I Västerås ska man göra mer el, men utan att bygga nya kraftverk av något slag – istället tar man hjälp av ett övergivet beredskapslager.
Elproduktion under press
Ett kraftvärmeverk kan producera såväl fjärrvärme som el, samtidigt, och det går också att kalibrera proportionerna. På vintern, när det är minusgrader, satsar kraftvärmeverket på att skapa mer värme – på bekostnad av el. Skulle kvicksilvret sjunka till minus 20 grader under en period kan elproduktionen upphöra helt – trots att det är då som elen behövs som mest.
Men en lösning, i alla fall i Västerås, är att lagra hetvatten i ett bergrum som fram till 1980-talet tjänade som beredskapslager för olja.
– Det finns bergrum på andra håll i landet som används på liknande sätt. Västerås bergrum kommer att bli ett av de största med en kapacitet på 300 000 kubikmeter, förklarar Lisa Granström, tillförordnad affärsområdeschef för Värme på Mälarenergi.
Hon fortsätter:
– Blir det riktigt kallt på vintern kan vi behöva starta ytterligare en panna och även styra om produktionen, så att vi prioriterar fjärrvärme framför produktion av el. Genom att lagra hetvatten i bergrummet kommer vi kunna använda den värmen som fjärrvärmebuffert under kalla vinterdagar. Det, i sin tur, ger en säkrare elproduktion.
De 300 000 kubikmeter hetvatten som bergrummet rymmer motsvarar halva Globen – så det blir en rejäl hjälp för fjärrvärmenätet vid behov. På så sätt kan kraftverket fortsätta producera tillräckligt mycket el för att leverera fjärrvärme till Västerås och närliggande orter under två till fyra veckor, beroende på utomhustemperatur.
Förutom att förse staden med billig och lokalproducerad energi som kan plockas in när andra energikällor tryter – till exempel på vintern eller vid underhåll – har bergrummet fördelen att ta el till stan utan nya ledningar. För idag är det bristen på elkablar in till stan som gör att Västerås inte kan få den el den behöver, inte ens om det startas nya kärnkraftverk eller vindkraftverk.
Störst i Europa
Varmvattenlagret blir troligen det största i Europa, och är även stort i en global jämförelse. Saneringen av bergrummet började år 2021 och från år 2024 räknar Mälarenergi med att kunna ta med det som en del i produktionsplaneringen.
– Fördelarna är flera. Vi blir mindre sårbara under kalla vinterdagar, vi avlastar eleffektutjämningen och utsläppen av fossil koldioxid från Kraftvärmeverket kommer att minska ytterligare, sammanfattar Lisa Granström.
