Snart kommer all användning av PFAS-baserade brandskum med största sannolikhet att förbjudas av EU. Anledningen är fluorkemikaliernas allvarliga påverkan på människors hälsa och miljön. Det svenska brandförsvaret har sedan några år på olika sätt gjort sig av med PFAS-skum och utrustning för skumsläckningar.

Med stöd av Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har 416 000 kilo brandsläckningsskum samlats in och skickats för destruktion vid Fortum waste solutions anläggning i Kumla. Men det har varit upp till varje räddningstjänst att själv besluta om hur det giftiga skummet ska tömmas ur tankarna, hur tankar och annan utrustning som varit i kontakt med skummet ska saneras och hur de ska användas framöver.

En rundringning till ett tjugotal räddningstjänster i Sverige visar att metoderna för sanering av brandsläckningsutrustningen har varierat.

Skumbyte

Brandförsvaret i Umeå valde att själva tömma sina skumtankar och skölja ur dem med ljummet vatten. Sen har de fyllt samma tankar med skum som inte innehåller de snart förbjudna kemikalierna.

– De flesta har nog gjort ungefär som vi, att de spolar tankarna med ljummet vatten och så ersätter man det gamla skummet med PFAS-fritt skum efteråt, säger driftchefen Eje Fällman.

Bohusläns räddningstjänst valde att göra på samma sätt.

– Det fanns ju inga riktlinjer på hur man skulle göra, säger Markus Green räddningschef för Räddningstjänsten Mitt Bohuslän (RMB). 

– Vi spolade ur tankarna, tvättade dem med hetvatten och rengöringsmedel. Och skrubbade tankarna så gott det gick, säger han.

”Hög risk”

Analyser som en del räddningstjänster själva låtit göra och en färsk rapport från svenska forskningsinstitutet Rise visar att det – utifrån de saneringsmetoder som testats – inte finns något sätt att permanent avlägsna PFAS från utrustningen. 

– Efter en första rengöring av en skumtank kan analyserna se bra ut. Men om du sen fyller tanken med vatten och låter det stå några månader så ser man att PFAS sprids från tanken igen, säger Tove Mallin, som ansvarat för de provtagningar som utförts på Rise.

Ända hävdar MSB på sin hemsida att det finns ”tillräckligt bra metoder som är testade”, bland annat att tvätta ur tankarna med vatten. På frågan om skumtankarna därpå kan fyllas på med fluorfri vätska skriver MSB på hemsidan:

”Ja, om tankar och andra komponenter till systemet är sanerade.”

Lutz Ahrens, professor i organisk miljökemi vid SLU, anser att resonemanget är ”mycket problematiskt”.

– Det finns en mycket hög risk att det PFAS-fria skummet kommer att förorenas från tankarna. Det räcker inte att rengöra tankarna med bara vatten efter att PFAS-skummet har avlägsnats, säger han.

Enligt reglerna

Lynn Ranåker är handläggare på MSB. Hon säger att de PFAS-värden som uppmätts efter vattentvätt i Storgöteborg och efter annan behandling i Storstockholm, även efter sex månader, legat under en miljon nanogram per liter, det värde den europeiska kemikaliemyndigheten Echa väntas föreslå. Det kan jämföras med det nya värdet för dricksvatten: 4 nanogram per liter.

– Gränsvärdena för PFAS i brandsläckningsskum är för högt satta. En huvudanledning är att brandbilar och annan utrustning ofta fortfarande är förorenade med PFAS. Det innebär att all utrustning måste rengöras eller bortskaffas som farligt avfall, vilket är mycket dyrt, säger Lutz Ahrens.

Metod spelar roll

Även om det saknas rengöringsmetoder som helt avlägsnar PFAS från utrustning finns det lösningar som kan vara bättre än bara vatten enligt Tove Mallin på Rise.

– Vi har sett att en kombination av olika PH-värden, surt och basiskt, beroende på vilka PFAS som ska avlägsnas kanske kan användas, säger hon.

Södertörns räddningstjänst sticker ut. De var med i ett pilotprojekt med ett kommersiellt företag som utvecklat en egen metod för att sanera brandutrustning från PFAS. Företaget fick i uppdrag att rengöra mer än hälften av tankarna.

