Det finns 17 olika sällsynta jordartsmetaller och en vanlig mobil innehåller nio av dessa. De finns även i datorer och annan elektronik. En av metallerna, neodym, använd också i magneterna i vindkraftverk och är en metall av flera som näringsminister Mikael Damberg kallar för gröna metaller.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det är metaller som kan användas för att fasa ut fossila bränslen och för att Sverige ska uppnå målet att bli fossilfritt till år 2050. Gröna metaller kan till exempel användas i batterier till elbilar och till delar i vindkraftverk, säger Mikael Damberg.
Idag står Kina för 95 procent av brytningen av så kallade sällsynta jordartsmetaller i världen. EU anser att Kinas dominans innebär en säkerhetsrisk och har fått upp ögonen för Sveriges mineralrika berggrund i jakten på åtråvärd metall. I Sverige är det Sveriges geologiska undersökning, SGU, som ansvarar för att kartlägga var det finns mineraler i Sverige och hur de ska brytas. SGU:s undersökningar visar på att det finns sällsynta jordartsmetaller i Bergslagen. Beteckningen kommer av att de förekommer i förhållandevis små kvantiteter, 0,5 till 1 procents andel av malmen. Regeringen har nu tilldelat SGU tio miljoner för att hitta nya fyndigheter i Bergslagen.
– Förr ansågs de inte värda att utvinna men efterfrågan ökar hela tiden eftersom de används bland annat inom elektronikindustrin, säger Anders Hallberg, statsgeolog på SGU.
Ta vara på det gamla avfallet
Han förklarar att eftersom de tidigare inte ansågs värda att utvinna så kan det finnas brytbara mängder i avfallet från tidigare järnbrytning som finns runt om i Bergslagen. När järnmalmen skulle utvinnas antingen krossades malmen till stenhögar eller maldes ner till sand. Nu riktas intresset mot sådana högar av så kallat gråberg eller sandmagasin som finns i anslutning till gamla järngruvor.
– Idag kan de bli intressanta för att ta vara på det som finns i det gamla avfallet. Golfbanan i Grängesberg till exempel är anlagd på gammal nermald järnmalmssand från gruvdriften och där kan det finnas potentiella sällsynta jordartsmetaller att ta tillvara på, säger Anders Hallberg.
Mikael Damberg är inne på samma linje.
– Det är ju bra om det går att utvinna viktiga metaller ur det som redan har hämtats upp från jordskorpan och ligger ovan jord. Men jag hoppas också att SGU hittar fyndigheter som innebär att vi kan öppna nya gruvor i Bergslagen, säger han.
Näringsministerns entusiasm delas inte av regeringskollegan och miljöministern Karolina Skog (MP). Hon betonar att mineralindustrin orsakar stora utsläpp av växthusgaser, vilket Karolina Skog menar beror på de stora mängder energi som går åt för brytning och anrikning av malm och framställning av färdiga produkter. När hänsyn tas till hela produktionskedjan är mineralindustrin utan jämförelse den mest klimatpåverkande industrin i Sverige.
– Om man räknar med både gruvverksamheten och stål- och metallverken, inklusive utsläpp från metallåtervinning står branschen för drygt tio procent av samtliga svenska utsläpp av koldioxid. Branschens höga utsläppsnivå innebär att varje ny större gruva kommer att öka Sveriges klimatpåverkan märkbart, säger Karolina Skog.
Alltid risk för farliga kemikalie
Miljöministern ser också problem med att utvinna sällsynta jordartsmetaller ur gråberg eller sandmagasin.
– Det finns alltid risk för att farliga kemikalier sprids ut i miljön även när redan upptagen malm bearbetas på nytt för att utvinna metaller ur gråbergshögar.
– När det gäller att röra i sandmagasin kan det innebära arbetsmiljö- och miljöproblem. Stendammet som sprids är i sig skadligt vid inandning, och det kan innehålla radioaktiva ämnen, samt metaller som riskerar att lakas ut i miljön från dammet, säger Karolina Skog.
När sanden sedan ska bearbetas tillkommer nya risker enligt miljöminister Karolina Skog som förklarar att olika laknings- och anrikningssteg där kemikalier tillsätts innebär risk för att kemiska föroreningar kan spridas. Malmen finmals för att underlätta urlakning av mineral i utvinningsprocessen, men det finmalda materialet innebär också en kraftigt ökad urlakning av giftiga ämnen vilket kan drabba omgivningen. Karolina Skog pekar på att sandmagasinen ofta är väldiga områden som blir kvar i landskapet som mer eller mindre sterila ”öknar” under överskådlig framtid. I vissa sorters sandmagasin kan lakvattnet lösa ut giftiga ämnen som bly, kadmium, krom, koppar, zink och arsenik. I ett antal fall har man kunnat se allvarliga förgiftningseffekter på fisk och andra vattenorganismer.
– Problemen är så omfattande att en utökad mineralindustri i Sverige riskerar att försena tidpunkten för när vi uppnår miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, säger Karolina Skog.
Europas största kända fyndighet av sällsynta jordartsmetaller finns i Norra Kärr vid Vätterns östra sida norr om Gränna. Där har det kanadensiska bolaget Tasmans svenska dotterbolag Tasman Metall AB provborrat sedan 2009 och vill öppna en dagbrottsgruva som innebär att brytningen sker i en öppen grop i naturen i stället för i gruvgångar under jord.
– Gruvområdet med gruvhål, gråbergsupplag, sandmagasin och klarningsdammar skulle bli lika stort som om det täckte hela Södermalm, inklusive Gamla stan och Skeppsholmen i centrala Stockholm, säger Märta Svärd som är ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen i Tranås.
