Därför är vi på väg mot det varmaste året någonsin
Florida, USA. Oktober 2022.
Bild: Rebecca Blackwell/AP/TT
Dagens ETC
Mänskligheten är på väg mot sitt varmaste år någonsin. Orsaken är El Niño-fenomenet som nu officiellt rullat igång. Dagens ETC tar SMHI till hjälp för att förklara vad fenomenet betyder för mänskliga samhällen och för klimatkrisen.
I våras varnade klimatforskare för att 2024 kan komma att bli det varmaste året sedan globala temperaturmätningar påbörjades. I torsdags meddelade samma forskarkollektiv att väderfenomenet El Niño officiellt är här. Och eftersom året efter en El Niño normalt sett brukar betyda att den uppmätta globala medeltemperaturen stiger är risken stor att nästa år blir det varmast uppmätta någonsin.
För att orientera läsaren i vad El Niño är har Dagens ETC tagit Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, till hjälp.
– El Niño, liksom La Niña , är en naturlig variation i klimatsystemet och beskriver framför allt vad som händer i Stilla havsområdet. Under vissa förhållanden är de centrala delarna av Stilla havet varmare i medeltal – då talar man om El Niño, under andra är det kallare än i medeltal – då talar man om La Niña , säger han.
Vilka direkta konsekvenser har fenomenen för mänskliga samhällen?
– När det är extra varmt över havet påverkas molnbildningen. Vid El Niño har man ett område över Stilla havet med mer nederbörd än normalt, vilket påverkar delar av Sydamerika. Vid La Niña är det istället området runt Australien som påverkas med mer regn.
– Den direkta konsekvensen för människor är alltså att vid mer nederbörd ökar risken för översvämningar på ena sidan av Stilla havet, medan den andra sidan av Stilla havet istället får torrare väder och risk för torka och vattenbrist.
Vad vet man säkert om fenomenens påverkan på klimatet?
– Det är ett ganska långsamt förlopp, det vill säga från El Niño via mellanläget till La Niña , som kan påverka vädret i flera månader, ibland längre, så klimatet påverkas genom ändrade temperaturförhållanden med extra kraftig nederbörd eller torrperioder.
Och vad vet man omvänt om hur klimatet i sin tur påverkar fenomenen?
– Detta är mer osäkert. Vi vet inte riktigt om frekvensen eller intensiteten av El Niño respektive La Niña ökar eller minskar i samband med klimatförändringarna. Det finns ingen konsensus i frågan. Det man däremot kan säga är att kontrasterna mellan blött och torrt kommer att öka i takt med att världen blir varmare.
– Det här hänger i sin tur ihop med att varmare luft kan innehålla mer vattenånga. Varmare luft ger helt enkelt bättre förutsättningar för större vattenmängder, vilket kan innebära större nederbördsmängder. Varmare luft innebär att avdunstningen kan bli större, vilket betyder att en varm luftmassa som drar fram över ett torrt landskap kommer att vara ännu bättre på att ta upp fuktigheten ur marken, vilket betyder att uttorkningen kan bli ännu kraftigare. Så även om El Niño eller La Niña inte förändras kommer skillnaderna mellan blött och torrt att öka.
Vilka frågetecken finns kvar att räta ut i samband med fenomenen?
– Det ena frågetecknet är det vi varit inne på, att vi inte vet om frekvensen och intensiteten kommer att öka eller minska i takt med framtida klimatförändringar.
– Det andra frågetecknet handlar om dess påverkan på andra platser. Både El Niño och La Niña är storskaliga fenomen som kan påverka andra områden på jorden. Det handlar inte bara om Stilla havet. Delar av Afrika, Nordamerika och Asien kan också påverkas. För vår del av världen är påverkan betydligt svagare, men under vissa förhållanden kan det finnas en koppling även om signalerna inte är lika tydliga, här behövs mer forskning.