– Mätningar visade att PFAS reducerades med 99,99 procent. Vi tog även prover efter en tid som visade på värden långt under tillåtna gränsvärden, även om vi råkade kontaminera tankarna igen eftersom vi missat att rengöra pumpen. Vi tycker att företaget gjorde ett jättebra jobb, säger Froukje Bouius, miljöstrateg på räddningstjänsen Södertörn.

Räddningstjänsten Södertörn uppmätte värden på 70 000 nanogram per liter i tankarna vid andra mätningen.

– I framtiden är det viktigt att all lagring av gammalt vattenhaltigt brandsläckningsskum förstörs och att PFAS-förorenat material och utrustning bortskaffas eller rengörs på ett säkert sätt, säger Lutz Ahrens.

Skänkts till Ukraina

Några räddningstjänster har valt att tömma skumtankarna, plombera dem och bara använda vattentanken. Andra har köpt nya skumsläckningsbilar och skänkt de gamla till Ukraina. Så gjorde till exempel räddningstjänten Skaraborg.

– Vi har skänkt två brandbilar. Normalt sett säljer vi dem när vi inte ska ha dem längre. Men de betingar inget större värde. Då tyckte vi och våra politiker att det var bättre att vi skänker dem till våra kollegor i Ukraina, säger förbundsdirektör Mikael Wallin.

Avdelningschefen Lars Engström ser inga problem med att räddningstjänster skickat bilar kontaminerade med snart förbjudna kemikalier till krigets Ukraina.

– Vi känner oss trygga med att de bilar som vi skickade är tvättade och tomma på skum, säger han.

900 liter skumvätska

Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har organiserat insamling av ett tjugotal brandbilar med och utan skumtankar som skänkts till Ukraina. 

Bland annat en skumbil som använts vid flygplatsen i Ronneby. Det var PFAS-föroreningar efter brandsläckningar på Ronneby flygplats som förgiftade dricksvattnet för tusentals Kallingebor – ett av Sveriges hittills allvarligaste fall av miljöförstörelse.

– Vi byter fordon med jämna mellanrum, också för att det händer så mycket på lagstiftningssidan vad gäller säkerhet och arbetsmiljö och sådant, säger Paul Karlsson, tekniker på Räddningstjänsten Östra Blekinge. 

Ronnebybilen innehöll ”troligen” 900 liter skumvätska med PFAS, enligt Paul Karlsson.

– Det är all info jag fått fram. Det finns ingen dokumentation om vad den innehöll när den skänktes, säger han.

”Svår fråga”

Jonatan Kleimark är kemikalierådgivare på miljöorganisationen Chemsec. Han är tveksam till att skicka räddningsbilar med PFAS-skum till Ukraina.

 – När kriget är över så kommer de ha miljöproblemen och eventuella negativa hälsoeffekter kvar. Samtidigt har de ett jättebehov av fler brandbilar, så det är en svår fråga, säger han.

Ett problem med PFAS-kemikalierna är att de varken bryts ner i naturen eller binder till mark och sediment som många andra miljögifter. De är extremt lättrörliga och finns överallt, även på så avlägsna platser som Arktis och i isbjörnar som lever där. 

Jonatan Kleimark framhåller att kunskapen om vad som händer med PFAS-kemikalierna när de ska destrueras genom förbränning i höga temperaturer är otillräcklig idag.

– Risken är att vi samlar ihop det en gång och sen eldar vi upp och sprider ut det igen.

I väntan på fungerande metod

En del experter anser att ett alternativ till förbränning av miljöfarligt avfall med PFAS, som exempelvis brandskum, skulle kunna vara att lagra avfallet på ett säkert sätt medan en fungerande metod för att förstöra kemikalierna tas fram.  Svensk forskning visar att PFAS inte förstörs helt och hållet i dagens förbränningsanläggningar.

– Vi har inget sätt där vi kan säga att PFAS destrueras till hundra procent idag, men i framtiden tror jag det finns goda möjligheter att hitta metoder som kan förstöra så stora mängder PFAS som det finns i brandskum, med högre effektivitet än idag, säger Sofie Björklund, doktorand vid Umeå universitet som forskar kring PFAS och förbränning.