Har giftiga kusiner

Det har inte alltid varit så att vi har ett enormt utbud av tomatsorter att välja på, förklarar Elin Starck. Faktum är att det åtminstone i Europa länge fanns en skepsis: Är inte detta djurföda som människor ska undvika? Skepsisen fanns för att de flesta i den växtfamiljen är väldigt giftiga: dårört, nattskatta med flera.

Tomater är från början en undervegetation, en kortlivad perenn, från bergen i Anderna, berättar hon. Det var inkafolket i Chile och Peru som inledde ett förädlingsarbete. Så småningom spred sig tomaten till aztekerna i Mexiko som gav frukten namnet tomatl. De spanska erövrarna anlände när aztekerna kommit långt i att förädla den till en större frukt med godare smak. Hernán Cortez anses vara den som förde den med till Europa, 1523.

Italienarna tog den snabbt till sig och fortsatte förädlings-arbetet, men det faktum att tomaten har giftiga släktingar den tillhör nattskattesläktet gjorde att övriga européer länge misstrodde den.

– Det finns en engelsk kokbok från 1602, där det står att läsa: ”Tomater ska aldrig ätas råa eftersom döden är ögonblicklig”, berättar Elin med ett leende.

Så det var först i slutet av 1800-talet som tomaten kom in i svenska frökataloger, en enda sort. 1903 hade antalet vuxit till 16, några av dem var Brandywine, Ponderosa, Dansk export och Golden gueen. Tomatodlandet fick fart, och svenskarna började även gilla ketchup.

Odla själv, för smaken

Idag är det lätt att få tag på tomater i varje matbutik, så varför ska man odla själv?

– För smaken, för att det är roligt men också för miljön, svarar Elin Starck.

En professionell tomatodlare i Sverige har en odlingssäsong från februari till oktober, och växthusen slukar enormt mycket energi. Om varje hushåll odlar åtminstone en del av sina tomater själva, bedömer Elin Starck att det gör skillnad.

– Vi behöver tänka på klimatet och den biologiska mångfalden, både vad som är hållbart för insekter och för människor när vi tittar närmare på vår matproduktion.

Därför undviker Elin Starck också så kallade F1-hybrider, den typ av förädlade sorter som storskaliga odlare använder. Däremot förstår hon att den som odlar kommersiellt kan behöva välja dem för att få friska tomater, med tåliga skal, lång hållbarhet, sprickfria, resistenta mot svampsjukdomar, virus och så vidare.

– Någon gång på 1990-talet fick vi vad jag skulle kalla ”evighetstomaten”, som uppfyller alla krav på tålighet och hållbarhet. Baksidan är att de tomaterna innehåller mindre näring – och hur gott smakar de?

En annan konsekvens att det inte går att ta frö från F1-hybrider. Om du gör det får du visserligen en tomatplanta – men du har ingen aning om vilken tomatsort det blir.

– Om du väljer sorter ur det gamla kulturarvet bidrar du både till att bevara det, och du är självförsörjande på frön eftersom du bara behöver torka några frön från en tomat för att ha ditt utsäde till nästa år.

Stressa inte

Elin Starck menar att alla kan odla tomater. Det finns låga sorter som trivs bra i ett lägenhetsfönster, de kan odlas året runt. Men ska du plantera ut tomater, på balkong eller i en trädgård menar hon att felet många hobbyodlare gör är att de startar för tidigt.

– Man måste tänka på växtens förutsättningar när man odlar. Utplantering ska göras när tomaten blommar och då ska frostrisken vara över. Räkna med att sätta dina frön ungefär åtta veckor bakåt från när du ska sätta ut dem. För de flesta blir det alltså i början till mitten av april (med viss variation, eftersom Sverige ju är avlångt).

Ofta mår plantorna inte så bra inomhus, även om de har växtbelysning, konstaterar Elin Starck.

– Det är ingen idé att stressa. Det går så snabbt när det naturliga ljuset kommer, de hinner ikapp.

Frön kan även förgros, vilket sparar odlingsplats i ditt fönster.

– Lägg frön i fuktat papper i en burk med gläntat lock. Ställ varmt, om du har golvvärme, eller på ett element. Det sållar bort frön med dålig grobarhet och du får en lägre risk för sorgmyggor vars larver äter upp rötterna.

Tomater behöver mycket ljus, så tidig vår behöver de helst lite extra växtbelysning inomhus.

Skola om flera gånger

Det är dags att skola om tomatplantorna när de har tydliga karaktärsblad, när det syns att det faktiskt är tomater, och då mår de bättre av att växa i svalare temperatur.

– När de kommer upp ska de ha ljust och svalt 15–17 grader. Det är för att tomatplantorna inte ska ränna i väg utan bli kompakta och fina förklarar Elin Starck.

Hon rekommenderar att inte välja en för stor kruka för snabbt, hellre skola om flera gånger. Då undviker du en sorgmyggefälla då de älskar att lägga ägg i fuktig jord. Men så småningom behöver tomatplantan en rejäl kruka ( ca 20 liter) – eller planteras på friland – de är ganska näringskrävande. Samtidigt varnar Elin för att för mycket kväve försämrar smaken och ökar risken för svampsjukdomar.

– Ha lite is i magen, vräk inte på med gödsel. Bäst är med långtidsverkande gödsel.

Exempel på det är häst-, ko- eller fårskit. Hönsgödsel är starkt men inte lika långtidsverkande. Själv gödslar Elin Starck ytterligt sparsamt, bland annat för att hon har möjligheten att odla i biokol uppblandat med kompost och tillsätter en lösning som heter Jordkraft och som faktiskt inte är särskilt näringsrik, men däremot gynnar mikrolivet, vilket ger frodiga plantor – med god smak.

– Mikroorganismer och andra nedbrytare spelar stor roll för näringsupptaget. Jag ser bara fördelar med att använda biokol vid odling. Den skapar struktur åt jorden, syre åt rötterna, håller frukt, avger fukt och binder näring för växterna.

Kvävet sjunker kraftigt efter 3–6 veckor, då är det dags att gasa på med gödsling.

– Mot högsommaren är kaliumbehovet högt.

Kompostera på plats

Ett bra sätt att ta hand om plantorna – och jorden – är att mata jorden genom att kompostera på plats.

– Aktiviteten värmer jorden och marktäckningen som håller fukt är på plats från början. Tillsätt gärna halvt förmultnad träflis.

Framåt sensommar och höst, minska bevattningen, rekommenderar Elin Starck. Om du har ett växthus, vädra mycket.

– Toppa plantorna under sensommaren så att de fokuserar på att mogna.

Många sorter spricker av temperaturskilllnader – men även spruckna tomater kan användas på många sätt.

Ugnsbaka för koncentrerad sötma

Elin Starck får aldrig nog av tomater.

– Finns det något bättre än en bra mozzarella, basilika och färska solmogna tomater? frågar hon.

Ofta ugnsbakar hon sina tomater så att sötman koncentreras. Är skörden riklig går det även bra att frysa in hela tomater.

– De blir pärlor att slänga i en gryta.

Om du har mindre plats i frysen, koka ner tomaterna och frys in i muggar. Och om du i slutet av säsongen har många gröna tomater, kan även det komma till användning.

– Du kan definitivt fermentera enbart gröna tomater. Blanda med lök, chili och örtkryddor du tycker om. Det blir en trevlig crunch, väldigt bra för magen – och framför allt otroligt gott!