Nydanande proteser

Konstgjorda kroppsdelar behöver tillverkas och anpassas exakt för att passa individen. Ofta används patientens egen broskvävnad från till exempel bröstkorgen för rekonstruktioner. Det är dock en procedur som kan leda till komplikationer. Forskare har därför experimenterat med att skriva ut 3D-modeller i olika material. På universitet i Swansea har de med framgång gjort en näsa av en nano­cellulosahydrogel tillverkad av mjuk barrved som, i kombination med hyaluronsyra, har visat sig vara ett livs­kraftigt tryckbart material för att skapa en ställning för broskceller. Tekniken kan också användas för att återskapa andra broskbaserade strukturer, såsom öron. Precis som med all ny medicinsk teknik är vägen framåt lång. Framför allt gäller det att undersöka om material­et fungerar som tänkt i kroppen och inte till exempel stöts bort.

Största trästaden

År 2025 ska det första spadtaget tas för Stockholm Wood City – en ny stadsdel med 7 000 kontor och 2 000 lägenheter i Sickla, söder om Stockholm. Totalt planeras cirka 30 byggnader fördelade på 25 kvarter och över 250 000 kvadratmeter, där såväl stommarna som stora delar av fasaderna kommer att vara gjorda i trä. Hela stadsdelen väntas stå klar år 2035 men första inflytt kan ske redan 2027.

Fastighetsbolaget Atrium Ljungberg har räknat ut att Stockholm Wood City kommer att ha 40 procent lägre klimatavtryck än om det skulle ha byggts i stål och betong. Projektet väntas kosta 120 miljarder kronor, men bolaget räknar samtidigt med en vinst på 20 procent eller mer.

Byggbranschen står inför stora utmaningar i sin omställning till klimatneutralitet, vilket anses för­svåras av att branschen är konservativ. Atrium Ljungberg hoppas att projektet i Sickla kommer att bli ett internationellt skyltfönster som inspirerar till hållbar byggnation världen över.

Även andra byggbolag – däribland ETC Bygg – utvecklar träkvarter och -bostadshus i Sverige. 

I Skellefteå har staden uppfört kulturhuset Sara, ett av världens högsta hus i trä, som sitt nya landmärke.

Genomskinliga batterier

Trä, citron och kokos – nej, det är inte Hoojas nya sommarplåga utan ingredienserna i ett helt unikt batteri som forskare vid KTH har tagit fram. Genom att ta bort ligninet från träet och lägga till en byggsten från citron, limonen, tillsammans med en molekyl från kokosnötter, lauryl­alkohol, har de fått fram ett batterimaterial som liknar en genomskinligt papper och som kan användas för att lagra värme och kyla. Forskarna funderar nu på möjliga användningsområden. 

”Varför inte som ett blivande material i växthus? När solen skiner blir den genomskinlig och släpper in mer energi, medan den på natten blir grumlig och frigör värmen som lagras under dagen. Detta kan bidra till att minska energiförbrukningen för uppvärmning och samtidigt ge förbättrad tillväxt”, säger Peter Olsén, forskare på KTH, i ett pressmeddelande.

Häftiga bilar

Den vietnamesiske snickaren Truong Van Dao blev ett slags sociala medier-kändis när han byggde en fullt körbar Bugatti Centodieci-replika i trä. I hans fotspår har människor över hela världen börjat bygga träfordon till sig själva eller sina barn. Samtidigt pågår forskning för att ta fram framtidens moderna, lätta och bränslesnåla bilar av olika träprodukter. KTH har i sam­arbete med de två svenska forskningsinstituten Innventia och Swerea SICOMP utvecklat en liten Volvo med ett tak av barrvedslignin och ett batteri där lignin användes som elektrod­material. Framöver vill forskarna integrera batteriet i taket, för att minska bilens vikt ytterligare. De behöver också hitta sätt att öka prestandan i ligninbatterierna så att de matchar de litiumjon­batterier som vanligtvis används i elbilar. Lignin uppstår som en biprodukt vid tillverkning av papper och eldas oftast upp. 

De nya trämaterialen innebär en lång rad fördelar men än så länge är de för dyra för att användas i stor skala enligt bilbranschen.

Högsta vindkraftstornet

År 2020 testade vindkraftsuppstickaren Modvion och Chalmers att resa ett 30 meter högt vindkraftverk i trä på Björkö i Göteborgs skärgård. Nu bygger företaget ett 105 meter högt vindkrafttorn helt i trä på Västgötaslätten. Det ska hålla en turbin som beräknas kunna generera sex gigawattimmar el om året och är det första kommersiella torn som Modvion uppför. Företaget uppger att trä ger effektivare, billigare och mer miljövänlig vindkraft. 

”Det är samma effekt som ett traditionellt vindkraftverk av samma storlek. Det blir det första i sitt slag, och för oss är det oerhört viktigt att vara med och visa att tekniken fungerar”, säger Björn Sjöström, vd för Varberg Energi som beställt tornet, till DN.

Träkalsonger

Få har väl missat de senaste tidens granskningar som visar att avlagda kläder från Europa skickas till länder som Ghana för att ruttna på soptippar och stränder. Vidare var mer än 60 procent av kläderna som tillverkades 2020 – ungefär 109 miljoner ton – sydda av fossila material. 

Det är många olika åtgärder som krävs för att lösa problemet med överkonsumtion av kläder, men även här kan skogen vara till hjälp. 2015 lanserade modeentreprenören Niklas Gilmark kalsonger framställda med hjälp av cellulosa från den svenska skogen. Nu har han samarbetat med konfektionskedjan Gina Tricot kring en kollektion som släpptes i mars och som består av underkläder av spårbara textilier som tillverkats av den svenska skogsindustrins spill. ”Cellulosan kommer från Ångermanland. Viskosgarnet tillverkas i Tyskland. Tyget stickas i Österrike och kläderna sys sedan i Borås hos Textilfabriken”, förklarar Niklas Gilmark för Dagens Industri. Han hoppas att människor som bär träkläderna ska känna respekt för sina plagg, vilja ta hand om dem och bära dem länge.