I fredags meddelade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att medlen för skydd av värdefull natur ”ska stärkas med 500 miljoner kronor per år de kommande tre åren”. Men stärkningen ser bara ut att innebära att nästa års anslag för nya skyddade områden återgår till 2022 års nivå, inflationen ej inräknad, och att nedskärningarna till 2025 dämpas.

Jämförelsevis har Naturvårdsverket efterfrågat en mer än dubbelt så stor anslagsökning på 1,3 miljarder nästa år och ännu mer till 2025, främst för att via länsstyrelserna kunna ersätta markägare för upprättandet av naturreservat. 

”Betydligt mindre pengar”

Bristen på pengar drabbar markägare som själva tar kontakt med myndigheterna för att få ett formellt skydd av sina skogar med mycket höga naturvärden, säger Pär Hedberg, handläggare på länsstyrelsen i Jämtland.
– Merparten av dessa markägare måste vi tyvärr säga nej till på grund av otillräckliga medel, och för dem som vi ändå prioriterar tar det ofta orimligt lång tid på grund av väntan på medel.

Annelie Johansson, chef på naturskyddsfunktionen på länsstyrelsen i Jämtland, ger en liknande bild.
– Vi har hur många markägare och skogsbolag som helst som står i kö för att vi ska teckna intrångsersättning. Vi fick en neddragning i Jämtlands län från ungefär 100 miljoner förra året till 45,3 miljoner i länsram i år. Det är betydligt mindre pengar.

Vilka konsekvenser har det fått?

– Jag vet att stora skogsbolag har sålt mark där man varit överens med staten om att det ska bli naturreservat. Skogsbolagen tröttnar på att vänta, så de säljer skogen. Köparen kan tro att den har köpt produktionsskog, säger Annelie Johansson.

Per Sander, enhetschef för skyddad natur på länsstyrelsen i Västernorrland, upplever inte att markägare brukar välja att avverka sin skog om en dialog om att upprätta naturreservat inletts men pengarna dröjer.

– Men det är alla de avverkningsanmälda skogar som vi aldrig ens har samtal om eller hunnit inventera som blir avverkade. Det händer ju ofta att skogar där länsstyrelsen misstänker eller vet att det finns höga naturvärden avverkas.

En av de skogsägare som är frustrerade över bristen på resurser för formellt naturskydd är Kristian Bjureby. Han äger 54 hektar skog i Mora, och vill genom avtal skydda tre hektar som ligger i anslutning till ett befintligt skyddat område.

– Han jag pratade med på Skogsstyrelsen sa rakt ut att de antagligen inte ens kommer kunna åka ut och titta på skogen på grund av att regeringen hade dragit ner på deras budget så mycket. 

Funderar du på att avverka i stället?

– Nej, det gör jag inte. Men det är inte alla små skogsägare som har möjlighet att avstå från att avverka utan att få någon ersättning för det, speciellt nu när räntan har gått upp och många måste betala höga räntor.