Blaj. Det är vad Annalisa Persson kallar de stora butikskedjornas egna miljömärkningar av kläder. Hon arbetar med att ta fram en guide som ska hjälpa konsumenterna att göra medvetna val när det gäller kläder och textilier. Men när hon har tittat närmare på butikernas egna märkningar visar de sig vara både svåra att kontrollera och ganska innehållslösa.

– Åhléns bra val-etikett till exempel sitter på kläder som bara har 20 procent återvunnet material. Borde det inte vara 100 procent? Och den fanns också på en fleecetröja eftersom den innehöll återvunnen fleece, men fleece kan aldrig bli bra ur miljösynpunkt eftersom det släpper ut plastpartiklar i vattendragen som plankton och fiskar sedan får i sig, säger Annalisa Persson.

Åhléns hållbarhetschef Anita Falkenek svarar på kritiken med att det inte finns någon etablerad märkning för återvinning och att Åhléns ändå vill lyfta fram att det finns återvunnet material i plagget.

– Vi menar att det är bättre för miljön att köpa en fleece i återvunnen polyester än en som är gjord av jungfruligt material, säger hon.

Ekologiskt odlad bomull

När Dagens ETC tar en närmare titt på de andra stora kedjornas märkningar visar det sig vara lika svårt att få reda på vilka kriterierna är för att få märket. H&M:s så kallade hållbara heter Concious collection. Går man in på företagets hemsida och tittar på vad den märkningen betyder står det bland annat att målet är att år 2020 ska all bomull som H&M använder vara ekologiskt odlad, men det står inget om hur mycket ekologisk bomull de grönmärkta kläderna innehåller i dag eller vem som har certifierat den.

I ett mejl svarar H&M att 14 procent av de material som användes i kedjans kläder var hållbara, alltså ekologiska eller återvunna förra året. H&M svarar också att den ekologiska bomullen är certifierad av till exempel Organic Cotton Standard och Better Cotton Initiative (se faktaruta för förklaring av certifieringarnas innehåll).

Även Lindex har tagit fram en egen märkning, Sustainable Choice. I ett mejl skriver Lindex att de kläder som märks med den symbolen innehåller ekologisk bomull eller återvunna fibrer, men kedjan säger inte hur mycket av bomullen i plagget som ska vara ekologisk. Det går inte heller att läsa sig till det på hemsidan. Där står det bara att Lindex ständigt arbetar med att öka användningen av hållbara material.

Gröna etiketter

Kappahl har gröna etiketter på de kläder som de marknadsför som hållbara. Även dessa ska innehålla ekologisk bomull eller återvunnet material. Hur mycket är dock oklart och på hemsidan specificeras det bara för barnkollektionen Newbie, där det ska vara 100 procent ekologisk bomull.

– Vi vill på ett enkelt sätt förklara för kunden hur de kan göra hållbara val. Eftersom märkningarna kan skilja sig åt så vill Kappahl vara garanten för ett hållbart val genom att använda vårt tema hållbarhetsmärkt, säger hållbarhetschefen Fredrika Klarén om varför Kappahl använder en egen märkning på sina kläder.

Annalisa Persson på Sveriges konsumenter tycker att butikerna måste bli mer tydliga och använda tredjepartscertifieringar på kläderna, alltså märken där en annan organisation kontrollerar och garanterar att textilierna har tillverkats under miljömässigt goda förhållanden.

– Om det blir enhetligt blir det lättare för konsumenterna. Som det är idag kan ju företagen själva välja vad de ska kalla för hållbart. Det är en djungel, säger Annalisa Persson.

”Märkningen ska vara tydlig”

Ulrika Isaksson på H&M:s pressavdelning säger att eftersom bolaget är globalt och finns på fler än 60 marknader vill företaget inte använda för många olika lokala miljömärkningar.

– Vi vill att märkningen ska vara så tydlig som möjligt för våra kunder, säger hon.

Men Annalisa Persson menar att en märkning som GOTS, Global Organic Textile Standard, är just global och skulle fungera på alla marknader samtidigt som det finns tydliga miljömässiga och sociala kriterier för hur odlingen av bomullen och tillverkningen av kläder får gå till. Dessutom är ett av GOTS krav att bara produkter som innehåller 70 procent ekologiska fibrer får certifieras. På det sättet skulle konsumenterna veta vad de får om de köper ett GOTS-märkt plagg.

På frågan varför Kappahl inte har valt att sätta GOTS-märket på några av sina kläder säger Fredrika Klarén:

– Jag har inget enkelt svar eftersom vi har provat olika lösningar under årens gång. Idag kombinerar vi våra etiketter med hänvisning till vår hemsida där man kan hitta mer information om till exempel GOTS. Det blir allt viktigare att nå ut med detaljerna bakom märkningen eftersom det blir allt viktigare för kunderna.

Helst av allt skulle Annalisa Persson och Sveriges konsumenter vilja ha en lagstiftning som skulle göra alla märkningar onödiga.

– Om det fanns ett förbud mot alla farliga kemikalier till exempel på EU-nivå så skulle inte ansvaret ligga på konsumenten. Då skulle vi inte behöva leta efter märkningar och ha ett konstant dåligt samvete när vi inte klarar att göra medvetna val, säger hon.

Miljömärkning av textilier

Organic Content Standard

En märkning som har tagits fram av organisationen Textile Exchange. Märkningen finns i två nivåer, en som heter Organic 100 och som visar att mer än 95 procent av plaggets material är ekologiskt odlat. Och en som heter Organic Blended och som innehåller mer än 5 procent men mindre än 95 procent ekologiskt material. Då ska det också framgå hur många procent ekologiskt material plagget innehåller. Märkningen säger ingenting om användningen av kemikalier eller de sociala och miljömässiga förhållandena i produktionen.

Oeko-tex

En internationell miljömärkning som finns i två varianter: 100 och 1000. Standard 100 ställer krav på kemikalieinnehållet i de färdiga kläderna, medan Standard 1000 ställer krav på hela produktionskedjan från råvara till färdig textil. Handlar bara om kemikalieanvändningen i produktionen.

GOTS

The Global Organic Textile Standard är en internationell märkning. Ställer både sociala och miljömässiga krav längs hela leveranskedjan; till exempel förbud mot konstgödsel, förbud mot kemiska bekämningsmedel, regler för vattenanvändning och garanterad minimilön för arbetarna. Bara textilprodukter som innehåller minst 70 procent ekologiska fibrer får använda märkningen.

EU-ecolabel

EU:s miljömärkning för textil. Ställer krav på produktens hela livscykel, från råvara till avfall. Alla produkter som har märkningen ska kunna garantera minimal miljöpåverkan genom hela livscykeln. Innehåller kriterier som produktens livslängd, utvinning av råmaterial, produktion, paketering, transport, användning och slutlig avfallshantering.

Bra miljöval

Svenska Naturskyddsföreningens miljömärkning av produkter, inklusive kläder. För kläder och textilier finns Bra Miljöval Fiber och Beredning, Second hand och Re-design. Krav ställs på hela produktionskedjan. Textilkemikalierna och -färgerna får till exempel inte vara giftiga, svårnedbrytbara eller hälsofarliga för arbetare och användare. Det ställs också krav på avloppsrening för fabrikerna.

Svanen

Nordens officiella miljömärke och de nordiska ländernas motsvarighet till EU Ecolabel.

Better cotton initiative

Finns inte än som en märkning men är ett samarbete mellan flera tillverkare och återförsäljare av kläder för att påverka för bättre förhållanden inom bomulls-produktionen, både miljömässigt och socialt.