Anammad av toppkandidaterna
Än så länge består AOC:s gröna plan av målsättningar och övergripande förslag. Trots det har planen fått ordentligt fäste i amerikanska medvetanden – och vänt uppochned på klimatdebatten, inte minst inom demokraterna. AOC:s plan har kopierats av Bernie Sanders och anammats av Demokraternas toppkandidater Elisabeth Warren och Joe Biden, om än i varierande grad. Andelen registrerade väljare som sade sig ha hört ”en del” eller ”mycket” om planen ökade mellan december 2018 och april 2019 från 17 till 59 procent, enligt en undersökning från Yaleuniversitetet.
Samtidigt har republikaner enligt undersökningen hört ännu mer om förslaget än demokrater – och ju mer de hör desto mer är de emot det.
– Bland de republikaner som inte vet något alls om Green new deal stödjer 85 procent de grundläggande principerna när de får dem beskrivna för sig. Bland republikaner som säger sig ha hört mycket om förslaget är stödet däremot bara av fyra procent, säger Anthony Leiserowitz, chef för programmet Climate Change Communication på Yale.
Fox News-effekten
Det är en skillnad på 81 procentenheter.
– Vi kallar det Fox News-effekten men även annan högerkonservativ media räknas. De har rapporterat massor om förslaget och i väldigt negativ ton. De säger att det kommer att kosta 93 000 miljarder dollar, att cheeseburgare ska förbjudas. Green new deal har gjorts till en slagpåse där man visar att miljöaktivister egentligen bara är socialister, att pratet om global uppvärmning och klimatförändringar bara är en ursäkt för att förvandla USA till, du får ursäkta mig, Sverige.
Är det termen Green new deal som är problematisk? Är Elizabeth Warren smart som inte använder sig av den?
– Språk kan absolut ha betydelse men vem budbäraren är har ofta större betydelse än själva budskapet. Litar du inte på budbäraren kommer du inte att acceptera det vilken term de än använder. Det gäller även Elizabeth Warren, säger Anthony Leiserowitz.
Liknas vid vattenmelon
En blunder från AOC:s kontor har skapat extra utrymme för misstolkningar och rena lögner. Ett tidigt utkast till faktablad skickades av misstag ut samma dag som resolutionen. I det kunde man bland annat läsa om hur ”fisande kor” och flygplan skulle avvecklas på sikt, och bensinbilar elimineras inom tio år. Det som står i resolutionen gäller, påtalade man från AOC:s stab, men konservativa kommentatorer hävdar fortfarande att utkastet visar vad vänstern egentligen är ute efter. Donald Trumps tidigare rådgivare Sebastian Gorka liknar Green new deal vid en vattenmelon: grön på utsidan och kommuniströd på insidan.
Samtidigt säger sig en majoritet av de demokratiska presidentkandidaterna numera stödja en Green new deal. Högt rankade demokrater som Kaliforniensenatorn Dianne Feinstein och talmannen Nancy Pelosi har dock uttryckt sig skeptiskt. Det var för övrigt när klimataktivister från Sunrise movement ockuperade Pelosis kongresskontor i november förra året – och fick sällskap av Alexandria Ocasio-Cortez – som Green new deal började få uppmärksamhet.
Sunrise movement har fortsatt driva på och bland annat krävt att Demokraterna ska hålla en särskild tv-debatt om klimatfrågan, något partistyrelsen DNC sa nej till. CNN kringgick detta genom att istället hålla en sju timmar direktsänd utfrågning där de demokratiska presidentkandidaterna en efter en fick förklara hur de ämnar ta sig an klimatkrisen. Bland internationella klimatexperter beskrivs förvandlingen inom demokraterna som omvälvande. Oavsett vem som blir partiets presidentkandidat så har klimatagendan skruvats upp rejält.
Men för att en Green new deal ska bli verklighet räcker det inte att vinna presidentvalet. Det krävs också att demokrater runt om i landet behåller sina platser i kongressen och även tar hem nya. Att förknippas med Green new deal kan ses som problematiskt av demokrater i mindre progressiva distrikt.
Anthony Leiserowitz nämner Joe Manchin, demokratisk senator från West Virginia, en delstat med stor kolproduktion.
