Den 8 december levererade den svenska kärnkraften bara 75 procent av full effekt. Det är en ögonblicksbild, men ganska typisk för den svenska kärnkraften 2020.
Till nyår genomförs den planerade stängningen av Ringhals 1, och eftersom Vattenfall vill spara bränsle har verket sina sista dagar körts på allt lägre effekt.
Det mesta produktionstappet under 2020 beror dock på oplanerade fel.
I början på december gick bland annat Ringhals 4 under ett par veckor på halv effekt på grund av turbinfel.
Skador orsakar stopp
Halva Forsmark 1 låg nere sedan från slutet av oktober, med planerad återstart 14 december, enligt besked till elbörsen Nordpool. Statorn, den stillastående delen av generatorn, konstaterades skadad i höstas, och det är ett stort arbete att byta ut den tio meter stora komponenten. Hela reaktorn var därför stängd fyra dagar i december.
Forsmark 2 var stoppad drygt 14 dagar den här månaden, bland annat på grund av bränsleskada. Det innebår att radioaktivitet, till exempel cesium 137, läcker ut till reaktorvattnet genom de kapslingsrör som omger uranstavarna. Bara en knapp millimeter plåt skiljer det intensivt radioaktiva uranet från kylvattnet.
Bränsleskador uppstår genom att metallskräp på någon centimeter fastnar i ett bränsleelement vilket leder till vibrationer från vattenflödet. Vibrationerna skaver i sin tur ett litet hål på kapslingsröret, förklarar Josef Nylén, presschef vid Forsmark.
– Vi vill hålla våra radioaktiva utsläpp så långt som möjligt under myndighetens gränsvärden och våra egna ännu strängare indikatorvärden. Vi vill även hålla anläggningen så ren som möjligt. Det är en viktig arbetsmiljöfråga, säger Josef Nylén.
Elkris i somras
Tidigare i år inträffade också en bränsleskada i Forsmark 3. Det, tillsammans med annat kärnkraftskrångel, bidrog till tillfälligt höga elpriser i Skåne mitt i sommaren, vilket professor Tomas Kåberger då skrev om i Dagens ETC. Befarad elbrist ledde då till att oljekraftverket i Karlshamn startade efter midsommar, om än inte många timmar.
Oskarshamn 3 har inte heller haft ett bra år. Reaktorn stod i stort sett stilla från 1 augusti till 1 december. Det förlängda sommarstoppet berodde delvis på covid-19, då det avsattes tre extra veckor för att öka möjligheten att hålla avstånd. Återstarten försenades gång på gång och det stopp som först var planerat för två månader blev till fyra.
Ringhals 3 planerade för ett stopp på knappt en och en halv månad under sommaren. Det blev istället tre månader och 20 dagar. Det berodde bland annat på otät inneslutning. En planka hade lämnats kvar vid betonggjutningen på 1970-talet och orsakat rost i tätplåten inne i betongen.
Handlar inte bara om corona
Att kärnkraften i år bara har producerat 48 TWh, jämfört med 64 år 2019, beror till en mindre del på covid-19. I Oskarshamn 3 förlängdes ordinarie underhållsstopp med tre veckor, vilket minskade produktion med 0,7 TWh. Ringhals 1 fick två månader förlängt stopp under våren för att elpriserna var för låga för att det skulle löna sig att köra, vilket minskade produktionen med 1,3 TWh. De låga elpriserna berodde till viss del på en corona-stängning av industrin.
Underhållsarbetena var också särskilt omfattande 2020. Säkerhetskraven efter Fukushima-katastrofen har skärpts av Strålsäkerhetsmyndigheten och hela EU. Det har bland annat medfört krav på oberoende härdkylning, med deadline 1 januari 2021. En stor tank med vatten ska då kunna kyla härden vid en olycka även om pumparna inte får el. Reaktorägarna tror, enligt vad de meddelat till elbörsen Nordpool, att det kommer leda till mindre stopptid 2021.
Erfarenheten visar dock att planerna sällan klaras. Det händer nästan alltid någon oväntat.
Inte lönat sig att rusta upp
Något som däremot sker enligt plan är nedstängningen av de svenska reaktorerna. Förra nyåret stängdes Ringhals 2, som i genomsnitt producerade 4 TWh/år. Och nu stängs alltså även Ringhals 1. Därmed är hälften av de 12 svenska reaktorerna stängda. Barsebäck 1 och 2 stängdes genom politiska beslut och ägaren Sydkraft fick kompensation av skattebetalarna. De följande fyra har däremot stängts för att det inte lönat sig att rusta upp dem för fortsatt drift. Det gäller Oskarshamn 1 och 2, som ägs av Fortum/Uniper och Ringhals 1 och 2, som majoritetsägs av statliga Vattenfall med en minoritetspost för Fortum/Uniper.
De kvarvarande sex reaktorerna är lite modernare än dem som stängts, men de är ändå 35-40 år gamla. Det blir tufft att driva kärnkraft med lönsamhet i Sverige de närmaste åren.Kostnaden ligger någonstans kring 25 öre/kWh. Det är högt i förhållande till elpriserna.
Men marknadspriset för 2021 är bara 19 öre. Man kan nämligen handla med el i förväg, och detta framtida pris var för ett drygt år sedan 35 öre. Prisfallet utgör skillnaden mellan en god vinst och en stor förlust. Även för 2022, 2023 och 2024 är priset under 25 öre.
Inte svårt att ersätta kärnkraft
Att kärnkraften går på halv- eller trekvartsfart både i december och hela 2020 har inte skapat några större problem för elförsörjningen vare sig på kort eller lång sikt.
Sverige har gott om el från den snabbt växande vindkraften. När det blåser mycket stiger nivån i vattenkraftsmagasinen och när det blåser mindre så ökas uttaget av vattenkraft. Den svenska och norska vattenkraften fungerar som ett gigantiskt batteri.
Eftersom det var var mycket milt i början av 2020 och sedan varit en varm höst går det heller inte åt så mycket el till elvärme och värmepumpar. Om detta är onormalt eller det nya normala går inte att säga än.
Elpriserna har i genomsnitt varit låga, men tillfälligtvis höga i Skåne, eftersom det inte har gått att överföra el från Norrlands överflöd av vattenkraft och vindkraft. Det problemet kommer dock att minska när den många gånger försenade Sydvästlänken tas i drift nästa år.
Sverige exporterar el hela hela tiden, till Tyskland, Polen, Litauen och framförallt till Finland.
Kärnkraften är ”planerbar baskraft” påstår dess förespråkare, till exempel Fortum/Uniper som äger Oskarshamnsverket, och Energiföretagarna. Det stämmer en del år, men inte år 2020.
Medan kärnkraften befinner sig i en skakig nerförsbacke, har vindkraften vuxit mycket snabbt. I år hade den levererat över 26 TWh till och med 6 december, en ökning med 42 procent jämfört med samma period 2019.
Vindkraft på framfart
Vindkraftsutbyggnaden fortsätter i hög fart, och Energimyndigheten tror i sin senaste kortsiktsprognos att Sverige år 2023 kommer att ha 43 TWh vindkraft och 3 TWh solkraft. Kärnkraften antas ge strax över 50 TWh, så skillnaden är inte så stor.
På 1970-talet ropade kärnkraftsmotståndarna ”Vad ska väck? Barsebäck! Vad ska in? Sol och vind?”
Just så blev det.
