Fler blomsterängar, bihotell och dammar på de delar där det inte spelas golf. Det är några av de åtgärder svenska golfklubbar kan vidta för att bidra positivt till den biologiska mångfalden.
– Det finns enorm potential i golfbanornas grönytor, där det med ganska enkla medel går att anlägga ängsmark, säger Jessica Ångström, expert på svensk natur och arter på Världsnaturfonden WWF.
Sammanlagt utgör golfbanornas ”vilda yta” (där det inte spelas golf) i Sverige cirka 15 000 hektar. Det är mer än den ängsmark som finns kvar i landet. Enligt Jessica Ångström finns det inte mer än 8500 hektar ängsmark kvar, vilket är mindre än en procent jämfört med för 100 år sedan.
– Om man kan göra hälften av golfbanornas vilda ytor till äng är det fantastiskt och kan göra stor skillnad. Ängsmark är en av våra mest artrika miljöer, både för växter och insekter, säger Jessica Ångström.
"Golfklubbarna har ett ansvar"
Golfklubbarna uppmuntras också att anlägga rabatter med pollinatörsvänliga arter vid exempelvis klubbhus och restauranger.
Ofta ligger golfbanor nära städer på tidigare jordbruks- och betesmark, vars spår finns kvar i landskapet. Ibland finns även trädalléer med lind och ask eller gamla ekar kvar. Golfbanorna är också intressanta ur ett landskapsperspektiv, där de kan fungera som gröna korridorer och knyta ihop naturområden, menar Jessica Ångström.
– Svenska golfförbundet har ett ansvar att ta hand om markerna på bästa sätt. Det ligger också i deras intresse att få vackrare golfbanor med finare spelupplevelser som även gynnar växter och djur.
Hur har kampanjen tagits emot?
– När samarbetet lanserades på golfklubbarnas årsmöte i slutet av april var responsen positiv. Att jobba med biologisk mångfald på golfklubbar står inte i konflikt med något. Golfklubbarna har ingenting att förlora på att bidra till ökad artrikedom, säger hon.
Brände bort ljung för att gynna ängsväxter
En golfklubb som redan arbetat med att skapa ytor för mer biologisk mångfald är Ryfors golfklubb i Mullsjö kommun. Idag finns flera ängar och blommande träd med bär på golfbanans öppna ytor och ruffar (det område som ligger bredvid en så kallad fairway) där det mest var gräs tidigare, berättar Sofia Ellergård på Länsstyrelsen i Jönköpings län, som ledde projektet.
"Svenska golfförbundet har ett ansvar att ta hand om markerna på bästa sätt. Det ligger också i deras intresse att få vackrare golfbanor med finare spelupplevelser som även gynnar växter och djur."
– Vi började med att bränna ett stort område med ljung som höll på att tränga undan de gamla ängsväxterna, säger hon.
Även ett område med backsippor brändes för att få bort gräs och sly och på så vis gynna backsippan, berättar hon. Det sattes upp ett insektshotell vid ängen och anlades en sandhög för insekter.
Vad tyckte golfspelarna om projektet?
– De blev jätteengagerade. Många deltog i bränningen som brandvakter och hjälpte till med eftersläckningen.
Projektet avslutades för två år sedan, men golfklubben fortsätter att sköta om ängen. Förändringarna innebär lite mer skötsel, förklarar Sofia Ellergård, eftersom man inte kan låta vegetationen ligga kvar på sensommaren, då gräset kväver de örter man vill gynna om det får ligga kvar.
– Men det är egentligen inte svårt och behöver bara göras en gång om året. Med projektet lärde sig medlemmarna varför det är viktigt att göra saker på ett visst sätt.
Vilka tips har du till andra golfklubbar som vill skapa mer biologisk mångfald?
– Det är bra att välja inhemska och blommande träd med bär som gynnar pollinatörer. Ett tag var det populärt med exotiska träd men de inhemska arterna är mer anpassade till våra svenska insekter. När man ska skapa en äng är det också bra att välja inhemska och helst lokala frön.