– När Joe Manchin blev vald till senator 2010 spelade han in en tv-reklam där han med gevär sköt ett hål i en kopia av ”the cap and trade bill” (förslaget om utsläppshandel).
Oklart stöd i jämna distrikt
– Vad jag förstår så ser Manchin klimatförändringarna som ett allvarligt problem men är samtidigt med rätta bekymrad över ekonomin och välfärden bland sina väljare. Hans röst i senaten är nödvändig för en ny klimatlagstiftning och hans perspektiv kommer att tas på stort allvar.
Michigan-demokraten Elissa Slotkin tog 2016 en plats i representanthuset genom att vinna ett distrikt som ofta röstar republikanskt. I en intervju med Politico Magazine säger hon att Demokraternas vänstersväng oroar hennes distrikt: ”Jag vet att AOC:s ansikte kommer att finnas på varje annons mot mig i valet 2020”.
En ny opinionsundersökning från den progressiva tankesmedjan Data for progress visar dock att väljare i distrikt som Slotkins, där demokrater tagit platser från republikaner, är mer positiva än negativa till Green new deal. Även om klimatplanen skulle innebära stora statliga utgifter uppgav 49 procent att de var för en Green new deal medan 36 procent var emot.
Klimatfrågan växer i betydelse
Klimatfrågan har en helt annan position på den politiska agendan i dag än när Joe Manchin sköt skarpt mot klimatlagstiftningen 2010. Eller jämfört med 2016 för den delen, då noll frågor ställdes om klimatet under debatterna mellan Clinton och Trump. Tre år senare är klimatfrågan högt prioriterad i många väljarundersökningar. Demokratiska väljare rankar ofta klimatet som en av de viktigaste. Även bland republikaner, främst unga, ökar oron över klimatförändringarna och viljan att agera.
Robert Hockett, juridikprofessor på Cornell University och tidigare rådgivare vid New Yorks Federal reserve bank hör till gruppen som jobbat med att utforma AOC:s Green new deal. Fler detaljer är på väg, lovar han.
– Vi kommer att presentera en finansiell plan någon gång i oktober.
Trumfkortet – jobbsatsningar
Robert Hockett har även fungerat som rådgivare åt Bernie Sanders och tror att Vermontsenatorn kommer att kunna sälja in klimatplanen även bland konservativa och moderata väljare. Tricket? Att ge dem det Donald Trump lovat men inte levererat.
– När Trump fortfarande kandiderade lovade han massiva investeringar i infrastrukturen och att USA skulle bli en toppmodern ekonomi igen. Inget av det har skett. Nu har vi en plan för det och den har ett namn: Green new deal.
Green new deal
Alla tre har står bakom förslaget. Biden talar på sin webbsida om GND som ett viktigt ramverk, Warren har ställt sig bakom förslaget i senaten, Sanders benämner sin egen klimatplan som en Green new deal.
Hur mycket statliga medel vill de satsa?
Sanders satsar klart mest av alla presidentkandidater, 16 000 miljarder dollar under kommande 15 år. Warren och Biden har båda tioårsplaner och lägger in 3 000 respektive 1 700 miljarder dollar.
Klimatneutralitet
Sanders vill att transportsektor och elektricitet ska vara klimatneutrala 2030, resten senast 2050. Warren satsar också på 2030, men vill att nya byggnader ska vara utsläppsfria redan 2028. Enligt Bidens plan ska nettoutsläppen vara noll senast 2050.
Nya jobb
Sanders utlovar 20 miljoner jobb inom industri, byggbransch, energieffektivisering och förnybar energi. Warren vill skapa miljontals jobb för medelklassen och att arbetare inte ska tvingas välja mellan gröna jobb och mer välavlönade jobb inom fossilindustrin. Biden lovar tio miljoner jobb och att arbetare från kol- och gruvsektorn inte ska förlora de förmåner de har. Alla säger att de nya jobben ska ha kollektivavtal och ha facklig organisering.
Koldioxidskatt
Warren och Biden säger uttalat att de är för en koldioxidskatt. Sanders klimatplan ger inget tydligt besked.
