All förbränning genererar koldioxidutsläpp, vare sig det är fossil eller färsk biomassa i tanken. Klimatneutralt blir biobränslet först om planetens skogar och växtlighet sörplar i sig lika mycket koldioxid som förbränningen släpper ut, men globalt sett hamnar hälften av alla koldioxidutsläpp i atmosfären.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Tidsperspektivet är viktigt. Att bränna biomassa för att fortsätta köra våra 1,6 ton tunga bilar är ingen lösning på klimatproblemet. På lång sikt och som del i en större omställning är biobränsle bra, men kortsiktigt är det att stoppa huvudet i sanden, all förbränning måste ner nu, säger Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling på KTH, som i dagarna släpper boken ”Klimatet och omställningen”.
Dubbelt så stora utsläpp
Anders Lindroth, professor emeritus i naturgeografi på Lunds universitet, säger att utsläppskurvan, enligt analyser av IPCC, måste brytas senast runt 2020 om vi ska ha en chans att klara klimatmålen som fastslogs i Paris.
– Biobränslen är inte koldioxidneutrala utan kan tvärtom ge dubbelt så stora koldioxidutsläpp som de mest effektiva fossila bränslena. Besparingen kommer först över tid och är teoretisk, säger han.
– Förbränning av skogsbiomassa, som grot (grenar och trädtoppar), ger upphov till en koldioxidskuld som tar minst 10–20 år att betala tillbaka. Kalhyggesbruk som är vanligt idag ger också stora utsläpp av växthusgaser i 10–15 år efter avverkning. Under den tiden ökar koldioxidkoncentrationen i atmosfären, innan skulden är betald, säger Anders Lindroth.
Han anser att biobränslen kan spela en mycket liten roll i att nå klimatmålen. Det viktiga är att minska koldioxidkoncentrationen i atmosfären.
– Det är bedrövligt när hela diskussionen bara handlar om att vi ska bli av med det fossila. När biobränslen ersätter fossila bränslen blir det på kort sikt bara sämre. Vi borde analysera hur vi får minst koldioxidutsläpp till atmosfären istället för att peka på hur mycket biobränsle vi använder. Som det är nu ackumulerar vi koldioxid i systemet, säger han.
Delade meningar
Alla håller emellertid inte med. Många forskare anser tvärtom att energi från skogen är centralt för att nå klimatmålen.
– Det avgörande är att den totala mängden kol i Sveriges skogar inte minskar. Med hållbart skogsbruk kan man i oändlig tid uthålligt ersätta fossila bränslen utan att halten av koldioxid i atmosfären ökar, och det är bråttom att utveckla ett hållbart energissystem och ersätta de fossila bränslena, säger Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori på Chalmers.
Han anser att biobränslen bör användas överallt där det inte finns billigare, förnybara alternativ.
– Det är svårt att hitta något bättre än det vi har gjort i Sverige det senaste århundradet: Plantera skog, sköt den, avverka, bygg så mycket långlivade trähus som möjligt och använd den halva av biomassan som inte går att bygga med till att ersätta fossila bränslen, säger han.
Det är här skiljelinjen går, mellan dem som betraktar biobränslen som koldioxidneutrala och de som inte gör det.
– Bioenergiförespråkarna menar att man kan avverka så länge den totala mängden kol i skogen inte minskar. Men då raderar man ut kolsänkan och orsakar en kraftig ökning av koldioxid i atmosfären, säger Anders Lindroth.
Han säger också att kol- och näringstillförseln till marken minskar när man plockar bort grot vilket gör att skogen växer sämre, och därmed tar upp mindre kol.
– Det enda vi kan göra för att undvika klimatkollapsen är att satsa stort på förnybara energikällor som sol och vind och på modern kärnkraft och mer vattenkraft. Om vi ska elektrifiera transporterna så krävs det mer el. Och kommer elen från smutsiga källor så vinner vi inget på elektrifiering, säger Anders Lindroth.
”Liten del av lösningen”
Även Staffan Laestadius menar att tilltron till biobränslen i många fall är överdriven.
– Eftersom vi på en global nivå måste få ner koldioxidutsläppen snabbt måste vi ha snabba återväxter om biobränslet på kort sikt ska få betydelse i klimatarbetet. Snabbväxande skog kan bara vara en liten del av lösningen, säger han.
Det viktigaste här och nu är dock att all förbränning minskar, menar han.
– Biobränslen bör omprioriteras till områden där de bäst behövs, exempelvis till flygbränsle och som komplement till framför allt eldrift. All användning för uppvärmning av bostäder och som normalbränsle till bilar måste bortm och vi måste flyga mindre, köra mindre bil och resa mer kollektivt, säger han.
Som det ser ut idag kör vi mer, fler och tyngre bilar än någonsin och vi har kraftigt ökat vårt internationella flygande. Att fortsätta på det sättet bara för att vi råkar ha mycket skogsråvara i Sverige vore både egoistiskt och ohållbart, menar han.
– Biobränslen räcker inte på långa vägar ens till allt flygande. Än mindre till alla bilar. Biomassan behövs dessutom på fler områden i klimatomställningen, inte minst som byggmaterial, säger Staffan Laestadius. Han förespråkar istället betydligt större satsningar på vindkraft som han menar har stor ”outnyttjad potential”.
– Då kan även kärnkraften avvecklas på sikt, fastän vi kör på el.
