Det säger Claes Pellvik, kommunikationschef på resebyrån Ving, om flygresorna till sol och värme över julhelgen. Övriga arrangörer Dagens ETC talat med ger liknande svar, särskilt när vi talar om svenskarnas julfavoriter Kanarie­öarna och Thailand. Till andra populära chartermål som egyptiska Hurgada, Kap Verde och Dubai finns fortfarande en del platser kvar.

– Det finns ett stort uppdämt behov av sol och värme efter pandemin och sommarens strejker och flygplans­kaos, säger Sofia Eddelid, kommunikationsansvarig på reseförmedlaren Ticket.

Utbudet och efterfrågan är fortfarande inte uppe på samma nivåer som före pandemin, men enligt arrangörerna närmar det sig.

– För hela 2022 är antalet bokade resor ungefär 11 procent färre än före pandemin, säger Sofia Eddelid.

Ving rapporterar liknande siffror.

– Vi kommer att skicka iväg 16 900 gäster perioden 20 december till 6 januari. Det är 85 procent av volymen vi hade senaste normaljulen 2019/2020, säger Claes Pellvik.

Prioriterar resande

Adam Györki, kommunikationschef på resebyrån Tui, tror att antalet avgångar är tillbaka på normala nivåer om ett år eller två.

– Svenskarna vill resa och undersökningar visar att en av de sista sakerna man vill skära ner på i dessa ekonomiskt osäkra tider är resor, vilket är lite ovanligt. Vi är vana vid att resor är det första man drar in på, säger han.

Sandra Miller Kinge, kommunikations­chef på researrangören Apollo, ser inte heller att dagens dyrtider ­generellt fått svenskarna att stanna på marken.

– Däremot hade nog efter­frågan varit ännu högre med fler helgdagar och om inte jul- och nyårsafton infallit på lördagar som ju är charterbolagens primära avresedag, säger hon.

Jörgen Larsson är docent och forskare inom hållbar konsumtion på Chalmers tekniska högskola och studerar bland annat hur vårt flygande påverkar klimatet. Han är inte förvånad över att flygresandet nu tar fart igen.

– Nej, det skulle kunna bli så att nivån 2023 hamnar markant över nivån före pandemin 2019, till följd av det uppdämda ressuget, men det vet vi inte än, säger han.

Det vore i så fall ett brott mot en kurva som faktiskt hade börjat peka nedåt.

– Medvetenheten om flygets klimatpåverkan slog igenom kring 2016. Fram till 2017 ökade flygandet för varje år, för att sedan minska med mellan 5 och 10 procent fram till 2019.

Umgänge lockar

Svenskar flyger fem eller sex gånger mer än den genomsnittlige världsmedborgaren.

Det är för mycket om utsläppsnivåerna ska vara i linje med Parismålen.

– Vi brukar säga att om vi kraftsamlar med ny teknik och hållbara flygbränslen så räcker det att flygresandet halveras jämfört med dagens nivåer.

Går det att uppnå med ­frivilliga medel?

– Det tror inte jag, utan det krävs väldigt kraftfulla politiska styrmedel. Det som ligger närmast till hands är höga flygskatter.

En annan fråga är varför många fortsätter att flyga till långväga destinationer trots att vi vet att klimatet tar skada.

– Enligt turismforskare är ett av de viktigaste motiven att vi vill umgås med vårt resesällskap, och att det kan vara lättare att förbättra sina sociala relationer om man kopplar bort vardagen hemma. Andra motiv är önskan att uppleva andra kulturer och annat klimat.

För några år sedan skapade Jörgen Larsson och hans kollegor det digitala verktyget klimatsmartsemester.se som enkelt ger svar på hur mycket koldioxidutsläpp en resa med olika färdmedel till mål över hela världen ger upphov till.

– Sajten hade flera hundratusen besökare före pandemin, men när svenskarna inte fick flyga mer dog användningen, säger Jörgen Larsson.

Julhelgens stora flygintresse indikerar att det kan vara dags att återlansera sajten. Några snabba klick på klimatberäknaren visar att flygresan Stockholm–­Phuket i Thailand orsakar 2 319 kilo koldioxidutsläpp per person. Stockholm–Kanarie­öarna tur och retur hamnar på ganska precis hälften, 1 158 kilo per person.

– Klimatdiskussionen handlar mycket om att flyga eller inte flyga alls, men det kan vara nog så viktigt att reflektera över om man verkligen behöver flyga så långt. Avståndet är helt avgörande för klimatpåverkan.

En social konstruktion

Ett års bilpendlande på 1 000 mil i en genomsnittlig bil motsvarar ungefär en julcharter till Kanarieöarna, visar sajten. Där finns också en jämförelse som visar hur mycket av isen på Arktis som smälter till följd av den resa som valts.

– För varje ton utsläppt koldioxid smälter tre kvadratmeter av Arktis is bort permanent, alltså ungefär sex kvadratmeter för en Thailandsresa.

Det är en bild som tar ner de abstrakta siffrorna på marken.

– När människor drömmer om saker de vill göra är det många som tänker på att resa långt bort. Det är ingen medfödd längtan utan något vi lärt oss att längta efter i den tid och det samhälle vi lever i. Vi skulle också kunna längta efter andra saker, det kan vara värt att fundera över, säger Jörgen Larsson.