– Det är en enorm skillnad. När jag började forska om det här för ungefär tio år sedan var det väldigt svårt att få ut budskapet om möjligheterna med biokol som kolsänka, berättar Lars Hylander som var en av de första personerna i Sverige att intressera sig för biokol.

Cecilia Sundberg, lektor och docent i industriell ekologi vid KTH, håller med om att intresset är på uppgång:

– I dag finns tillräckligt mycket forskningsunderlag för att fastslå att biokolen har potential till stor klimatnytta. Samtidigt är det mycket som kan undersökas närmre. Till exempel har man sett att biokol även kan användas som tillsats inom djurfoder för att minska metanutsläpp från boskap, men man vet inte exakt hur mycket.

Själv är hon just nu involverad i två pågående projekt som fokuserar på biokol. Ett är inriktat på hur kolet kan användas i det småskaliga jordbruket i Kenya. Det andra går ut på att analysera och utvärdera olika biokolssystem som finns i Sverige.

Förkolnad biomassa

Tack vare biokolets fördelar har det i vissa kretsar kommit att kallas ”det svarta guldet”. Samtidigt har många aldrig har hört talas om denna resurs. Så vad är då biokol egentligen?

Som namnet antyder är biokol förkolnat organiskt material, det vill säga biomassa såsom träflis från grot (grenar och toppar), mat- eller trädgårdsavfall. Förkolningsprocessen, som kallas pyrolys, sker i en ugn utan tillförd luft eller syre. På så vis skapas mindre koldioxid än vid förbränning i en ugn med fri lufttillgång. Dessutom bildas pyrolysgas, som är en blandning av olika flyktiga ämnen som vattenånga, kolmonixid, koldioxid och väte samt kolväten som metan, etan och gasol. Det går också att få ut en olja bestående av bland annat trätjära om gasen kyls ned. Både gasen och oljan kan förbrännas till exempelvis fjärrvärme.

Resterande mängd biomassa omvandlas till kol i fast form, och det är när detta kol sedan laddas med näring och används inom jordbruket som det får benämningen biokol. När kolet grävs ner i jorden fastläggs eller lagras den koldioxid som det organiska materialet har tagit upp från luften. På så vis skapas en kolsänka som håller i hundratals eller tusentals år framåt.

– Eftersom kolbindningarna i biokolet är väldigt stabila har det en långsam nedbrytningstakt. För till exempel träkol är halveringstiden 5 000 år, säger Lars Hylander.

”Den svarta jorden”

Medan biokolets klimat-räddande egenskaper gett upphov till ett relativt nytt forskningsfält är dess funktion som jordförbättrare desto mer väldokumenterad. I Amazonas syns i dag resterna av flera tusen år gamla jordbrukssamhällen i form av områden med kolsvart och bördig jord. Dessa områden kallas terra preta, ”den svarta jorden” på portugisiska. Forskarna tror att människorna som bodde där då tillverkade biokol i enklare kolmilor. När kolet sedan hamnade i jorden fyllde det flera syften: dels tycks det ha varit ett sätt at minska sanitetsproblemen med avföring och matavfall då biokolet bland annat bidrar med att minska lukten (till stor del kväve). Samtidigt hade kolet i kombination med näring från avfallet en positiv effekt på skördarna då jordmånen i regnskogen som regel är ganska urlakad.

Just mättningsprocessen, det vill säga att kolet laddas med någon form av näring, är nödvändig för att biokol ska fungera som jordförbättrare.

– Om man tittar på biokol i ett mikroskop ser det ut som en tvättsvamp, alltså fullt med små hål. Det gör att den är väldigt bra på att suga åt sig och hålla den näring som tillförs i jorden. Den blir på så sätt ett batteri av näring som växterna kan hämta ur, säger Mattias Gustafsson.

Han är konsult specialiserad på biokol och projektledare för Stockholm Vatten och Avfalls pilotprojekt inom biokolsproduktion – det första i Sverige som drivs kommunalt. Totalt finns det i dag bara tre pyrolysanläggningar i Sverige som tillverkar biokol i en lite större skala.

Omvandlar trädgårdsavfall

Stockholm Vatten och Avfalls anläggning är placerad vid Högdalens återvinningcentral och har varit i gång i ungefär ett år. Här omvandlas delar av stockholmarnas trädgårdsavfall till biokol som sedan kommer till nytta inom bland annat trädplantering. Just nu håller projektet på att utvärderas, men till stora delar har förväntningarna infriats, berättar Mattias Gustafsson.

– Vi har fått bevisat att trädgårdsavfall som görs till biokol och värme verkar vara en väldigt bra typ av system. När anläggningen fungerar som bäst kan den producera bikol som kan binda koldioxid motsvarande årliga utsläpp från cirka 700 bilar.

Personligen ser han stora möjligheter att gå vidare med biokolssatsningen.

– Lek med tanken att städer till och med kan bli klimatpositiva i framtiden!

Varför satsar inte fler på det här?

– Även om tekniken har varit känd sedan länge har den också varit bortglömd under väldigt lång tid, säger Mattias ­Gustafsson.

Ännu på tidigt stadium

Cecilia Sundberg är inne på samma spår. Trots de konstaterade fördelarna med användning av biokol inom exempelvis jordbruket är utvecklingen av tekniken, eller de mer ”moderna kolmilor-na” ännu på ett tidigt stadium.

– Många vill att det utreds mer noggrant innan man investerar, säger hon.

Lars Hylander ser även politiska och ekonomiska orsaker till att vi inte kommit längre i tillämpningen av biokolssystem.

– Det är väldigt mycket en fråga om kortsiktig ekonomi. När vi har ett valsystem där politikerna sitter fyra år i taget är det tyvärr få som bryr sig om klimateffekter som kommer först om cirka tio år. Om det här vore något som Vattenfall skulle kunna göra snabba klipp på tror jag att vi hade haft det i mycket större skala i dag, säger han.

Ett sätt att skynda på utvecklingen vore, enligt honom, att politikerna skapade ett ersättningssystem för bönder som satsar på kollagring med biokol – ungefär som en omvänd koldioxidskatt.

Samtidigt ser han hur biokol redan i dag kan bli ekonomiskt fördelaktigt genom att utnyttja dess positiva egenskaper i alla steg.

– Det är en kedja av effekter under olika stadier i processen. Vi har biokolets funktion som tillsats i djurfoder för minskade metanutsläpp, markeffekten med bättre skördar och till sist klimateffekten när det blir en kolsänka. Om man tittar på allt det här sammantaget så kan det även kortsiktigt bli god ekonomi.