Sandmagasinsvallar osäker konstruktion
Eftersom de sällsynta jordartsmetallerna utgör högst en procent av metallen som bryts i gruvan innebär det att 99 procent av brytningen blir avfall. Detta måste deponeras någonstans och Tasman vill göra det i ett stort gråbergsupplag och i ett ännu större sandmagasin som ska vallas in för att förhindra att giftigt lakvatten kommer ut i naturen.
– Sandmagasinsvallar är osäkra konstruktioner. Varje år brister sådana runt om i världen och följden blir att den blöta lerartade sanden och gifter som skulle hållits på plats sprider sig och förorsakar enorma miljökatastrofer i närområdet, säger Jan Andersson som bor på Visingsö och fruktar att Vätterns vatten ska förgiftas.
Han nämner katastrofen när en gruvdamm brast i Mariana, östra Brasilien 2015, och det giftiga slammet läckte ut i floden Doce. 19 människor miste livet när byar längs med floden sveptes bort och mark och vatten förorenades. Andra liknande katastrofer som inträffat i närtid är Mount Polley i Kanada 2014 och i Talvivaara i östra Finland 2012, där läckande lakvatten anses ha orsakat en av Finlands värsta miljökatastrofer någonsin.
– Det ska inte kunna ske, men ändå brister dammarna. Det handlar ju inte om att det sker i några underutvecklade länder utan Kanada och Finland har lika hög teknisk kompetens som vi i Sverige har, säger Jan Andersson.
För Gudrun Käll på Vendeltorps gård handlar oron för om hur en framtida gruva direkt skulle påverka tillvaron.
– Men förutom för egen del är jag orolig för hur gruvan påverkar hela omgivningen, eftersom många hus och gårdar i ett naturskönt område kommer att förstöras för evig framtid med dagbrott och sandmagasin, säger hon.
Bredvid Vättern – förser dricksvatten
Norra Kärr ligger vid ett område som av EU klassats som ett Natura 2000-område och därmed anses det vara ett område med särskilt skyddsvärd natur. Vättern är ett eget Natura 2000-område. Trots detta har både Bergstaten, som är den myndighet som handlägger ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral i Sverige, och regeringen godkänt att prospekteringen i Norra Kärr ska fortgå. Däremot har Högsta förvaltningsdomstolen underkänt Tasmans ansökan eftersom den bara gällde vilken miljöpåverkan själva dagbrottet får, men inte gråbergsdeponin eller sandmagasinet. Så nu väntar de inblandade på att Tasman ska komplettera sin ansökan så att en ny miljöprövning kan göras.
Såväl Märta Svärd, Jan Andersson som Gudrun Käll anser att om gruvan i Norra Kärr öppnas så kommer brytningen att ske på sämsta tänkbara område.
– Gruvan ligger så illa till på en höjd bredvid Vättern, som i dag förser 250 000 människor med dricksvatten. Inom en snar framtid, när Örebro med kranskommuner kommer att ansluta, kommer den siffran att fördubblas, säger Jan Andersson.
– Och på andra sidan gruvområdet finns det vattensystem som förser Tranås och i förlängningen Linköping och Norrköping med dricksvatten. Med tanke på faran för läckage från både gruvdriften och sandmagasinet är placeringen ytterst olämplig, säger Märta Svärd.
Vill inte uttala sig i enskilda fall
Nils Johansson är doktor i miljöstrategisk analys på Kungliga Tekniska Högskolan, men för närvarande besökande forskare i Berlin. Han är överhuvudtaget kritisk till gruvbrytning.
– I Sverige står gruvdriften för mer än 80 procent av allt avfall som genereras. Hushållens samlade sopor uppgår till fyra till fem procent av avfallet. Det finns som exempel enskilda gruvor i Chile som producerar mer avfall årligen än vad som produceras av samtliga hushåll i hela EU tillsammans, säger Nils Johansson.
Han menar att det är ett enormt resursslöseri att inte satsa på återvinning i stället för att öppna nya gruvor eller försöka utvinna sällsynta jordartsmetaller ur sandmagasin och gråberg.
– Återvinningen av sällsynta jordartsmetaller är nära noll idag, förutom viss återvinning ur lysrör. Koncentrationen i modern elektronik är i regel högre än vad den är i gamla sandmagasin och i jordskorpan, och det krävs avsevärt mindre energi att återvinna metallerna ur mobiler. Det krävs därför att politikerna fattar beslut så att sådan återvinning blir attraktiv, säger Nils Johansson.
Enligt Nils Johansson vore det mycket smartare och mer långsiktigt om regeringen satsade de tio miljonerna på att utveckla återvinningssystem för sällsynta jordartsmetaller.
– I Sverige är vi duktiga på återvinning, det är idag fler människor som återvinner än som går och röstar. Att återvinna är mycket smartare än att öppna nya gruvor eller röra runt i de gamla sandmagasinen i Bergslagen, eller öppna en ny gruva i Norra Kärr, säger han.
Näringsminister Mikael Damberg är medveten om problematiken kring brytningen av sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr.
– Nya gruvor innebär alltid ingrepp i naturen och människor som bor där kommer att påverkas. Det gäller att pröva om värdet av hittade metaller i nya fyndigheter är större än att ta naturhänsyn och hänsyn till hur boende påverkas, säger Mikael Damberg.
– Jag som minister vill inte uttala mig i enskilda fall som i Norra Kärr men det kommer att bli mer gruvetableringar i Sverige och det är i grund och botten bra för miljö, ekonomi och arbetstillfällen, fortsätter han.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.