BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– HFC är starka växthusgaser med en potential till global uppvärmning som är tusentals gånger högre än koldioxid. De är också de snabbast ökande växthusgaserna med en tillväxttakt på upp till 15 procent per år. Med den takten riskerar HFC att öka på den globala uppvärmningen med 0,5 grader till år 2100, förklarar Paula Tejón Carbajal, strateg vid Greenpeace kontor i Amsterdam.
Men är det inte förbjudet?
Den som blir förbryllad av beskedet i tron att freoner förbjöds redan för 30 år sedan minns alldeles rätt. Men den förening som förbjöds i Montrealprotokollet 1987 var en annan freon, närmare bestämt CFC, en kol-fluor-kolförening. Orsaken till förbudet var CFC:s nedbrytande effekt på ozonlagret.
Och det som CFC till största delen ersattes med var just HFC.
Den snabbt ökande användningen av HFC i utvecklingsländerna har fått forskare att befara att 20 procent av alla utsläpp av växthusgaser år 2050 kan komma att bestå av just HFC. Att stoppa spridningen av dem redan i dag kan alltså visa sig vara ett av de viktigaste stegen världens länder måste ta för att slippa riskera klimatförändringar som löper amok.
Den koalition av länder som nu ropar efter ett snabbt stopp – redan om fem år – består bland annat av USA, de 28 EU-länderna, alla 54 länder i Afrika samt en grupp sydamerikanska länder inklusive Argentina och Colombia.
Även Kina och Indien kan tänka sig en utfasning av HFC, men först 2025 respektive 2031. Huruvida detta kommer att sätta käppar i hjulet för processen skulle därför kunna vara lite av en 10 000-kronorsfråga.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Svårigheter kring miljödiskussioner, åtgärder och ansvar har gått som en röd tråd sedan FN:s begynnelse. Och det är ett oerhört komplicerat, diplomatiskt spel som spelas, säger Karl Hallding, forskare vid SEI, Stockholm Environment Institute, med mångårig erfarenhet av miljöförhandlingar med framför allt Kina.
– Man kan sammanfatta det hela med att ingen vill sitta med Svarte Petter. För att förhandlingar ska lyckas gäller det att alla ser sig själva som vinnare, att alla är överens om att ta ansvar i proportion till sina upplevda möjligheter, vilket inte nödvändigtvis handlar om landets storlek eller sammanlagda utsläpp, och att de fattiga länderna känner att de har handlingsfrihet, förklarar han.
Historiska trätor till trots tror Paula Tejón Carbajal att det är sannolikt att en uppgörelse nås redan nu vid mötet i Kigali.
– Avvaktan är inte ett alternativ. Kina sitter visserligen i en knepig sits, med tanke på att de både producerar och konsumerar HFC, men med tanke på deras gemensamma uttalanden med USA tror jag inte de sätter sig på tvären. Indien är kanske det största hindret. Deras marknad för luftkonditionering och bilar växer exponentiellt. Eftersom de nyligen lovade att ratificera Parisavtalet hoppas vi att Indien tar ledningen i processen snarare än blockerar den.
Sverige driver på
Den svenska regeringen är också optimistisk inför vad mötet i Kigali kan leda till.
– Att få in HFC i Montrealprotokollet har varit en prioriterad fråga för Sverige i nästan sju år, och äntligen ser vi nu konkreta förhandlingar. Det är viktigt för Sverige att tillägget blir ambitiöst. Vi arbetar på enligt plan och har goda förhoppningar om att mötet i Kigali ska kunna anta ett ambitiöst tillägg, meddelar miljöminister Karolina Skog.
16 av de rikaste länderna har sagt sig vara villiga att skjuta till 27 miljoner dollar redan nästa år för att sparka igång övergången från HFC till andra köldmedel. Samtidigt är privata doNatorer, bland dem Microsoftmiljardären Bill Gates, beredda att skjuta till ytterligare 53 miljoner dollar.
– Initiativet är ett utmärkt tillfälle för allmänheten och den privata sektorn att arbeta tillsammans för att lösa ett kritiskt problem, säger Bill Gates till The Guardian.
