Läs också: Kina stänger kolgruvor

I England stängdes landets sista underjordiska kolgruva, Kellingley Colliery, 18 december. Under de senaste åren har det stängts hundratals gruvor i USA och ett par tusen i Kina.

Det statliga stödet för kärnreaktorer är fortsatt starkt i världen. På nyårsdagen rapporterar det internationella atomenergiorganet, IAEA, att tio reaktorer startade medan bara sex stängdes under 2015. Det gör 2015 till kärnkraftsindustrins bästa år på länge, men det är fortfarande långt ifrån toppåren på åttiotalet då antalet reaktorer ökade med 20-35 per år.

Ekonomiskt är kärnkraften dock ett allt tydligare misslyckande. Beloyarsk-4, en av två nya reaktorer utanför Kina, började byggas för nästan 30 år sedan. Kostnaden för denna 800 megawatt-reaktor uppskattas till över 110 miljarder kronor. Det betyder att kapitalkostnaden för elen blir mellan två och tre gånger kapitalkostnaden för solel – i Stockholm!

Ännu längre byggtid, och ungefär lika höga kostnader, kommer snart visa sig i USA där Watts Bar-2 förväntas tas i drift under våren. Den reaktorn började byggas 1 september 1973. Byggtiden blir därmed över 40 år och kostnaderna i storleksordningen 200 miljarder kronor när räntekostnader räknas in.

Mycket viktigare, mer omfattande och billigare är utbyggnaden av förnybar energi. Totalt ökade sol- och vindelinstallationerna med 50 gigawatt vardera, ungefär 20 gånger mer än kärnkraften år 2015. Under förra året passerade vindkraften kärnkraften i totalt installerad generatoreffekt och har nu nått över 400 gigawatt. Förnybar elproduktion har de senaste åren ökat med fler terrawatttimmar än kärnkraften gjorde när den byggdes ut som snabbast på 1900-talet.  

I Tyskland ökade vindkraftens bidrag till elproduktionen med cirka 28 terrawatttimmar – den största ökningen någonsin. Andelen förnybar el av konsumtionen i Tyskland är nu en tredjedel. För första gången ser icke-fossil energi ut att klara hälften av elkonsumtionen, och elexporten är den största någonsin.

Kina har sedan flera år flest megawatt vindkraft i världen. Efter 2015 ser Kina ut att ha gått om Tyskland och även ha flest megawatt solceller i världen.

I Sverige har bioenergin ersatt nästan all kol och olja för uppvärmningsändamål. Under de senaste åren har också mycket oljeanvändning i industrin och växthus ersatts med bioenergi. Vindelverken ökade sin produktion med ungefär 5 terrawatttimmar jämfört med 2014, till drygt 16 terrawatttimmar 2015. Tillsammans med el från bioenergi och vatten svarade därmed förnybar energi för 75 procent av elkonsumtionen i Sverige. Beroendet av kärnkraft och fossil el är därmed lägre än på många decennier.

Sveriges elexport slog ett nytt rekord med över 22 terrawatttimmar netto­export. Huvuddelen gick till Finland, där kärnreaktorn som skulle varit klar 2009, kanske startar 2018. Då kommer kapitalkostnaden för dess el vara ungefär dubbelt så hög som för svensk vindel. Finland har 2015 haft Nordens i särklass högsta elpriser och försörjs från Sverige och Ryssland.

Sverige har åter lyckats få betydligt lägre elpriser än Tyskland. Den stora utbyggnaden av sol- och vindel har tidigare gjort att elintensiv industri i Tyskland ibland kunnat köpa el billigare än svensk industri.

Trots att Pariskonferensen inte ledde till att länder tvingas till utsläppsminskade åtaganden är världens kolindustri en krisbransch. Kanske har krisen lett till att koldioxidutsläppen i världen 2015 visar sig lägre än 2014.

Att människor blir arbetslösa är inget att glädja sig åt. Men när arbetarna i kolgruvor friställs är det i alla fall ett tecken på att världen är på väg att lösa energiproblemet.