Av den tusenlapp det kan kosta att fylla upp tanken idag i en normalstor bensindriven bil är det bara ett par hundra som får hjulen att snurra. Resten – 800 kronor – pyser iväg åt annat håll. Det visar en färsk studie som forskare vid universitetet i Yale, USA, tagit fram.
Större delen av energin, omkring 70 procent, försvinner i form av värmeförluster huvudsakligen från bensinmotorn. Processen att antända bensinen och föra kraften via kolvar och vevstakar, genom växellåda och ut i drivhjulen genererar mycket värme som försvinner ut genom motorhuven. Värmeutvecklingen ger inte bara energiförluster, den innebär också att mellan fyra och sex procent av energin måste läggas på att kyla ner motorn. Nästan lika mycket kraft går förlorad genom mekanisk friktion i växellåda och drivlina, medan funktioner som stolsvärme och lysen drar ett par procent.
Stor fördel
För elbilar är förhållandet nästan det omvända. Av den energi som tillförs batteriet kommer omkring 90 procent att driva bilen framåt. Detta trots sammanlagda energiförluster på 31–35 procent.
En förklaring till de lägre energiförlusterna är att batterierna driver drivmotorerna direkt utan att behöva konvertera en form av energi till en annan i flera steg. Det sparar mycket energi. En elbil förlorar visserligen 10 procent av energin som laddningsförluster, och en hel del försvinner genom drivlinan och framdrivningen, vid kylning, till stolsvärme, klimatanläggning och lysen. Men det spelar mindre roll eftersom elfordon har en stor fördel som kallas bromskraftåtervinning. Det gör att 22 procent av energiförlusterna återförs.
Hållbar energi bäst
Studien visar också att elbilen, tack vare sin höga verkningsgrad, är bättre än bensinbilen oavsett var energin den laddas med kommer ifrån.
Slutsatsen blir att det även i länder med smutsig el från kolkraftverk är bättre –kostnads- och miljömässigt – att ersätta bensinbilar med elbilar, eftersom de slösar mindre energi. Att basera framtidens transporter på bilar, även om de är eldrivna, är dock inte framkomlig väg ur hållbarhetssynpunkt, inte minst med tanke på material- och energiåtgång vid tillverkningen. En betydligt större del av framtidens transporter måste ske med kollektiva färdmedel.
