– Djuren lever ett fritt liv och får utföra alla sina naturliga beteenden. För att kunna driva gården väl ekologiskt är det också en förutsättning att ha djur. Utan dem skulle vi behöva köpa in växtnäringsämnen som vi nu istället får från vallodling och betesmarkerna, säger Lars Eric Anderson.

Lars Eric Anderson är vice ordförande för LRF i Örebro och mycket intresserad av miljö- och klimatfrågor som rör djurhållning. Enligt honom är naturbetande djur på gårdar som fungerar enligt det naturliga kretsloppet den bästa formen av djuruppfödning.

– Betesmarkerna binder koldioxid och fungerar som kolsänka när de betas, samtidigt som korna förvandlar oätbart grovfoder till närproducerad mat. Betande djur ingår också i unika ekosystem som skapats under lång tid, och bidrar på så sätt till den biologiska mångfalden och till öppna landskap.

Oschyssta spelregler

Vilken köttätare vill inte äta miljösmart kött? Men kan utbudet möta efterfrågan?

– Vi behöver inte äta så mycket kött, hellre kött av högre kvalitet men inte lika ofta. Vi skulle kunna producera betydligt mer bra kött, men det förutsätter att det finns en efterfrågan och betalningsvilja. Kommuner och landsting skulle exempelvis kunna föregå med gott exempel, säger Lars Eric Anderson.

Han anser att det billiga importerade köttet borde vara dyrare, för att kompensera den klimat- och miljöbelastning produktionen orsakar.

– Spelreglerna på marknaden är inte riktigt rättvisa. Bra kött kan inte konkurrera med billigt importkött, säger han.

Att vi importerar kött betyder bara att vi exporterar miljöproblem, menar han.

– I Sverige ligger vi i framkant när det gäller att minimera miljöproblemen. För att minska dem ytterligare gäller det att nyttja resurserna effektivt och satsa på närproducerat. En viss klimatpåverkan får vi nog acceptera, liksom i all produktion, men vi måste se helheten och lägga hållbarhet och miljövinster i andra vågskålen. Väljer vi bort kött helt och hållet så blir det fel i andra änden, säger Lars Eric Anderson.