Ulf Bexell

Svar: Hej Ulf,

Det här är en viktig fråga. Den har ett svar som är enkelt – och ett annat som är viktigare.

Det enkla svaret är att ja: Om Barsebäck producerat el skulle utbudet varit större och priset ibland varit lägre.

Men vem ska betala för att hålla igång reaktorer när elpriset inte räcker för att täcka kostnaderna?

Elbolagen ville inte göra det. Därför har de äldsta, minsta reaktorerna med högst produktionskostnader stängts ner. Inte bara i Sverige utan i hela världen. När Barsebäck stängdes fick ägarna betalt av skattebetalarna trots att reaktorernas inte hade något värde. Ägarna blev rikare och skattebetalarna fattigare – det syntes tydligt i börskurserna då.

Enligt årsredovisningarna har de kvarvarande reaktorerna kostnader på mellan 22 och 33 öre/kWh och kan konkurrera med ny vindkraft. Det gäller så länge de slipper ansvar för stora olyckor och kan lämna över kostnaderna för om avfallskapslarna korroderar om 100 år på kommande generationer skattebetalare.

Idag är det inte ekonomiskt att återstarta eller bygga sådan dyr elproduktion. Det som byggs är billig sol- och ­vindel. Enligt IEA:s nya rapport ­kommer det att byggas 440 GW ny förnybar elproduktionskapacitet i i år, vilket är mer än den totala kärnkraften – 370 GW – som finns i världen!

Hittills i år har det enligt IAEA stängts mer kärnkraftkapacitet än det startats. Drygt sex GW har stängts, mindre än fyra GW har kopplats in.

Enligt IEA slipper Europas elkunder betala 1 000 miljarder kronor under 2021– 2023, tack vara utbyggnaden av sol- och vindel.