, men att plastens påverkan på klimatkrisen fortfarande är enorm. 

De värsta företagen

Endast 56 företag står bakom hälften av världens alla plastföroreningar, enligt en studie som för något år sedan publicerades i Science advances. De största skurkarna är ofta livsmedels- och dryckesföretag. Etta på listan är Coca cola, som stod för 11 procent av all identifierad plast, följt av Pepsi med fem procent och Nestlé och Danone med tre procent vardera.

Coca colas greenwashing

För att skrubba bort sitt smutsiga rykte har Coca cola lanserat kampanjer – bland annat ”World Without Waste” där de lovade att städa upp minst en använd flaska för varje ny som sålts. Detta var dock under 2018 – och de toppar alltså fortfarande listan över nedskräpare.